Sammanfattning Titel: Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenska fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lovisa Hidesten & Mathilda Larsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 - maj Syfte: Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever på en konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäter in, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys. Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hos mikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den största konkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, och mikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt deras möjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittat statistiska samband mellan strategisk planering och framgång. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersöker mikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidare forskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen. Uppsatsens bidrag: Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varför egenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel och överlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad. Nyckelord: Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens, drivkraft, strategi, överlevnad

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget. – Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser.   Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper. Studien har använt sig av forskningsfrågor som har sin bakgrund i tidigare forskning. Respondenterna i respektive grupp har fått ta del av ett fastighetsmäklarföretags riktiga logotyp, endast företagets symbol och företagsnamnet i svart text. Det insamlades 360 respondentsvar, 120 stycken i respektive grupp.   Resultat & slutsats: Studien har resulterat i att se hur konsumenterna uppfattar en logotyp inom ett fastighetsmäklarföretag och mer specifikt att: – Avsaknaden av en symbol i logotypen minskar konsumenternas medvetenhet om företaget – Exponering av företagets riktiga logotyp ökar känslan av lojalitet till företaget mer än endast företagsnamnet – En estetiskt och personligt tilltalande logotyp påverkar konsumentens köpvilja och känsla av lojalitet till företaget positivt – Konsumenternas uppfattning är att logotyper som innefattar både symbol och företagsnamn är mer estetiskt tilltalande än logotyper med endast symbol eller företagsnamn i svart text. En estetsikt tilltalande logotyp påverkar samtidigt känslan av lojalitet till företaget positivt   Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar framtida studier att göra en liknande undersökning men försöka få fler respondenter att genomföra undersökningen för att studien ska kunna generaliseras på populationen, som i denna studie var den svenska befolkningen som är 18 år och äldre. Det kan även vara av intresse att undersöka logotypens påverkan med företag som använder sig av co-branding   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur logotyper påverkar konsumenter på en marknad där dessa exponeras flitigt och affärerna har stora ekonomiska konsekvenser. Vi kan med denna studie visa att trots höga krav och förväntningar, kan ett visuellt element som en logotyp påverka konsumentens uppfattning av företaget.

Syfte: Syftet är att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbväxande företag samt ledningens sätt att arbeta med dessa. Delsyftet är att undersöka hur arbetet med kulturstyrningen påverkats av företagets kraftiga tillväxt.   Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie på ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation. Slutsats: Resultatet från studien har visat att fallföretaget inte haft någon uttalad kulturstyrning. På grund av företagets affärsmodell utför ledningen däremot handlingar som påverkar kulturen vilket därmed är ett tydligt inslag av kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan på arbetet, självständigt arbete samt arbetet med att förbättra gemenskapen är aspekter vi identifierat.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder. Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör. De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori. Vi medräknade även Daniel H. Pinks diskussioner om begreppen drivkraft och motivation, samt att vi utgick från tidigare forskning om hinder som uppstår vid entreprenörskap. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med åtta personer i åldrarna 19-28 som alla var entreprenörer. Vi redovisade huvudsakligen uppfattningar som var gemensamma för en majoritet av de intervjuade unga entreprenörerna. Svaren analyserades sedan i relation till det teoretiska underlaget som redovisades ovan, i syfte att öka vår förståelse för entreprenörernas upplevelser. Vår undersökning visade att de unga entreprenörerna drevs till stor del av utmaningar och att kunna skapa sin egen framgång genom företagande. Andra incitament till entreprenörskap var inspiration från andra människor, men också att ha ett intresse för verksamheten. Entreprenörernas unga ålder gjorde att de vågade vara mer risktagande i sitt arbete utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Att syssla med sådant som hör ungdomen till, som exempelvis teknik, ansåg de var fördelaktigt i deras företagande. De unga entreprenörerna lyfte dessutom fram att de ansåg sig ha lättare att få stöd av organisationer och sociala kontakter. Det som kunde utgöra ett hinder av att vara entreprenör i ung ålder var skepticism, nämligen att andra människor i arbetslivet inte tog dem seriöst. Ett annat hinder, som var oberoende av deras unga ålder, var otillräcklig information från exempelvis Skatteverket. Utifrån vad de unga entreprenörerna berättade i våra intervjuer så skulle en lyckad företagare vara nytänkande och kunna lösa problem som uppstår. Denne skulle likaså kännetecknas av beslutsamhet, men också ha förmågan att inse vad ens styrkor och svagheter är. Slutligen var det viktigt att kunna lära sig medan man arbetar, eller ”learning by doing” som uttrycket lyder.

