Konflikter utgör en stor del av första linjens chefers arbete. Konflikter är både oundvikliga och nödvändiga för att en organisation och dess anställda ska kunna utvecklas och förändras. Män och kvinnor som är chef på första linjen kan ha olika förutsättningar för att kunna hantera konflikter ochdet kan även finnas olika förväntningar och föreställningar som påverkar hur de upplever och hanterar konflikter. Det har bedrivits forskning på områden men få har studerat konflikthantering med en genusteoretiskt ansats. Syften med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i första linjens chefers berättelser om konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om konflikter bland anställda på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om deras hantering av konflikter på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om hinder och möjligheter att hantera konflikter på arbetsplatsen? Studien vilar på en narrativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av Jordans teori om konfliktnivåer och Ackers teori om genusprocesser. I studiens analys gick det att urskilja en kvinnlig underordning och manlig överordning där de anställda kvinnornas egenskaper beskrivs i mer negativa ordalag i jämförelse med männens. Därigenom synliggörs hur kvinnorna beskrivs som avvikande och männen blir norm i konfliktsituationer. Chefernas konflikthantering var densamma oavsett om det var män eller kvinnor inblandade med undantag för att de tenderade att samtala mer med de underanställda kvinnorna. Cheferna praktiserar både vad som kan anses vara manligt men framförallt kvinnligt ledarskap i konfliktsituationer. Ett hinder i chefernas konflikthantering var deras stereotypa föreställningar om mänoch kvinnors agerande, beteende och önskningar. I relation till mina forskningsfrågor kunde tre övergripande slutsatser dras. Genus har betydelse för hur chefer beskriver konflikter bland anställda på arbetsplatsen. Vidare har genus betydelse för hur konflikter hanteras och genus både hindrar och möjliggör första linjens chefers konflikthanterande arbete.

Konflikter utgör en stor del av första linjens chefers arbete. Konflikter är både oundvikliga och nödvändiga för att en organisation och dess anställda ska kunna utvecklas och förändras. Män och kvinnor som är chef på första linjen kan ha olika förutsättningar för att kunna hantera konflikter och det kan även finnas olika förväntningar och föreställningar som påverkar hur de upplever och hanterar konflikter. Det har bedrivits forskning på områden men få har studerat konflikthantering med en genusteoretiskt ansats. Syften med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i första linjens chefers berättelser om konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om konflikter bland anställda på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om deras hanteringav konflikter på arbetsplatsen? Hur konstrueras genus i första linjens chefers berättelser om hinder och möjligheter att hantera konflikter på arbetsplatsen? Studien vilar på en narrativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet kodades och tematiserades. Resultaten analyserades med hjälp av Jordans teori om konfliktnivåer och Ackers teori om genusprocesser. I studiens analys gick det att urskilja en kvinnlig underordning och manlig överordning där de anställda kvinnornas egenskaper beskrivs i mer negativa ordalag i jämförelse med männens. Därigenom synliggörs hur kvinnorna beskrivs som avvikande och männen blir norm i konfliktsituationer. Chefernas konflikthantering var densamma oavsett om det var män eller kvinnor inblandade med undantag för att de tenderade att samtala mer med de underanställda kvinnorna. Cheferna praktiserar både vad som kan anses vara manligt men framförallt kvinnligt ledarskap i konfliktsituationer. Ett hinder i chefernas konflikthantering var deras stereotypa föreställningar om män och kvinnors agerande, beteende och önskningar. I relation till mina forskningsfrågor kunde tre övergripande slutsatser dras. Genus har betydelse för hur chefer beskriver konflikter bland anställda på arbetsplatsen. Vidare har genus betydelse för hur konflikter hanteras och genus både hindrar och möjliggör första linjens chefers konflikthanterande arbete.

No description available.

