I många år har människor jorden runt varit fascinerade av skräck och någonting som gett dem en adrenalinkick eller känsla av sorg. Därför har många spännande sevärdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats väldigt mycket utomlands; människor vill betala för att se och ta del av elände och misär. Det lockar många olika grupper av åskådare, främst skolgrupper men även enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta är även ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev därmed ett självklart val när vi bestämde oss för att utföra denna studie. Syftet med föreliggande studie är att belysa förutsättningarna för att utveckla brun turism i Halmstad. Studien ska även ge en mer konkret överblick om den nya växlande trenden dark tourism som är väldigt populär utomlands. Detta vill vi sedan även införliva i Halmstads turismnäring och använda oss av de lokala myterna och legenderna för att lyfta fram stadens historia genom vandringar/guidade turer som vi kommer att framställa

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra till djupare förståelse för förskollärares uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan och för att vidga förståelsen för förskollärares arbete med förskoleundervisningen. Studien är kvalitativ utifrån de metoder och den fenomenografiska teorin som studien baserats på. Resultatet har visat att det finns olika uppfattningar om fenomenet undervisning i förskolan. Bland annat uppfattas fenomenet förskoleundervisning som hotfullt för förskolans grundidé, som utvecklingsmöjlighet, som mer eller mindre liktydigt till lärande, ett fenomen i behov av kommunikation samt som en process i behov av pedagog. Vi tolkar att uppfattningarna om fenomenet ‘undervisning i förskolan eventuellt kan påverka hur förskollärare tar sig an förskolans delvis nya uppdrag och hur detta kan medföra utmaningar för förskoleverksamheten. / <p>2019-12-20</p>

Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.