Abstrakt/Sammanfattning Titel: Det balanserade styrkort –den omedvetna användningen i små och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats Författare: Elin Karlsson & Evelina Larsson Handledare: Stig Sörling & Tomas Källquist Datum: 2014 augusti Problem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken. Utifrån dettautvecklade sedan vår förstudie meden kvalitativ metod i form av sexstycken intervjuer. Vi samlade sedan in sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar för att jämföra meddenprimärdata som vi samlat in. Det varmed hjälp av enkäter, intervjuer och sekundärdatasom vi sedan kunde utföra vår analys och komma fram till vårtresultat. Resultat och slutsats:Studien visar att de små och medelstora företag som vi har intervjuat har de verktyg som krävs för att implementera det balanserade styrkortet i företaget, men det kommer krävas mer jobb. Förslag till fortsatt forskning:Det behövs mer forskning när det kommer till det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Detvore intressant att forska mer kring fjärde generationen och det balanserade styrkortet som informationssystem. Nyckelord: Små och medelstora företag, balanserat styrkort, omedvetenhet, verksamhetsstyrning

Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.     Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2. Variablerna storlek, ägarstruktur, intressenter och revisor som enligt tidigare forskning påverkar redovisningsval har inte påverkat valet mellan K2 och K3. Skillnaderna i redovisningsmetoderna har viss påverkan på valet. Analyserna visar främst att tilläggsupplysning av verkligt värde och kostnader och nytta med redovisningsmetoderna har påverkat valet vilket kan bekräftas av tidigare forskning.   Vidare forskning kan vara att studera valen mer ingående och vid senare tillfälle när även företag med brutet räkenskapsår har gjort sitt val. Studien bidrar med en indikation hur företag inom fastighetsbranschen väljer regelverk och vad som påverkar valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen.

SAMMANFATTNING Titel: Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaper Nivå: Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisation Författare: Pontus Alm & Yrsa Fällström Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi, Maria Fregidou--‐Malama Examinator: Jens Eklinder Frick Datum: 2015-06-02 Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskaper som går att finna hos sociala entreprenörer. Problem och bakgrund: Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermålig uppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos sociala entreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintlig teori kommer att bekräftas eller motsägas. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod och deskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt på tidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inom traditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorin för att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning. Resultat & diskussion: Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer i Sverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper. Studien stärker även tidigare forskning med enkätundersökningens utfall. Förslag till fortsatt forskning: Det har kommit förslag från en handfull respondenter att det bör göras en mer djupgående undersökning över vissa typer av organisationer. Eftersom denna studie har riktats till alla sociala företag enligt Sofisams register innebär det att organisationerna skiljer sig åt vad gällande bransch och företagsform. Då det finns bristfällig forskning angående könsskillnader inom begreppet risktagande för sociala företagare ges även detta som förslag till vidare forskning. Nyckelord: Socialt entreprenörskap, social entreprenör, entreprenör, socialt företag, tredje sektorn.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna. Studien inspireras av grundad teori eftersom en ny empirisk synvinkel presenteras och analyseras tillsammans med övrig teori och empiri. Slutsats: Studien tyder på att SMF-företag inte reflekterar över kostnadsreducering som ett motiv till att outsourca ekonomifunktionen. För SMF-företag finns behov av extern kompetens och expertiskunskaper, vilket motiverar dem att välja outsourcing. Studien uppmärksammar också ett nytt främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen; trygghet. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka mer grundligt trygghet som ett främsta motiv till outsourcing av ekonomifunktionen. Eftersom studien utgår från SMF-företag som anlitar en outsourcingpartner, föreslår vi till vidare forskning att undersöka outsourcing av ekonomifunktionen utifrån både företag som anlitar och som anlitas för att vidga synen på fenomenet. Studiens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa trygghet som ett främsta motiv till varför SMF-företag outsourcar ekonomifunktionen. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till redovisningsbyråer att med fördel fokusera sin marknadsföring kring trygghet när de riktar sig till SMF-företag, främst små företag.

