ABSTRACT Background: As it is unusual for prehospital deliverys, there is difficulty in creating a practical routine about the operation of prehospital deliverys. It places demands on prehospital deliverys, which may increase with a longer distance to obstetricsdepartments due to the changing and ongoing centralized obstetrics. This places a higher requirement on ambulance nurses and the risk of complications is associated with prehospital deliverys. Aim: The purpose was to describe the ambulance nurse`s experiences of prehospital deliverys. Methods: Semi-structured interviews were used as data collection methods, which were then analyzed by qualitative content analysis. Eleven ambulance nurses participated and one pilot study was performed. Five categories were developed during the analysisphase, under which there are additional fifteen sub-categories describing ambulance nurse's experience of prehospital deliverys. Result: The five categories that came out were: Ambulance nurses´ experience of meeting the mission, the family, insufficiency, support and safety and the desire and importance of knowledge. The mission gave stress which meant both positive and negative emotions such as adrenaline boost and focus, while feeling a lot of responsibility and being unsure of possible complications. Important towards patient and relatives to keep calm and safe treatment to creating trust when it is for the woman that giving birth is a life-changing experience. Everyone experienced it limited with resources and equipment for the child and if you had two bad patients at the same time. Drugs as pain relief to the woman who was giving birth there were almost nonexistent and other drugs were missing. Preparing and having an action plan and cooperation with obstetrics departments experienced everyone gave greater security to everyone. The knowledge of a complication-free childbirth felt the ambulance nurses that they had however insufficient experience-based knowledge of childbirths, especially if complications arose. The ambulance nurses felt very insecure, lonely and powerless in difficult complications. All ambulance nurses expressed a desire for increased knowledge, regular practical training on the management of prehospital deliverys and hospitalization. Conclusion: Complications proved to be a major lack of knowledge, and all informants demanded more knowledge in the form of education, practical delivery in childbirth and that it is provided continuously because it is such a unique event. Patient safety can be improved if the ambulance nurse is given increased security through increased knowledge. It is therefore important that ambulance personnel have the right equipment, medicine, education and knowledge about childbirth care/prehospital deliverys. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Då det är ovanligt med förlossningar prehospitalt föreligger svårigheter att skapa en praktisk rutin kring handhavandet av att förlösa prehospitalt. Det ställer krav på den prehospitala förlossningsvården, vilket kan komma att öka med ett längre avstånd till förlossningsavdelningar på grund av den förändrade och pågående centraliserade förlossningsvården. Detta ställer ett högre krav på ambulanssjuksköterskor och då risken för komplikationer finns i samband med att förlösa prehospitalt. Syfte: Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelser av att förlösa prehospitalt. Metod: Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Elva ambulanssjuksköterskor deltog och en pilotstudie utfördes. Fem kategorier togs fram i analysfasen och under dessa finns ytterligare femton sub-kategorier som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av uppdrag med att förlösa prehospitalt. Resultat: De fem kategorierna som kom fram var: Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att möta uppdraget, familjen, otillräcklighet, stöd och trygghet samt önskan och betydelsen av kunskap. Uppdraget gav stress som innebar både positiva och negativa känslor såsom att det gav ett adrenalinpåslag och informanterna blev fokuserade samtidigt som de kände ett stort ansvar och de blev otrygga inför eventuella komplikationer. Viktigt att inför patient och anhöriga att de behöll ett lugnt och tryggt bemötande utåt för att skapa tillit då det för den födande patienten, är en livsomvälvande upplevelse. Alla upplevde det begränsat med resurser och utrustning för barnet och om de fick två dåliga patienter samtidigt. Läkemedel som smärtlindring till den födande kvinnan var nästintill obefintlig och även andra läkemedel saknades. Att förbereda sig och ha en handlingsplan samt samarbete med förlossningen upplevde alla gav en större trygghet. Kunskapen av en komplikationsfri förlossning ansåg ambulanssjuksköterskorna sig ha dock uttryckte de att de saknade tillräckligt med erfarenhetsbaserad kunskap av förlossningar, särskilt om komplikationer uppstod. Ambulanssjuksköterskorna kände sig väldigt otrygga, ensamma och maktlösa vid svårare komplikationer. Ambulanssjuksköterskorna uttryckte en önskan om ökad kunskap, regelbunden praktisk träning kring handhavandet av en prehospital förlossning samt hospitering. Slutsats: Komplikationer visade sig vara en stor kunskapsbrist och här efterfrågade alla informanter mer kunskap i form av utbildning, praktiskt handhavande i förlossning och att det tillhandahålls kontinuerligt eftersom det är en sådan unik händelse. Patientsäkerheten kan förbättras om ambulanssjuksköterskan får en ökad trygghet genom ökad kunskap. Det är därför viktigt att ambulanssjuksköterskorna har rätt utrustning, läkemedel, utbildning och kunskap om förlossningsvården.

The aim of this study is to examine how female and male perpetrators are represented in the tabloid Aftonbladet. The study is based on two murder cases that resemble each other. The murders are commited by two perpetrators together, a woman and a man. The questions examined are: How are the perpetrators and victims of news journalism represented in murders commited together by a female and male offender? Which are the similarities and differences between how female and male offenders are represented? We executed a critical discourse analysis of 14 news articles from Aftonbladet, from the time period of the detention to the sentence of the crimes. The result shows that the perpetrators together are represented as well-planned, greedy and evil. The female offender are represented as manipulative, emotional and her actions are correlated to her role as a mother. Furthermore she is placed above the male offender, he becomes submissive. The man is also represented as deviant and has relationship problems with others. The victims are portrayed as helpless and innocent. They are also represented as thoughtful and generous towards their children. The victims’ fear is portrayed in relation to the perpetrators malice.