Kunskap om vad som händer med affärsrelationer när två företag inte är överens om den digitala anpassningen saknas. Syftet med uppsatsen är därför att fördjupa förståelsen för digitaliseringens, och den efterföljande konfliktens, påverkan på affärsrelationer. Studien har sin grund i ARA-modellen och jämför affärsrelationer före, under och efter den digitala resan för tre olika företag. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter och experter inom digitalisering. Företagen visar att lyhördhet, empati och god kommunikation är avgörande faktorer för en framgångsrik digital omställning. Om en digital förändring genomförs för snabbt och utan rätt stöd och förståelse för den andra partens behov minskar affärsaktiviteterna. Slutsatsen är att affärsrelationer inte skadas av den digitala förändringen som sådan, utan snarare av hur förändringen genomförs och kommuniceras av företaget som vill genomföra digitaliseringen.

The internet is an important source for people to access news and other important information that can be crucial for their daily lives. Previous research has shown that accessibility guidelines are not prioritized in many businesses and that knowledge of the fact that increased accessibility benefits all users is limited. This study focuses on the implementation of WCAG on landing pages for commercial and state-owned companies. The study had some limitations that led to only the landing pages being examined and not the entire website, which may be considered insufficient. But since a person in need of an accessible website needs to feel welcome and understood already on the landingpage, an examination of the landing page gives an indication of how the entire website relates to accessibility. A statistical, descriptive analysis has been used as the method for data analysis. The descriptive method was used to create visual representations of the dataset through box plot diagrams. The boxplot-diagrams provide a simple visual presentation of the data's distribution, central values, and deviations. The analysis shows significant differences in accessibility levels on the landing pages for commercial and state-owned companies. State-owned companies perform better with fewer elements that do not meet WCAG guidelines and higher contrast differences compared to commercial companies. This indicates that commercial companies need to improve accessibility on their landing pages, especially when it comes to meeting WCAG guidelines on contrast.

<p>Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren.</p><ul><li>Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren?</li><li>Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren?</li></ul><p>Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori. Sedan har diskussionen om analysen samt slutsatser redovisats i efterföljande kapitel följt av egna kommentarer samt lärdomar.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har genom uppsatsen sett att empiri och teori delvis stämmer överrens med varandra. Dock har vi kommit fram till att empirin inte helt stämmer överrens med det teoretiska materialet om entreprenörskap. Det viktigaste vi har kommit fram till är att läran om entreprenörskap bäst erhålls genom empiriska studier i stället för teoretiska.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar i uppsatsen är bland annat att forskningen endast representerar ett mindre urval företagare samt teoretiska källor. För framtiden vill vi se en djupare och mer omfattande forskning för att se om våra slutsatser trots begränsningarna är korrekta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Inom uppsatsens problemområde ser vi att praktisk kunskap är mycket mer givande än teoretisk, när man driver ett företag. Uppsatsen visar för utbildningsorganisationer samt intresserade att den teori som finns i dagsläget ej är komplett. Med det menas att utbildning inom företagande bör ske av företagare och inte genom teori och/eller av praktiskt okunniga inom området.</p> / <p>Aim: In this study we are going to try to create an understanding of how a new corporate can be operated and how it/the owner can be affected during the first years.</p><ul><li>What challenges does corporate owners think they can be exposed of during the first years?</li><li>How does a corporate develop and what can happen during the first years?</li></ul><p>Method: We used the qualitative method and the view of hermeneutics in this essay. Further on we worked with primary data based on interviews in an inductive way of investigation. The theory was collected from the library of the University of Gävle with help of their search engine and through searching the internet. Analyzing has been conducted through a comparison between empirical and theoretical data. The discussions about the analyze and the final result have later on been shown in the following chapters followed by our own comments and what we've learned.</p><p>Result & Conclusions: From writing this essay we've seen that empirical and theoretical data partly tells the same. Our final results have shown us that empirical and theoretical data of entrepreneurship doesn't correspond to each other. The most important aspect of entrepreneurship is given through empirical studies instead of theoretical studies.</p><p>Suggestions for future research: Some of the limitations in this essay are that the research only represents a minor selection of corporate and theoretical sources. For future studies we want to see a deeper and wider research to see if our conclusions, though the restrictions, are correct.</p><p>Contribution of the thesis: Within the approach of the essay we have seen that practical knowledge is more giving than theoretical, when running a corporation. For educational organizations and those who are interested in the subject, the theoretical data that is known today aren't complete. With that said the education to be an entrepreneur should be led by those who are running a company and not through theoretical data and/or not by those who lack competence.</p>

Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren. Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren? Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren? Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori. Sedan har diskussionen om analysen samt slutsatser redovisats i efterföljande kapitel följt av egna kommentarer samt lärdomar. Resultat &amp; slutsats: Vi har genom uppsatsen sett att empiri och teori delvis stämmer överrens med varandra. Dock har vi kommit fram till att empirin inte helt stämmer överrens med det teoretiska materialet om entreprenörskap. Det viktigaste vi har kommit fram till är att läran om entreprenörskap bäst erhålls genom empiriska studier i stället för teoretiska. Förslag till fortsatt forskning: Begränsningar i uppsatsen är bland annat att forskningen endast representerar ett mindre urval företagare samt teoretiska källor. För framtiden vill vi se en djupare och mer omfattande forskning för att se om våra slutsatser trots begränsningarna är korrekta. Uppsatsens bidrag: Inom uppsatsens problemområde ser vi att praktisk kunskap är mycket mer givande än teoretisk, när man driver ett företag. Uppsatsen visar för utbildningsorganisationer samt intresserade att den teori som finns i dagsläget ej är komplett. Med det menas att utbildning inom företagande bör ske av företagare och inte genom teori och/eller av praktiskt okunniga inom området. / Aim: In this study we are going to try to create an understanding of how a new corporate can be operated and how it/the owner can be affected during the first years. What challenges does corporate owners think they can be exposed of during the first years? How does a corporate develop and what can happen during the first years? Method: We used the qualitative method and the view of hermeneutics in this essay. Further on we worked with primary data based on interviews in an inductive way of investigation. The theory was collected from the library of the University of Gävle with help of their search engine and through searching the internet. Analyzing has been conducted through a comparison between empirical and theoretical data. The discussions about the analyze and the final result have later on been shown in the following chapters followed by our own comments and what we've learned. Result &amp; Conclusions: From writing this essay we've seen that empirical and theoretical data partly tells the same. Our final results have shown us that empirical and theoretical data of entrepreneurship doesn't correspond to each other. The most important aspect of entrepreneurship is given through empirical studies instead of theoretical studies. Suggestions for future research: Some of the limitations in this essay are that the research only represents a minor selection of corporate and theoretical sources. For future studies we want to see a deeper and wider research to see if our conclusions, though the restrictions, are correct. Contribution of the thesis: Within the approach of the essay we have seen that practical knowledge is more giving than theoretical, when running a corporation. For educational organizations and those who are interested in the subject, the theoretical data that is known today aren't complete. With that said the education to be an entrepreneur should be led by those who are running a company and not through theoretical data and/or not by those who lack competence.

Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växastadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktigfunktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget.Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorinoch hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hurekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant attundersöka detta. Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företagsekonomiska styrning ser ut. Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska ITföretag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativforskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrturval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den enaintervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andraintervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT. Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hursmå svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus påicke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finnsdessutom en stark användning av företagskultur. / Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expectedto steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies.Management control systems are important functions and if they are not workingproperly it could lead to devastating consequences for the company. It has been statedthat there exists a gap between how management control systems are perceived intheory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack ofprevious research on how the management control systems are being used in smallerSwedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about managementcontrol systems in small Swedish IT businesses. Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small SwedishIT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative researchstrategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered througha targeted selection where two semi-structured interviews per business has beenconducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager andthe other interviewee per business was a lower employee in IT. Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities betweenmanagement control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus onnon-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also astrong use of corporate culture.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

Den globala företagsmarknaden utgörs idag till 99 procent av SME-företag (Inyang 2013) där många upplever implementeringen av CSR-arbete som förvirrande. Några av de största svårigheterna är hur CSR-arbetet ska få en tydlig struktur och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Det råder även forskningsmässig förvirring kring den grad av ansvar mindre företag är skyldiga att ta gällande CSR-arbete samt hur det ska utföras. Åtta av tio företag anser sig arbeta med CSR-relaterade aktiviteter men av dem är det endast 22 procent som mäter resultaten som uppnås (Blom 2014). Tre svenska SME-företag inom textilindustrin inriktade på försäljning till företagskunder, även förkortat B2B från engelskans business to business, undersöks i denna studie i syfte att kartlägga deras CSR-aktiviteter. Till hjälp har en CSR-strategimodell utformats med inspiration från tidigare modeller med avsikt att bedöma potentiellt behov av att förbättra och utveckla arbetet med CSR. Det teoretiska material som ligger till grund för rapporten är hämtat från tidigare forskning rörande CSR i SME-företag och strategimodeller för SME-företag. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på företagen och detta material har legat till grund för kartläggningen av företagets CSR-arbete. Studien visar att de undersökta SME-företagen bedriver ett aktivt CSR-arbete utifrån deras personella kapacitet. Det arbete som utförs har en stark anknytning till företagsledningens personliga intresse för CSR vilket är direkt kopplat till hur väl CSR integreras i affärsstrategin. De företag som har en uttalad strategi och målsättning för CSR-arbete är de mest framgångsrika i att utvärdera och mäta resultatet av deras aktiviteter. Studien visar även på likheter och olikheter i hur SME-företag arbetar med CSR. Resultatet visar att alla delar av CSR-arbetet är beroende av varandra och att företagen måste arbeta med samtliga för att få ett komplett och fungerade CSR-strategiarbete.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.

Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

Frågeställning: Varför väljer en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna att använda sig av revisor trots avskaffandet av revisionsplikten? Finns det någon skillnad vid valet att använda sig av revisor mellan aktiebolag som startades efter att den frivilliga revisionen infördes och de aktiebolag som redan fanns när lagen infördes i Västerås och Eskilstuna? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara varför en del små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna som hade en verksamhet innan revisionsplikten togs bort och de som har startat en verksamhet sedan den nya lagen infördes väljer att använda sig av revisor fast det inte behöver det enligt lag. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Data i form av vetenskapliga artiklar och böcker har studerats och intervjuer med tio små aktiebolag i Västerås och Eskilstuna har utförts. Urvalet grundade sig på bolag som uppfyllde kraven för frivillig revision men ändå valde att ha en revisor Slutsats: I studien framkom det att anledningarna till att bolagen har revisor är bland annat att för de har flera ägare, vill kvalitetssäkra ekonomin och för att det är en trygghet. De flesta bolagen hade inte påverkats av intressenterna att använda en revisor. Andra anledningar som också framkom var att det saknades kunskap, bolaget hade planer på att växa och revisorn användes för rådgivning.