Sammanfattning Kooperativa företag spelar en viktig roll i samhällsekonomin och är en företagsform som ökat kraftigt i Sverige det senaste tio åren med 2012 som ett rekordår. Kooperativ bedrivs utifrån kooperativa principer och är ett alternativt sätt att bedriva verksamhet som skiljer sig från vinstdrivna företag och offentlig sektor. Kooperativ innebär ett sätt för människor att genom samarbete tillgodose ömsesidiga behov som inte tillgodoses på annat sätt. De kooperativa värderingarna påverkar förutsättningarna för ledarskap och kommunikation och syftet med uppsatsen är att undersöka villkoren för ledarskap och kommunikation inom mindre kooperativ. Som metod användes två kvalitativa fokusgruppintervjuer och en individuell intervju med medlemmar och yrkesverksamma i mindre kooperativ.  Den insamlade empirin analyserades utifrån ett ramverk som bestod av Jürgen Habermas teori om det kommunikativt handlande, teoretiska begrepp om ledarskap samt tidigare forskning i området. Resultaten tyder på att attityder och värderingar som ligger linje med de kooperativa principerna är en anledning till att individer väljer att bedriva sin verksamhet genom en kooperativ organisationsform. Att medlemmar och medarbetare internaliserar de kooperativa värderingarna är grundförutsättning för samarbete, delat ledarskap och kommunikation i kooperativen ska fungera. Beslutsfattandet i kooperativen är process där ett beslutsalternativ som alla är nöjda med tillåts växa fram genom öppna diskussioner och ett samarbete som är konsensusdrivet. En slutsats i undersökningen är att ett kommunikativt handlande med fördel kan användas i mindre kooperativ, där delat ledarskap och kommunikation som präglas av förtroende och gemensamt ansvar kring arbetsuppgifterna och beslutsfattandet tillämpas.                             Nyckelord: Kooperativa företag, värderingar, ledarskap, kommunikation, kommunikativt handlande  Abstract Co-operative companies play an important role in the Swedish national economy and are a corporate form that has grown considerably in Sweden over the past ten years with 2012 being a record year. Co-operatives are based on cooperative principles and are an alternative way of doing business that differs from profit-driven companies and the public sector. Co-operative means a way for people to meet mutual needs, which are not otherwise met, through cooperation. The cooperative values ​​affect the prerequisites for leadership and communication and the purpose of the paper is to investigate the conditions for leadership and communication within smaller co-operatives. As a method, two qualitative focus group interviews and an individual interview with members and professionals in smaller co-operatives were used. The collected data was analyzed through a framework consisting of Jürgen Habermas theory of communicative action, theoretical concepts of leadership and previous research in the field. The results indicate that attitudes and values ​​that are in line with the cooperative principles are a reason why individuals choose to conduct their business through a cooperative organizational form.  That members and employees internalize the cooperative values ​​are essential for the cooperation, shared leadership and communication in the co-operatives. The decision-making in the co-operatives is a process where an alternative that everyone is satisfied with emerges through open discussions and a consensus-driven collaboration. One conclusion in the paper is that communicative action can be used advantageously in smaller cooperatives, where shared leadership and communication characterized by trust and shared responsibility regarding the tasks and decision making are applied.                                                  Keywords: Cooperative companies, values, leadership, communication, communicative action

No description available.