Bakgrund: Ökat tryck från omvärlden har bidragit till att allt fler företag tillämpar och kommunicerar sitt samhällsansvar (CSR) inom de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna för att kunna tillfredsställa sina intressenter. Störst fokus i praktiken hamnar dock på den externa kommunikationen av CSR-arbetet och mindre engagemang läggs på den interna kommunikationen. Detta bidrar till att de anställda utelämnas trots att de bedriver den direkta kommunikationen med kunderna som är den värdefullaste intressenten för företagens framgång. Syfte: Uppsatsen syftar i att skapa en ökad förståelse för hur den interna kommunikationen fungerar mellan ledning och butiksnivå gällande budskap och arbete kring CSR inom ett modeföretag. Uppsatsen avser även att utreda om det förekommer brister i den interna kommunikationen angående CSR-arbetet. Frågeställning: Hur fungerar den interna kommunikationen kring CSR-arbetet inom ett modeföretag? Metod: Induktiv ansats med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av fem intervjuer med personer på olika nivåer inom organisationen. Slutsats: Uppsatsens resultat finner ett mönster som genererar iii-modellen där den centrala delen hamnar på butikschefernas roll, hur pass involverade, informerade och intresserade de är av företagets CSR-arbete. Butiksanställda tenderar till att påverkas av och anamma samma beteende som butikscheferna vilket avgör vilken roll de antar som CSR-kommunikatörer ut mot företagens viktigaste intressenter, kunderna. Studien påvisar att modeföretaget behöver förbättra sin interna kommunikationsprocess för attde butiksanställda ska kunna agera CSR-kommunikatörer.

Bakgrund: CSR är ett koncept under ständig förändring med spridda definitioner. Då det är ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen åt mellan olika aktörer. Kunskap om rapporten för CSR är bristfällig och behöver fördjupas genom studier av karaktäristika vilka kan påverka graden av rapportering. En uppdaterad jämförelse- och kunskapsbas för företag att utgå från vid CSR-engagemang och upprättandet av rapporter vilket underlättar enhetlig rapportering saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga rapportering av de tre CSR-dimensionerna miljö, ekonomi samt socialt ansvar i årsredovisningar från svenska börsnoterade företag. Vidare är syftet att testa och analysera variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder, könsfördelning samt ägarstruktur och därigenom förklara deras påverkan på graden av CSR-rapportering. Metod: I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats med en innehållsanalytisk forskningsmetod. Insamling av data skedde genom granskning av årsredovisningar för 80 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Data sammanställdes med hjälp av en framtagen ordlista samt graderingstabell och bearbetades vidare genom hypotestester med statistikprogrammen SPSS samt Stata som analysverktyg. Reslultat: Studien visar på att socialt ansvar är den dimension med högst rapporteringsgrad. Mest fokus av rapporteringen låg på anställda, utveckling samt utsläpp. Studien har vidare påvisat ett säkerställt samband mellan graden av CSR-rapportering och variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder i styrelse samt ledning och ägarstruktur. För variabeln könsfördelning kunde inte ett statistiskt samband säkerställas. / Problem: CSR is a concept under constant change with widespread definitions. As it is an optional responsibility the reporting varies between actors. Knowledge about the report on CSR is deficient and needs deepening through studies of characteristics that can affect the level of reporting. An updated comparison and knowledge base for companies to rely on when working with CSR activities and creating reports that further build uniform reporting is currently missing. Purpose: The purpose of this study is to survey the reporting of the three dimensions of CSR, environment, economic and social, in annual reports of Swedish listed companies. The purpose is further to test and analyse the variables net sales, branch of business, mean age, gender balance and ownership structure to explain their impact on the level of CSR reporting. Method: In this study the authors applied a quantitative method with a content analysis research method. Collection of data was conducted through a review of annual reports for 80 listed companies at the Stockholm Stock Exchange. Data was compiled through a created list of words and a grading table and was further processed with hypothesis tests analysed in the statistic data programs SPSS and Stata. Results: This study shows that the social dimension of CSR has the highest level of reporting. The main focus was on employees, development and emission. The study has proven a statistically assured relation between the level of CSR reporting and net sales, branch of business, mean age of people in leading positions and ownership structure. For the variable gender balance no statistically assured relation could be found.

