Det finns en tydlig kunskapslucka vid de yngre barnens (1–3 år) undervisning om miljöinriktad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare integrerar hållbarhetsfrågor om miljö och hur förskolläraren själv upplever mötet med miljö och hållbar utveckling i förskoleverksamheten. Bakgrund och tidigare forskning visar internationella mål, men också förskollärares oro om meningsfulla lärprocesser. Studien utgår från ett pragmatiskt synsätt, där cash value av miljöinriktade hållbarhetsfrågor uppnås genom meningsskapande och learning by doing. För att nå en förståelse om förskollärarens vad-, hur- och varför frågor i undervisningen undersöker vi hur de själv upplever mötet inom området. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som sedan övergått till en innehållsanalys för att nå ett resultat. Vilket visar en utveckling av arbetet, där det fortfarande kan uppstå oro kring undervisningstillfällen på grund av otillräcklig kompetensutveckling.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever undervisning i naturvetenskap. Vi har undersökt några förskollärares uppfattningar om hur deras arbetssätt är kopplat till deras utbildning, erfarenheter och intresse för ämnet, samt om det finns andra möjliga faktorer som de anser påverkar deras arbetssätt. För att undersöka detta har vi intervjuat fem förskollärare i olika delar av Sverige. För att analysera vår insamlade empiri har vi implementerat teorierna - läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Fem olika tidigare studier har även presenterats med syfte att kunna användas i diskussionen för att se olika samband mellan vårt resultat och tidigare forskning. Med hjälp av de teoretiska perspektiven visar studien att undervisning i naturvetenskap tenderar ett fokus kring biologi. Detta kan bero på olika faktorer som bland annat förskollärarnas kompetenser och intressen. Samtliga respondenter betonade betydelsen av arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det visade sig ta del av det vardagliga arbetet med barnen, och inte ligga i fokus vid exempelvis projektarbeten. Det har därför ifrågasatts varför ledning inte ser det som ett prioritetsområde likt förskollärarnas tankesätt. Vi ser även i resultatet att läroplanen ofta tolkas utifrån situationen som den enskilde förskolläraren befinner sig i. Värderingarna som blir synliga är att barn ska få möjlighet att förberedas för framtiden, att möta undervisning efter vad som händer i stunden samt efter det som barnen visar intresse för.