Abstrakt/Sammanfattning Titel: Det balanserade styrkort –den omedvetna användningen i små och medelstora företag. Nivå: Kandidatuppsats Författare: Elin Karlsson & Evelina Larsson Handledare: Stig Sörling & Tomas Källquist Datum: 2014 augusti Problem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess användning i små och medelstora företag. Det kan även finnas en omedveten användning då många chefer i dessa mindre företag inte är medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa den omedvetna användningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att få en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkäter. Vi skickade enkäterna till alla registrerade små och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken. Utifrån dettautvecklade sedan vår förstudie meden kvalitativ metod i form av sexstycken intervjuer. Vi samlade sedan in sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar för att jämföra meddenprimärdata som vi samlat in. Det varmed hjälp av enkäter, intervjuer och sekundärdatasom vi sedan kunde utföra vår analys och komma fram till vårtresultat. Resultat och slutsats:Studien visar att de små och medelstora företag som vi har intervjuat har de verktyg som krävs för att implementera det balanserade styrkortet i företaget, men det kommer krävas mer jobb. Förslag till fortsatt forskning:Det behövs mer forskning när det kommer till det balanserade styrkortet i små och medelstora företag. Detvore intressant att forska mer kring fjärde generationen och det balanserade styrkortet som informationssystem. Nyckelord: Små och medelstora företag, balanserat styrkort, omedvetenhet, verksamhetsstyrning

Detta arbete undersöker om färg kan utnyttjas till att omedvetet vägleda spelare i virtuella miljöer, denna studie gör det genom att försöka besvara på frågan: Hur påverkar färgerna röd samt grön hur individer navigerar ett datorspel? Detta är baserat på tidigare forskning som visar att den röda färgen har en omedveten inverkan på individer i diverse sammanhang. För att undersöka detta skapades en artefakt som bestod av ett litet spel där deltagarna gick igenom ett vardagligt rum med två utgångar på slutändan och med flera föremål med färgen röd längsmed ena sidan av rummet och färgen grön längsmed den motsatta för att se om det hade en inverkan på deras vägval samt agerande. Resultatet visade på att det uppstod en tendens till att deltagarna valde den gröna vägen över den röda. Framtida arbeten angående detta ämne skulle gynnas av att fokusera mer på att få fler samt mer varierande deltagare.

I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger. I analysen av vårt material har vi använt oss av flera teorier inom pedagogiskt drama. Vi utgår bland annat ifrån författarna Erberth och Rasmussons (1991) beskrivning om att pedagogiskt drama utgår från tre steg. Vi har också Sternudds (2000) fyra perspektiv inom pedagogiskt drama som en utgångspunkt. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att majoriteten av pedagogerna är medvetna om den del av pedagogiskt drama som innefattar dramatiskt gestaltning och rollspel. Däremot visar vår studie att flertalet pedagoger inte är lika medvetna om att pedagogiskt drama även innefattar olika grundövningar och lekar samt dramalek. Vår empiri visar dock att det är denna del av pedagogiskt drama som främst förekommer i förskolans verksamhet.

Abstrakt Titel: Glasbubblan - En studie om kvinnliga ledare och deras avancemang i den svenska musikbranschen Författare: Lisa Andersson, Alexandra Björn och Jennifer Stensson Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Program: Music & Event Management Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Examensarbete (kandidat) Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Hans Wessblad Problemformulering: Vilka hinder upplever kvinnor på sin väg till de ledande positionerna inom den svenska musikbranschen? Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av vilka hinder kvinnliga ledare upplevt på sin väg uppåt i musikbranschen. Metod och teoretisk referensram: Rapporten består av en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi har samlat in empiri genom nio semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner verksamma inom musikbranschen. Den teoretiska referensram vi använt oss av innefattar glastakets möjlighetsstruktur, maktstruktur samt könsstruktur. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar vi de hinder vi lyckats kartlägga att kvinnor upplever, samt hinder de utsatts för rent omedvetet. Vi presenterar också vårt bidrag till den redan befintliga forskningen i form av en ny glasmetafor; glasbubblan. / Abstract Title: The glass bubble - A study about female leaders and their advancement in the Swedish music business. Authors: Lisa Andersson, Alexandra Björn and Jennifer Stensson Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics Program: Music & Event Management Course: Business Administration III - Organization, Bachelor Thesis Supervisor: Mathias Karlsson Examiner: Hans Wessblad Problem statement: What obstacles do women experience on their way to the leading positions in the Swedish music industry? Purpose: The purpose of this study is to map out the obstacles that female leaders experienced on their way up in the Swedish music business. Method and theoretical reference framework: This thesis consists of a qualitative research with a deductive approach. We have collected empirical data that consists of nine semi structured interviews with female leaders in the music business. The theoretical referensframe we have used contains the glass ceilings structures of possibilities, power and gender. Discussion: In the discussion, we present the obstacles that we have mapped out from the womens experience. But we also present the obstacles that women have been exposed to unconsciously. We also present our contribution to the already existing research in the shape of a new glass metaphor; the glass bubble.

Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer. Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade. Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen. / The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations. The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject. Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.

<p>Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade.</p><p>Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen.</p> / <p>The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations.</p><p>The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject.</p><p>Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.</p>