BEPS-projektet startades år 2012 för att förhindra att skattesubjekt använder kryphål i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhålla skatteförmåner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 åtgärder som ämnas vidtas. Åtgärdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ”shoppar” efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmånligaste beskattningen. Åtgärdspunkt 6 föreslår att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet. LOB-regeln reglerar i vilka specifika situationer en skatteförmån är tillämplig och kan beviljas medan PPT-regeln är av allmän karaktär och innehåller allmänt hållna formuleringar för att täcka in förhållanden som är svåra att förutse på förhand. Uppsatsens syfte är att utreda huruvida de föreslagna reglerna kan uppfylla ändamålet med åtgärdspunkten, att motverka missbruk av skatteavtal. Om detta inte är möjligt undersöks om Sverige kan motverka sådana förfaranden genom att tillämpa generalklausulen mot skatteflykt som återfinns i skatteflyktslagen. Författarna bedömmer att LOB-regeln är allt för komplex i sin nuvarande lydelse vilket försvårar en tillämpning av regeln. Eftersom PPT-regeln är vag ger den utrymme för godtyckliga bedömningar, vilket inte ger ett förutsebart utfall när det inte finns klar vägledning. Författarna är med hänsyn till detta av uppfattningen att reglerna i dess nuvarande lydelse och form inte kan leva upp till syftet med åtgärdspunkt 6.  Enligt Peru-målet är skatteflyktslagen rent principiellt tillämplig på förfaranden som omfattas av skatteavtal. Generalklausulen ska då prövas mot förfarandet. Det fjärde rekvisitet, i strid med lagstiftnings syfte, är dock svårtillämpat och domstolens bedömningar varierar. Författarnas anser dock att genom att införa i skatteavtalen att dess syfte inte är att tillåta missbruk av avtalet kan generalklauslen motverka det aktuella förfarandet och skydda mot erodering av den svenska skattebasen vad gäller missbruk av skatteavtal. / In 2012 the BEPS project started with the purpose of preventing tax subjects from using loopholes in the tax treaties and national tax laws in order to receive tax benefits. In 2013, the OECD published an action plan that identifies 15 actions that is meant to be taken regarding this issue. Action 6 regulates treaty abuse through treaty shopping, which means that a tax subject is searching for the tax jurisdiction with the tax treaty that leads to the most beneficial taxation. To prevent this, Action 6 suggests that a specific LOB-rule and a general anti-avoidance rule, PPT-rule, should be included in the OECD model convention. The LOB-rule regulates in which specific situations a treaty benefit can be granted. The PPT-rule is more general and contains general wordings to cover situations that is difficult to foresee. The purpose of this thesis is to examine whether the proposed rules can fulfill the purpose of Action 6, to prevent treaty abuse. If not possible, it will be determined if Sweden can prevent treaty abuse by applying the general anti-avoidance rule against tax evasion stated in the Swedish skatteflyktslagen. The authors of the thesis are of the opinion that the LOB-rule is too complex in its current wording which makes it difficult to apply. Since the PPT-rule is vague, there is a wide scope for arbitrary assessments leads to an unpredictable outcome when the guidance is unclear. Therefore, the authors find that the rules in its current wordings cannot satisfy the purpose of Action 6.  According to the Peru-judgement the skatteflyktslagen can be applicable to situations that are covered by a tax treaty. The transaction should be tested against the general antiavoidance. The fourth prerequisite, in contravention of the purpose of the legislation, is difficult of apply and the judgements of the court varies. The authors believe that if the treaty preamble includes a statement which clarifies that the intention of the treaty is not to allow treaty abuse, the Swedish general anti-avoidance rule can prevent treaty abuse and thereby protect the Swedish tax base against BEPS regarding treaty abuse.

