Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna. Resultatet pekar på att förskollärarens didaktiska val har en stor betydelse för barns matematiska utveckling och utgör grunden för hur de utformar verksamheten. På sätt och vis är vi alla matematiker, även det lilla barnet, eftersom barn är nyfikna och i deras lek finns det ofta funderingar över t.ex. störst, först, mängd, antal och tid. Resultatet visar också att förskollärare anser att matematiken är en viktig del i barnens vardag som vi behöver för att kommunicera och lösa problem med andra människor. I resultatet lyfts betydelsen av tillgängligt material, barns individuella matematiska utveckling, matematik som kommunikation samt förskollärares arbete med dokumentation i verksamheten. Förskollärare kan synliggöra matematiken om de själva är medvetna om vilka situationer den kan förekomma i.  Med denna studie hoppas vi kunna ge förskollärare inspiration till ett matematiskt arbetssätt.

Att använda sig av estetiska uttrycksformer i förskolan gynnar en kunskapsutveckling där barn får möjlighet att knyta samman känslor, upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Det framstår att det finns en samstämmighet i det som beskrivs i styrdokumenten, och det som erbjuds när det gäller estetiska uttrycksformer i förskolan.  Syftet med denna studie har varit att utifrån förskollärares erfarenheter öka kunskapen om hur de planerar och genomför undervisningen med estetiska uttrycksformer.  I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor, och erhållna data har analyserats i form av en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärare använder sig av estetiska uttrycksformer både som mål och metod i undervisningen i förskolan. När förskollärarna planerar undervisningstillfällen utgår de från estetiska uttrycksformer. De beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisning genom de estetiska uttrycksformerna. Det viktigaste är att arbetet med estetiska uttrycksformer gör att förskollärarna får syn på barns lärande och utveckling. En annan viktig aspekt är att barn tar till sig kunskap på olika sätt, och genom att erbjuda olika estetiska uttrycksformer möjliggör för att barn får lära sig på sitt sätt. Studien visar även att förskollärare upplever att när det saknas intresse och kompetens i en estetisk uttrycksform påverkas arbetet och undervisningen i den uttrycksformen, vilket har uppmärksammats i tidigare forskning. Ytterligare forskning skulle behövas för att påvisa vikten av kompetens inom de estetiska uttrycksformerna hos förskollärarna, och utifrån den forskningen satsa på mer utbildning i förskollärarutbildningen. Det skulle även behövas mer kompetensutveckling för redan verksamma förskollärare.