<p>Debatten om affärsetik och företagets sociala ansvar i globala sammanhang med olika naturliga, ekonomiska och kulturella förutsättningar har fått en mer framträdande roll i och med globalisering. Syftet med denna studie är att fastställa hur kulturella och lokala förutsättningar påverkar arbetet inom Corporate Social Responsibility genom att undersöka och jämföra CSR arbetet på hotell i kulturellt och geografiskt olikartade länder. Data för indikatorer för avfallsproduktion, vattenförbrukning, energianvändning, jämlika anställningsmöjligheter, yrkesutbildning och facklig organisering samlades in från hotell i Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Kina, Saudiarabien, Oman, Egypten och Förenade Arabemiraten och jämfördes mot benchmarks.</p><p>Data från hotellen i de olika länderna jämfördes mot Hofstedes analys av kulturer för att undersöka eventuella samband mellan kulturella aspekter och CSR-arbete. Resultaten visar att det finns en omvänd korrelation mellan Maktdistans och facklig organisering, och även mellan Maskulinitet och andel kvinnor i tjänstemannapositioner. Dessa samband är framförallt tydliga på hotell i Skandinavien och Mellanöstern. Resultaten visar även att politiska system och nivå av ekonomisk utveckling kan påverka nivån på CSR-arbetet. Skandinaviska hotell låg närmare benchmarknivåer med avseende på alla indikatorer jämfört med hotellen i Mellanöstern, vilket bekräftar slutsatser från tidigare studier som visat att utveckling och socialdemokratisk dominans har positiv påverkan på CSR-aspekter. Vidare visar resultaten att äganderättigheter, lokala traditioner och samhällsförväntningar kan påverka CSR arbetet.</p><p>Slutligen visar resultaten, samt bristen på resultat, vikten för hotell att använda sig av ett gemensamt mätningssystem och konsekventa enheter, och av att ha ett centralt rapporteringssystem för miljö- och arbetsfrågor. Utan ett system för att utvärdera och jämföra nivån på CSR-arbetet på olika hotell är det omöjligt att fastställa den relativa effektiviteten av olika satsningar på miljö och arbetsfrågor och därmed svårare att uppnå effektivitet och framgång inom CSR-arbetet.</p>

<p><strong><p>Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande.</p><p>Klädkedjan Hennes & Mauritz AB (H&M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet.</p><p>Uppsatsen konstaterar att H&M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.</p></strong></p>

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande. Klädkedjan Hennes &amp; Mauritz AB (H&amp;M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&amp;M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&amp;M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet. Uppsatsen konstaterar att H&amp;M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&amp;M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.