I den här uppsatsen har en konflikt mellan grundläggande EU-rättsliga värden utforskats genom en studie av den europeiska utredningsordern. Konflikten består i användandet av principerna om ömsesidigt förtroende och erkännande på straffrättens område, samtidigt som dessa principer ibland kolliderar med respekten för mänskliga rättigheter så som de definieras inom unionen. För att ge principerna om ömsesidigt förtroende och erkännande fullt genomslag skulle ett beslut om att begära en viss utredningsåtgärd från en annan stat behöva erkännas och verkställas utan någon extra prövning i den verkställande staten. För att ge mänskliga rättigheter fullt genomslag skulle å andra sidan den verkställande staten behöva göra en sådan prövning. Den här konflikten har tidigare utforskats i samband med den europeiska arresteringsordern, medan utredningsordern inte har fått samma uppmärksamhet. Det har kunnat konstateras att det finns många likheter mellan den europeiska arresteringsordern och utredningsordern, men att den senare också står inför helt egna utmaningar. Det finns nämligen stora skillnader mellan ett verkställande av ett överlämnade av en person till en annan stat, och ett verkställande av en utredningsåtgärd, så som till exempel en husrannsakan. Detta gör att den praxis som finns avseende den europeiska arresteringsordern måste behandlas med försiktighet. / In this essay a conflict between fundamental values of the European Union law has been explored through a study of the European Investigation Order. The conflict consists of the use of the principles of mutual trust and recognition within the area of criminal law, when these principles might collide with the respect for human rights as they are defined within the Union. I order to give full weight to the principles of mutual trust and recognition it would be necessary for the executing state to recognize and execute a decision of an investigative measure emanating from the issuing state without any further substantial assessment. For human rights to be adequately protected, it might however be necessary for the executing state to make that very assessment before executing the investigative measure in question. This conflict has already been explored in connection with the European Arrest Warrant, but the European Investigation Order has not yet received the same attention. There are many similarities indeed between the two, but the European Investigation Order also has completely unique challenges. One must keep in mind that there are great differences between an extradition decision and an execution of an investigative measure, as for example a search. This makes it essential to treat the Investigation Order as its own, viewing the case law regarding the Arrest Warrant with some precaution.

SKV and Tullverket have several important tools and methods available in each activity to ensure that taxes and fees are paid and charged rightfully. Among other things they use tax or customs surcharges, targeted and general third party injunctions or targeted and general third party audits. The targeted controls, ergo targeted injunctions and audits, are targeted towards specific persons or documents while during the general controls these are not specified. The methods have repeatedly been the subject of discussions and attempts to simplify the tax procedure and increase the Rule of Law for the individual. The government appointed a commission on March 8 of the year 2012 with the assignment to prepare proposals to increase the Rule of Law in the tax procedure. The assignment was therefore to analyze the areas of tax and customs injunctions, reimbursement because of expenses and agents and also third party controls. This study was delimited, partly due to space considerations, to examine the commission's proposals to increase the Rule of Law regarding third party controls as well as to SKV as the investigating authority. Consideration will therefore not be given to Tullverket as the investigating authority. The system concerning third party controls has repeatedly over the years been the subject of criticism and debate. Not least because of that the general third party controls are indistinct due to the fact that the person who is the subject of the control is not aware of the control and that the procedure is considered to contravene the protection of privacy in the RF and the right to private and family life of the ECHR. It has hence been considered that there is a need for change. The commission would thus investigate and make proposals to increase the Rule of Law but given the precondition that third party control, including general controls, would still remain as control methods. Therefore the commission had to consider a proportionality assessment between the protection of individual privacy and SKV:s control effectiveness. In this study focus was on SOU 2013:62 and the consultation bodies’ responses received on account of the proposals. The commission proposed that the decision making on general third party controls will stay with SKV as the decision making authority and that it should be clarified in the legislative text that SKV has to relate to the principle of proportionality when deciding on general third party controls. The commission also proposed that it should be clarified in the legislative text that SKV only may search for documents and information covered by the decision but that surplus information that was discovered spontaneously also may