Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning. Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning.  Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag. / Aim: This study has been conducted to find out how the motivation factors of self-realization, fellowship and altruism (in social issues) are motivating for leaders in social enterprises. Method: The study is based on a qualitative method and we have used semi-structured interviews where 10 different leaders in social enterprises have been interviewed. To obtain a result from the empirical data, we have used a thematic analysis and open coding. Result & Conclusions: After this study implementation we found that fellowship is the motivating factor that has the biggest impact for a leader in social enterprise, followed by self-realization and finally altruism (in social issues). This was surprising when earlier research more focused on altruism as the motivating factor that affects a leader in social enterprises the most. Contribution of the thesis: We present a new aspect to what motivates a leader in social enterprises than previous research has shown. This creates a greater and deeper understanding of why a person wants to work as a leader in social enterprise.

Digitaliseringen inom redovisningsarbetet har pågått under många år. Trots detta är dess påverkan högst aktuell även idag då utvecklingen fortsatt drivs framåt, vilket påverkar redovisningsbyråernas dagliga arbete. Tidigare forskning visar att digitaliseringen medför både hot och möjlighete rför redovisningen. Syftet med denna studie är att, ur ett institutionellt perspektiv, skapa förståelse för hur digitaliseringen påverkar redovisningsarbetet i stora och små redovisningsbyråer. Empirisk data har samlats in genom intervjuer med individer i stora och små redovisningsbyråer. En jämförelse har sedan skett samtidigt som institutionell teori använts för att tolka resultatet. Resultaten tyder på att de stora redovisningsbyråerna arbetar digitalt i större utsträckning än de små byråerna. De stora byråerna tycks även ha en större insikt i vad digitaliseringen innebär och ser större möjligheter i framtiden. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan de stora och små redovisningsbyråerna i hur digitalt de arbetar idag samt hur de vill utvecklas i framtiden. Avslutningsvis fortsätter digitaliseringen att påverka redovisningsarbetet och studien visar på att denna förändringsprocess i sin tur påverkas av de institutionella krafterna.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Kompetens, vid avslutandet av affärsrelationer, anses vara en viktig del för ett företags framtid. I denna uppsats undersöker vi om det finns ett kompetensbehov då inköpande företag avslutar relationer med dess mindre leverantörer. Insamlat material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer där leverantörsansvariga, med olika befattningar, från ICA och Coop har medverkat. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner. Vi har även undersökt anledningar som ligger till grund för ett avslut med en leverantör såväl som hur den avslutande processen går till. Detta för att kunna utröna om ett behov av kompetens för affärsavslut med mindre leverantörer finns. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner inom dagligvarubranschen. Studiens mest utmärkande resultat är att det inte förekommer någon gemensam mall för den avslutande processen men att informanterna ändå följer ett välvårdat avslut enligt Alajoutsijärvi et al. (2000) teori. Kompetens för avslut tycks finnas trots att alla informanter kommer från olika bakgrund vilket gör att avslutandeprocessen ser olika ut. Kompetensutveckling för inköpande företag gällande affärsavslut med mindre leverantörer är på så sätt inte nödvändig.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är utbrett. Det finns ett stort urval av teorier och studier kring företags kapitalstruktur och skuldsättningsgrad. Trots detta finns inte så många studier gällande svenska SME-företags kapitalstruktur. Eftersom skuldsättningsgrad hör till kärnan av företagens verksamhet och påverkar värderingen av företag finner författarna det intressant att undersöka hur väl kapitalstrukturen följer den klassiska pecking order-teorin.Även att undersöka hur kapitalstrukturen ser ut efter finanskrisen 2007/2008 då marknaden har förändrats är av intresse, varpå studien fokuserar på tre tidpunkter vars resultat jämförs. Studien syftar även till att belysa möjliga skillnader i kapitalstruktur mellan olika branscher. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån pecking order-teorin, men även till viss del av Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteorem samt trade off-teorin. Urvalet för studien består av svenska SME-företag, definierade enligt Europakommissionen, under tre undersökningsår: 2012, 2014 och 2016. Undersökningen utgår ifrån sekundärdata inhämtad från Thomas Reuters databas Eikon. Tidigare studier är ytterst begränsat för specifikt svenska företag, men det finns ett större antal artiklar som undersökt SME-företag. I tidigare studier skiljer sig resultaten sig åt gällande om kapitalstrukturen följer pecking order-teorin. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod. Skuldsättningsgrad, definierat som totala skulder genom totala tillgångar, symboliserar den beroende variabeln. De förklarande variablerna är lönsamhet, likviditet, tillväxt, storlek och ålder, vilka grundar sig i tidigare empiri. Flera multipla linjära regressioner har använts för att studera förhållandet mellan beroendevariabeln och förklaringsvariabler. Resultatet från de statistiska testerna visade på att urvalets kapitalstruktur följer pecking order-teorin under alla tre undersökningsår. En låg lönsamhet, låg likviditet samt företag som inte varit verksamma i särskilt många år indikerar en hög skuldsättningsgrad. Företag som är i en tillväxtfas har en positiv korrelation med skuldsättningsgrad. Företag av större storlek, mätt i total omsättning, har även högre skuldsättningsgrad jämfört med företag av mindre storlek. Inga större skillnader gällande kapitalstruktur påvisades för specifika branscher. I jämförelse mellan undersökningsåren, med syfte att försöka belysa marknadsförändringars påverkan på urvalet kapitalstruktur, kunde inget tydligt samband noteras. Trots den negativa reporäntan noterades inga tydliga förändringar i svenska SME-företags kapitalstruktur när undersökningsåret 2016 jämfördes med de andra undersökningsåren.

