Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel. Genom djupgående studier av hållbarhetsrapporter samt intervjuer med CSRansvarigpå respektive företag har jämförelsevariabler utarbetats och studerats över tid. Att debåda företagen flitigt bevakas av intressenter har medfört en utveckling mot en mer utförlig ochläsvänlig redovisning som omfattar fler mätvariabler, en ständig anpassning i jakten påtrovärdighet. Företags lokala omgivning påverkar rapporternas innehåll och individuellaspecificering, något som motverkar den homogeniseringstrend som annars utmärkerutvecklingen av rapporterna. Idag riktas dessa mot en allt bredare intressentgrupp, från vilkaförväntningar kontinuerligt redigerat synen på företagsansvar och förthållbarhetsredovisningens framåt – idag på god väg mot att bli en institutionaliserad norm.

Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa. Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet. Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna. Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av.   Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor. I undersökningen har en observation av varje företags hemsida även gjorts, för att få en inblick i kommunikationen av CSR från ytterligare ett perspektiv än själva intervjupersonerna.   Resultat & slutsats: Bland annat tas upp att samtliga kommunicerar via redan befintliga kanaler, och att det tydligt finns en skillnad mellan extern respektive intern kommunikation. Vidare att kommunikation kan ske via envägs- eller flervägskommunikation. En slutsats är just att flervägskommunikation, som i teorin är det bättre alternativet, har bättre förutsättningar på det interna planet. Extern kommunikation verkar mest ske i form av envägskommunikation, d.v.s. att företaget enbart informerar utan att involvera sina externa intressenter.   Förslag till fortsattforskning: I vår studie har vi enbart undersökt kommunikationen av CSR-arbeten från företagens perspektiv. Det vore därför intressant att undersöka hur denna kommunikation uppfattas av intressenterna.    Uppsatsens bidrag: Studien visar på att CSR fortfarande är ett nytt och otydligt begrepp. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till en bättre förståelse kring vad CSR är och hur olika företag kommunicerar detta.     Nyckelord: CSR, vinstdrivande företag, kommunikation, intressenter, hållbarhet, miljö, samhälle. / Aim: The aim of this thesis is to examine how Swedish companies that are for profit do to communicate their CSR-activities. To describe this communication, the authors have chosen to look at the ways that the companies communicate, what messages they send to the stakeholders and in what terms this companies express themselves.   Method: In this research there has been used a qualitative method. Through interviews, you will get an insight in six different companies from six different lines. An interview has also been done with CSR Sweden, which is an organisation networking to support members with issues related to CSR. To get a wider perspective of this communication, observations of the companies' homepages have been made.   Result & Conclusions: For instance, there is mentioned how all six companies send their messages through already existing communication channels. The importance of differing between external and internal communication is also revealed. One conclusion, of this study, is that communicating through a dialogue with the stakeholders seems to be happening more with the internal stakeholders, and that probably because there is better conditions for this. External communication appears to be happening mostly in a one-way direction, which means that a company does not involve external stakeholders to a degree where they get to discuss.   Suggestions for future research: This study is entirely based on the companies perspectives. Hence it's interesting to make a research about how different stakeholders receive the messages sent from the companies.      Contribution of the thesis:  In this study it appears that CSR, still today, is a relatively new and confusing term. Therefore we hope that our thesis will contribute to a better understanding of CSR and how different companies communicate this.    Key words: CSR, for profit companies, communication, stakeholders, sustainability,                        environment, society.

The purpose of this study is to investigate how Swedish insurance companies communicate corporal social responsibility (CSR). We used two methods for approaching the purpose. At first we approached a quantitative content analysis to investigate in which ways the companies communicated on their websites. In the second part of the study we used qualitative textual analysis to study two companies sustainable reports. The theoretical framework of the study is based on theories of CSR and how to communicate it. Scholars who set the base for this study is Grankvist who categorised CSR, L ́Etang ́s theories about it and Dawkins view on communication of the field. A keyresult from the study is that there is no common ways of communicate CSR on websites in Swedish insurance companies, even though similarities can be found. The study also showed that the companies focused on the social category of CSR.

Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande. För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet. Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt. Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR. En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket. Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.

<p>Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande.</p><p>För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet.</p><p>Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt.</p><p>Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR.</p><p>En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket.</p><p>Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.</p>

Humankind has always had a changing impact on its natural environment. With an ever increasing population and an ever increasing consumption of natural resources, the impact of human activity on the natural environment have become larger and larger. Nature has in turn responded with global warming and deteriorating biodiversity and all natures signals combined have created a wake-up call for society to act. The so called Brundtland report of 1987, “Our Common Future”, introduced the concept of sustainable development. Corporations have been identified as vital to bring about the necessary solutions to the complexity of environmental problems. This thesis concentrates on small sized businesses in Sweden and their ability and possibilities to contribute to sustainable development, by using the tool of environmental management systems. The thesis deals with both obstacles to successful environmental management systems and the potential advantages of successful performance leading to environmental, financial and social benefits. The thesis also discusses the criticism of the environmental management systems and the international ISO 14001-standard. The outcome of this thesis shows that environmental management is an important stepping stone to contribute to sustainable development. The level of positive impact that environmental management systems can generate is entirely dependent upon the level of corporate responsibility and ambition of each company. The benefits of proactive environmental management presented in this bachelor thesis are based on both literature studies and a case study of a Swedish manufacturing company. / Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer. Genom rättslig reglering och vidgat samhällsansvar inkluderas företag i miljöproblematiken. Denna studie fokuserar på de svenska småföretagen och deras förutsättningar och möjligheter, att genom miljöledningssystem, närma sig en hållbar utveckling. Vidare tar studien fasta på de hinder som företagen kan möta men även vilka drivkrafter som finns för miljöledning samt de resultat ett miljöarbete kan åstadkomma, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Bland fördelarna med miljöledning beskrivs ekonomiska vinster, förbättrad struktur och förenklad ledning. Studien diskuterar även den kritik som miljöledning och ISO 14001-standarden erhållit. Denna studie visar på att miljöledningssystem är ett verktyg för att bidra till en hållbar utveckling. Nyttograden för ekologiska, ekonomiska och sociala system är dock tätt sammankopplat med det ansvar som företag tar och ambitionsnivån hos miljöarbetet. Resultaten presenterade i denna c-uppsats grundar sig på bedriven litteraturstudie samt fallstudie av ett tillverkande småföretag.

No description available.

A new proposal for an EU Directive on mandatory due diligence for companies was presented by the European Commission on February 23, 2022. The question, however, is whether the law will be as powerful as many are hoping. When a company locates its production in a state where human rights are not respected, there is currently no binding international framework regulating the company's activities. The UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), a non-binding framework for corporate human rights due diligence, and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises are the most prominent soft law regulations right now. However, since voluntary, non-binding due diligence has had a limited impact on preventing business-related human rights abuses, national legislative initiatives on the issue have increased. Apart from the new EU Directive proposal, in 2014 the UN created the Open-ended Intergovernmental Working Group on Transnational Corporations and Other Business Enterprises with respect to Human Rights (IGWG) with a mandate to develop an international legally binding instrument.  The purpose of this study is to examine the current global regulatory framework, with a specific focus on the new EU directive proposal, on corporate responsibility for human rights, and to what extent it entails legally enforceable binding responsibilities. The method used is mainly an analytical legal method and the study is based on the argument that companies currently do not have a legally enforceable social responsibility and that a new international binding regulatory framework is needed to create a generally accepted minimum standard. Clearly enforceable and internationally accepted accountability rules are needed to address the problem of corporate human rights abuses.  Furthermore, the study concludes that soft law can have an overall positive impact in preventing and holding companies accountable for human rights violations in global value chains, but that it is not enough to create the necessary change. The proposed EU Directive could achieve this, and the new EU standards could possibly even go beyond the EU in the context of global value chains and the EU's status as a policy maker. However, there are still several things to be desired about the proposed EU-directive, including the limited scope and several loopholes that have been identified.