Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

Underprissättning vid börsintroduktioner innebär att aktiens pris stiger i värde från dess teckningskursvid slutet av första handelsdagen. På grund av IT-företagens volatila kassaflöde uppstår svårigheter vidprissättningen inför en börsintroduktion. Underprissättning kan således vara särskilt förekommandeinom IT-sektorns börsintroduktioner. För att undersöka detta genomfördes en omfattande analys av 60företags börsintroduktioner på Nasdaq Stockholm sedan år 2000. På basis av tidigare slutsatser,undersöktes skillnader i underprissättning mellan svenska IT-företag och icke IT-företag utifrånföretagets ålder, marknadsläge, storlek och erbjudandets relativa storlek. Studien visade något högreunderprissättning av IT-företag i jämförelse med andra företag, däremot var denna tendens inte avstatistisk signifikans. Studiens resultat visar också att marknadsläget ökar underprissättningen men attdenna effekt berörde alla undersökta företag. Avslutningsvis visar resultaten även att IT-företagensålder inte har en signifikant påverkan på underprissättning.

Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.