Debatten om affärsetik och företagets sociala ansvar i globala sammanhang med olika naturliga, ekonomiska och kulturella förutsättningar har fått en mer framträdande roll i och med globalisering. Syftet med denna studie är att fastställa hur kulturella och lokala förutsättningar påverkar arbetet inom Corporate Social Responsibility genom att undersöka och jämföra CSR arbetet på hotell i kulturellt och geografiskt olikartade länder. Data för indikatorer för avfallsproduktion, vattenförbrukning, energianvändning, jämlika anställningsmöjligheter, yrkesutbildning och facklig organisering samlades in från hotell i Sverige, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Kina, Saudiarabien, Oman, Egypten och Förenade Arabemiraten och jämfördes mot benchmarks. Data från hotellen i de olika länderna jämfördes mot Hofstedes analys av kulturer för att undersöka eventuella samband mellan kulturella aspekter och CSR-arbete. Resultaten visar att det finns en omvänd korrelation mellan Maktdistans och facklig organisering, och även mellan Maskulinitet och andel kvinnor i tjänstemannapositioner. Dessa samband är framförallt tydliga på hotell i Skandinavien och Mellanöstern. Resultaten visar även att politiska system och nivå av ekonomisk utveckling kan påverka nivån på CSR-arbetet. Skandinaviska hotell låg närmare benchmarknivåer med avseende på alla indikatorer jämfört med hotellen i Mellanöstern, vilket bekräftar slutsatser från tidigare studier som visat att utveckling och socialdemokratisk dominans har positiv påverkan på CSR-aspekter. Vidare visar resultaten att äganderättigheter, lokala traditioner och samhällsförväntningar kan påverka CSR arbetet. Slutligen visar resultaten, samt bristen på resultat, vikten för hotell att använda sig av ett gemensamt mätningssystem och konsekventa enheter, och av att ha ett centralt rapporteringssystem för miljö- och arbetsfrågor. Utan ett system för att utvärdera och jämföra nivån på CSR-arbetet på olika hotell är det omöjligt att fastställa den relativa effektiviteten av olika satsningar på miljö och arbetsfrågor och därmed svårare att uppnå effektivitet och framgång inom CSR-arbetet.

<p>Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­– konsu­menterna. I en form av nulägesanalys har fallstudier utförts på två svenska konsumentföretag, Arla och Löfbergs Lila, som båda har inledda CSR-åtaganden och har certifierade produkter i sitt sortiment. I fallstudierna ingick djupintervjuer med företagens CSR-ansvariga, kvalitativa innehålls­analyser av deras marknadsföringsmaterial och en enkätundersökning om konsumenternas kännedom och agerande inom området samt deras uppfattning av fallstudieföretagens ansvarstagande. Kopplat till en referens­ram innehållandes teorier om CSR som begrepp, CSR i dagens samhälle och hur CSR-orienterad kommunikation kan ske har frågor och modeller för dessa metoder tagits fram och analyserats.</p><p>Analysen visar på att inget av företagen ännu har en tydlig strategi för sin CSR-kommunikation. Företagen har implementerat CSR-arbetet väl internt inom företaget, men kommunicerar bara i liten utsträckning externt mot konsumenter. Det finns en svårighet i att involvera konsumenter i CSR-frågan och låta denna dialog influera och ingå i CSR-kommunika­tionen. Båda företagen ger tillgång till mycket information kring sitt ansvarstagande via sina webbsidor, men webbsidornas information tycks inte nå fram till konsumenterna då de inte är en välintegrerad del av marknadsföringen. Primärt knyts CSR-värden till företagens pro­dukter, och konsumenter relaterar företagens ansvarstagande med deras certifierade produkter framför­allt. Företagen använder sig av olika typer av kommunikations­budskap, vilka i Arlas fall är för vaga och visionsfokuserade, och i Löfbergs Lilas fall har svårt att väcka känslor för varumärket och ansvarstagandet. Konsumenterna visar på ett intresse för att agera i ansvars­frågor samt en viss kunskap inom området, men när det kommer till hur de uppfattar företagens ansvars­tagande finns det en stor osäkerhet och låg kännedom om vad företagen faktiskt gör inom CSR-området. En stor del av respondenterna har inte fått reda på någon information om hur företagen tar ansvar, och det är ännu inte många bland konsumenterna som aktivt söker upp information eller deltar i en dialog med företagen.</p> / <p>To take greater responsibility in environmental, economic and social issues is an increasingly important item on many companies' agendas, and an increasingly important aspect for consumers to take into account when considering purchase of a product or a service. This field, internationally called corporate social responsibility or CSR, has also made a breakthrough among authorities and other official orga­nizations such as the UN and the EU, which are facilitating for companies engaging in CSR by provi­ding various guidelines and accounting standards for CSR. Non-governmental organizations are also an important part of the CSR issue, both as partners and as reviewers. Many of the companies' stakehol­ders are interested in statistics and results, but how do consumer businesses communicate to their customers that they are investing in CSR issues? How can companies use different kinds of strategies, channels and messages to strengthen their brand and make the public notice their responsibility? Although the work with CSR is often preceded by careful strategic considerations and discussions about how CSR affects the brand, not all companies have a clear plan how to communicate CSR to consumers.