Den här studien syftar till att undersöka hur förskollärare i förskolan reflekterar över och synliggör omsorgen genom dokumentation av verksamheten. För att få syn på förskollärarnas perspektiv har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sex förskollärare i närförorter till Stockholm. När vi analyserat vårt material har vi använt oss av läroplansteori för att få syn på hur formuleringar i läroplanen påverkar vad som sker ute i verksamheten. Resultatet visar att de tillfrågade förskollärarna i studien har uttryckt svårigheter att definiera omsorgsbegreppet och att de ofta relaterar begreppet omsorg till lärande och/eller undervisning. Vidare visar resultatet av studien att omsorg i förskolan också handlar om omsorg om vårdnadshavare och kollegor. Ytterligare ett resultat av studien visar att det finns svårigheter att synliggöra omsorgen i dokumentationsarbetet på förskolorna. Utifrån studien har vi dragit slutsatsen att det blir svårt att dokumentera omsorg när detta inte efterfrågas i dokumentationsverktygen. Detta visar att dokumentationsverktyg ofta utesluter omsorgen vilket gör att vissa delar av verksamheten inte synliggörs. Ytterligare slutsatser av studien är att diskussion kan fungera som ett verktyg för att synliggöra omsorgen men att man bör dokumentera detta för att kunna utvärdera och utveckla. Slutligen visar vår studie att omsorgsbegreppet är mångtydigt och svårt att definiera, precis som forskning också visar.

I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.