be used. The commission held that there is no need for clarification of the legislative texts regarding that SKV shall take into account the proportionality principle in the choice of method and choice of control object. The commission also held that there is no need to legislate any imposes for SKV towards the subject of control to inform about the control if the information gathered nevertheless is intended to be the basis for decisions on taxation. Furthermore it was proposed an imposition of legislative texts regarding that the controlled, in connection with the information about the control, should be given the opportunity to request documents and information excluded from the basis for decisions on taxation. That is, after the control is carried out and provided that the information will be added basis for decisions on taxation. The majority of the consultation bodies felt that the commission was inadequate, that the proposals did not add anything new on the merits and that a new commission should be appointed with the mission to increase the Rule of Law in the tax procedure. The studies’ concluding parts contain a pro et contra analysis of the proposals on the basis of the consultation bodies’ responses, my own conclusions and general concluding comments. In these parts my own proposals are submitted for improvement to further enhance the Rule of Law in tax procedures. My own proposals are due to that the commission in my opinion may be deemed deficient in several aspects. / SKV och Tullverket har flera viktiga metoder att tillgå i respektive verksamhet för att säkerställa att skatter och avgifter lämnas och tas ut rätteligen. Bland annat så kan kontrollmyndigheterna använda skatte- eller tulltillägg, riktade och generella tredjemansförelägganden eller riktade och generella tredjemansrevisioner. Vid riktade kontroller, ergo riktade förelägganden och riktade revisioner, är kontrollerna riktade mot specificerade personer eller handlingar och vid generella kontroller är dessa inte specificerade. Metoderna har upprepade gånger varit föremål för diskussioner och försök att förenkla skatteförfarandet och öka rättssäkerheten för den enskilde. Regeringen tillsatte den 8 mars år 2012 en utredning med uppgiften att framställa förslag för en ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Uppdraget var att undersöka områdena skatte- och tulltillägg, ersättning för kostnader och ombud samt tredjemanskontroller. Denna studie har bland annat på grund av utrymmesskäl avgränsats till att undersöka utredningens förslag som avser ökad rättssäkerhet vid tredjemanskontroller samt till SKV som kontrollerande myndighet. Hänsyn kommer således inte tas till Tullverket som kontrollerande myndighet. Tredjemanskontrollförfarandet har upprepade gånger genom åren varit föremål för kritik och diskussioner. Inte minst för att generella tredjemanskontroller ansetts olämpliga på grund av att den kontrollerade inte har vetskap om att denna är eller har varit föremål för kontroll samt att förfarandet ansetts strida mot integritetsskyddet i RF och rätten till privat- och familjeliv i EKMR. Det har därav ansetts att behov av förändring föreligger. Utredningen skulle således undersöka och lämna förslag för att öka rättssäkerheten för den enskilde men med hänsyn till att tredjemanskontroller, i dessa inbegripet generella tredjemanskontroller, alltjämt skulle kvarstå som metod i SKV:s kontrollverksamhet. Det fordrades följaktligen av utredningen att genomföra en proportionalitetsavvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och SKV:s kontrolleffektivitet. I denna studie har fokus lagts på SOU 2013:62 och de remissyttranden som inkommit med anledning av förslagen. Utredningen föreslog att beslutsordningen vid generella tredjemanskontroller ska stå oförändrad med SKV som beslutsfattande instans och att det ska förtydligas i lagtext att SKV ska förhålla sig till proportionalitetsprincipen vid beslut om generella tredjemanskontroller. Utredningen föreslog även att det ska förtydligas i lagtext att SKV endast får eftersöka handlingar och uppgifter som omfattas av beslutet men att överskottsinformation som anträffats spontant får användas. Vidare angav utredningen att det inte behövs något förtydligande i lagtext avseende att SKV ska beakta proportionalitetsprincipen vid val av metod och val av kontrollobjekt. Utredningen angav även att det inte behöver införas någon underrättelseskyldighet för SKV gentemot den kontrollerade om informationen som inhämtats ändå inte är avsedd att läggas till grund för beslut om beskattning. Vidare föreslogs ett införande i lagtext avseende att den kontrollerade ska ges möjlighet att begära handlingar och uppgifter undantagna från att läggas till grund för beslut om beskattning i samband med en underrättelse, det vill säga efter att kontrollen ägt rum och under förutsättning att informationen kommer läggas till grund för beslut om beskattning. Flertalet remissinstanser ansåg att utredningen var bristfällig, att förslagen inte innebar någonting nytt i sak samt att en ny utredning bör tillsättas med uppdrag att öka rättssäkerheten i skatteförfarandet. I studiens avslutande delar redovisas en pro et contra-analys av förslagen med utgångspunkt i remissyttrandena, egna slutsatser avseende förslagen samt allmänna avslutande kommentarer. I dessa delar lämnas egna förbättringsförslag för att ytterligare öka rättssäkerheten, eftersom utredningen enligt min mening får anses bristfällig i flera avseenden.