</p><p>This thesis paper aims to examine how information concerning the companies' CSR initiatives is communicated, designed and perceived by the stakeholder group which the products or services are made for – the consumers. In the form of a situation analysis, case studies have been conducted on two Swedish consumer companies, Arla and Löfbergs Lila, both of which have initiated CSR commitments and have certified products in their range. The case studies included interviews with corporate CSR managers, qualitative content analysis of the companies' marketing materials and a survey of consumer knowledge and behavior in CSR issues as well as of the customers' view of the case study companies' responsibility. Linked to a theoretical framework including theories of CSR as a concept, CSR in today's society and how CSR-oriented communication can be designed, the issues and models for these methods have been developed and analyzed.</p><p>The analysis shows that neither of the companies have a clear strategy for their CSR communication. The companies have implemented CSR well within the organisation, but communicate only to a small extent externally. There is a difficulty in involving consumers in CSR issues and making this dialogue influence and be part of the CSR communication. Both companies provide access to much information about their responsibility through their web pages, but this information does not appear to reach consumers as the web pages are not well-integrated in the marketing. Primarily, the CSR values are connected to the companies' products, and consumers in particular relate the companies' CSR involvement to their certified products. The companies use different types of communication messages, which in Arla's case are too vague and vision focused, and in Löfbergs Lila's case have difficulties to arouse fee­lings for the brand and the CSR issues. Consumers show an interest to act on CSR issues and have a certain knowledge in the field, but when it comes to how they perceive the companies' CSR initiatives, there is a great uncertainty and low knowledge of what companies actually do in the CSR field. A large proportion of the respondents has not found out any information about how the companies are taking responsibility, and it is at this time not many among the consumers who actively seek out information or participate in a dialogue regarding CSR issues with companies.</p>

Studien presenterar en bred tolkning av CSR begreppet underbyggt av litteratur från några av de främsta forskarna inom ämnet. De mest kända strategierna sammanställs och den mest förekommande problematiken kring mätning av CSR behandlas. Även styrinstrument kopplade till CSR presenteras både generellt och företagsspecifikt. Därefter introduceras en unik utvärderingsmodell som bygger på den grundläggande utvärderingsmetoden av CSR: the Triple Bottom Line. Den nya modellen används sedan för att utvärdera företaget Vanbruun och fem utvalda leverantörer till företaget. Vanbruun är verksamt inom smyckesindustrin och vill utveckla sitt arbete med CSR. Därmed utvärderas företagens nuläge och förslag på vidare arbete presenteras. Resultatet blev en lista med möjliga förbättringsområden för Vanbruun och deras leverantörer. Även en projektplan presenteras som kan användas som underlag till företagens kommande arbete. Slutligen diskuteras de effekter som kan antas vara troliga om företagen väljer att implementera de förslag på arbete som presenterats. Det bidrag rapporten förmedlar är främst kopplat till Vanbruun och deras leverantörers verksamhet men den unika utvärderingsmodellen kan även användas branschöverskridande. / The study presents a broad interpretation of the CSR concept, supported by some of the most renowned researchers within the field. The most well-known and accepted strategies are compiled, and the most common problems of measuring CSR are presented. The control instruments which can be linked to CSR are presented, both generally and company specific. With that as a base, and combined with the Triple Bottom Line framework, a unique evaluation model is introduced. The new model is then used to evaluate the current situation regarding CSR in the company Vanbruun and five of their suppliers. Vanbruun, which is a fine jewelry business, wants to expand their work with CSR. Through evaluation of the company and the chosen suppliers, multiple suggestions to further develop their CSR work are presented. The suggestions also include a project plan with practical steps towards a more comprehensive CSR work. The project plan and the evaluation method can also be used as support in the decision-making process. Lastly, the likely effects of the project proposal, as well as the estimated outcome from the suggested implementations are presented. This studies contribution is mainly linked to Vanbruun and their suppliers, but the unique evaluation model can be used cross-industry.