Detta examensarbete behandlar elektronisk handel mellan företag och vilken affärsrelation som företaget har med sina företagskunder efter införandet av elektorisk handel. Telefonintervjuer har skett med fyra olika företag som ingår i möbelbranschen. Syftet med arbete är att se om företagens förväntningar med avsikt på fem olika aspekter som utgör en god affärsrelation infriats. Denna undersökning visar att aspekterna samarbete och förtroende är de två aspekter som företagen har störst förväntningar på. De andra tre aspekterna engagemang, anpassning och kunskap om kunden har generellt företaget inga större förväntningar innan införandet av elektronisk handel. Om dessa förväntningar har infriats eller inte besvaras inte i denna undersökning på grund av olika faktorer som har spelat in.

Syftet med denna studie är att granska den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag och hur denna mängd av intellektuellt kapital påverkades när Sverige gick in i en finanskris. / The aim of this study is to examine the voluntary reporting of intellectual capital in Swedish listed companies and how this amount of intellectual capital is affected when Sweden entered a financial crisis.

På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”

Uppsatsen syftar till att undersöka hur ledningen i små, snabbväxande, kunskapsintensiva företag arbetar med arbetstillfredsställelse för att kunna bibehålla anställda. Studien söker svar på följande frågeställning: Hur arbetar ledningen på små snabbväxande fintech-företag med arbetstillfredsställelse? Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med ledningen i ett företag verksamma inom fintech-industrin. Det teoretiska ramverket utgår från begreppet arbetstillfredsställelse där följande huvudområden identifierades: belöning och uppmärksammande, arbetstillfredsställelse med arbetet i sig, balans mellan arbete och privatliv samt ledarskap och organisationskultur. Resultatet visar att bolaget i viss mån arbetar med dessa huvudområden, men att tillvägagångssättet skiljer sig åt beroende på vilken avdelning respondenten ansvarar för. Den övergripande slutsatsen av studien är att ledningens arbete med arbetstillfredsställelse sker på ett osystematiskt vis.

Denna studie undersöker hur digital innehållsmarknadsföring utformas på en växande företag-mot-företag marknad i syfte att få en större förståelse för särdrag och utformning i detta specifika sammanhang. Vidare studerades implikationer angående möjligheten att digital innehållsmarknadsföring kan hjälpa företag som riktar sig mot andra företag att växa och ta marknadsandelar. De företag som specifikt studeras är låneförmedlare som riktar sig mot företag för att jämföra och förmedla företagslån. Studier om marknadstillväxt samt om digital innehållsmarknadsföring företag-mot-företag har tillämpats för att besvara frågeställningen. Metoden som denna studie anpassade var kvalitativa semistrukturerade intervjuer via zoom med marknadsföringsansvariga för de studerade företagen. De teoretiska implikationerna som denna studie kom fram till var att digital innehållsmarknadsföring primärt används i syfte att skapa engagemang och varumärkeskännedom hos potentiella företagskunder på en växande marknad. Genom värdeskapande innehåll ökar marknadskännedomen vilket därmed bidrar till marknadstillväxt. Detta marknadsfördes framförallt genom Google Ads men även genom Instagram och Facebook.