Inom fastighetssektorn har begreppet social hållbarhet blivit mer populär på senaste åren.Begreppet har oftast försummats i många debatter när det talas om hållbar utveckling. Även om hållbarhet som begrepp har blivit framträdande inom många områden, är social hållbarhet den minst utvecklade av dimensionerna inom hållbarhet. Många fastighetsföretag använder ordetmen oftast finns det utrymme för oklarheter om vad arbete med social hållbarhet egentligen innebär.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika fastighetsbolag definierar och jobbar med social hållbarhet för att analysera hur de olika definitionerna bidrar till olika social hållbarhetsförändringar. För att kunna göra det utgår studien från att titta på hur kommunala och privata aktörer inom branschen arbetar med frågor kring social hållbarhet idag. För att åstadkomma detta genomförs kvalitativa intervjuer med aktörer som har olika fastighetsinnehav och ägarstrukturer. Studien visar att social hållbarhet är ett brett begrepp med olika definitioner och arbetet med social hållbarhet kan skilja sig från aktör till aktör samtidigt har de en gemensam faktor och det handlar om människans välmående. Det finns dock en nackdel med att ha olika definitioner och det är att det skapar en viss otydlighet för många fastighetsaktörer och som följd arbetar aktörerna med social hållbarhet på olika sätt. Respondenternas huvudmål var detsamma i detta arbete när det kom till att arbeta med social hållbarhet i sin verksamhet: att utveckla platser där det primära fokuset ligger på att främja stabilitet och välbefinnande ur en långsiktig synvinkel.Med denna studie kan det konstateras att det saknas information om hur fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur detta tillämpas inom företagen. Eftersom det inte finns någon "korrekt" beskrivning av begreppet då det är ett komplex begrepp som inte har undersökts noggrant, leder det till att det finns många alternativa definitioner som innehas av många individer. Just nu finns det inte heller något sätt att mäta värdet av den sociala hållbarheten, vilket behöver undersökas. Det skulle förbättra arbetet med social hållbarhet om det finns bevis på lönsamheten. / Within the real estate sector, the concept of social sustainability has become more popular in recent years. The concept has often been neglected in many debates when talking about sustainable development. Although sustainability as a concept has gained prominence in many fields, social sustainability is the least developed of the dimensions of sustainability. Many real estate companies use the word, but there is usually room for ambiguity about what work with social sustainability actually means. The purpose of this thesis is to investigate how different real estate companies define and work with social sustainability in order to analyze how the different definitions contribute to different social sustainability changes. To be able to do that, the study starts from looking at how municipal and private actors within the industry work with issues around social sustainability today. To achieve this, qualitative interviews are conducted with actors who have different property holdings and ownership structures.The study shows that social sustainability is a broad concept with different definitions and the work with social sustainability can differ from actor to actor, at the same time they have a common factor, and it is about human well-being. However, there is a downside to having different definitions and that is that it creates a certain lack of clarity for many real estate actors and as a result the actors work with social sustainability in different ways. The responders main goal was the same in this work when it came to working with social sustainability in their business: to develop places where the primary focus is on promoting stability and well-being from a long-term point of view. The study also shows that there is a lack of information on how real estate companies define social sustainability and how this is applied within the companies. Since there is no "correct" description of the concept as it is a large subject that has not been thoroughly researched, it leads to the existence of many alternative definitions held by many individuals. Right now, there is no way to measure the value of social sustainability, if this could be obtained, it would be interesting to read further. It would also improve work with social sustainability as there is clear evidence of profitability.