I takt med att samhället och hälso- och sjukvården förändras torde det vara så att ledare ständigt hanterar minskade resurser som kan påverka arbetsförhållanden. I en tid då behovet av engagerade medarbetare är som störst, är arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhållningssätt och handlingar påverkas av förväntningar, krav och faktiska förhållanden på arbetet. Ledarskapet måste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstår på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har valts. I intervjuerna utkristalliserade sig sju kategorier: omsorg om medarbetarna, tillit till medarbetarna, öppet tillåtande klimat för medarbetarna, bekräfta medarbetarna, skapa delaktighet för medarbetarna, ge möjligheter till kompetens för medarbetarna och tydlig styrning i verksamheten för medarbetarna. Materialet analyserades och bearbetades. Materialet i studien var med en geografisk spridning med sex chefer från båda könen i åldrarna 30 till 58 år. Respondenterna har ansvar för olika verksamhetsområden inom äldreomsorgen. Respondenternas svar överraskade då författarnas erfarenhet är att många chefer idag inte alltid har förutsättningar att kunna vara närvarande hos medarbetarna på arbetsplatsen. Första linjens chefer inom äldreomsorgen beskriver sitt ledarskap att vara närvarande, att stimulera medarbetarna och att inge förtroende.

Centralt i många organisationer idag är att personalen är den viktigaste resursen. Denna studie berör rekrytering inom arbetslivet med avgränsning chefsrekrytering. Studiens syfte är att studera hur verksamhetschefer beskriver rekrytering av första linjens chefer inom en offentligt styrd organisation. Detta med hjälp av tre frågställningar som beskriver rekryteringsprocessen före, under och efter rekrytering av första linjens chefer. Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där åtta verksamhetschefer intervjuats och har fått beskriva rekryteringsprocessen samt vilka egenskaper och förmågor som eftersöks hos första linjens chefer. Resultatet har tematiserats och har därefter analyserats gentemot den teoretiska referensram som finns i uppsatsen. Resultatet av studien visar att det finns en systematik och struktur i de rekryte- ringsprocesser av första linjens chefer som beskrivs av verksamhetscheferna, men studien visar också att det finns utrymme för magkänsla vid rekryteringar av första linjens chefer.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.

Title: First line management, administration and New Public Management   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp. Author: Patrik Jansson & Victor Holmlund Supervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Date: 2015 - May   Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.    Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed.   Result & Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession.   Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager’s role as administrators and gives rise to suggestions of future research.   Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare. / Titel: Första linjens chefer, administration och New Public Management   Nivå: C-uppsats, företagsekonomi, 15hp.  Författare: Patrik Jansson & Victor Holmlund Handledare: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena Ahmadi Datum: 2015 - maj   Syfte: Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur första linjens chefer i offentlig sektor påverkas av införandet av NPM relaterade reformer och hur de hanterar administrativa uppgifter.   Metod: Studien bygger på en kvalitativmetod där empiriskt material har insamlats via 10 semi-strukturerade intervjuer. För att skapa ett resultat har vi använt oss av en tematisk analysmetod där transkriberade citat presenteras, analyseras och diskuteras.   Resultat & slutsats: Studien visar via den modell som använts att första linjens chefer inom offentlig sektor påverkas i hög grad av administrativa arbetsuppgifter som kan återknytas till New Public Management. Studien visar att de medverkande cheferna överlag ser dessa administrativa uppgifter som viktiga för organisationen och självklara i deras yrkesroll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för första linjens chefskap i offentlig sektor samt hur cheferna påverkas av New Public Management relaterad administration ur ett perspektiv som saknas i tidigare forskning. Det nya perspektivet ger en nyanserad bild av chefernas roll som administratörer och ger upphov till förslag om framtida forskning.   Nyckelord: New Public Management, Administration, Första Linjens Chefer, Sjukvård

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Det råder kompetens- och erfarenhetsbrist hos undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därför var syftet med denna studie att genom en enkätundersökning kartlägga vilka faktorer som är viktiga för att den kommunala äldreomsorgen ska kunna behålla dessa yrkesgrupper,och inte förlora den erfarenhet och kompetens som finns i organisationerna. Enkätens respondenter är undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Enkätfrågorna berörde bland annat arbetsmiljö, sociala relationer, arbetsbelastning och möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ansträngd och behöver åtgärdas för att tillgodose medarbetarnas hälsa och upprätta en patientsäker vård. Resultatet belyser att den nuvarande arbetssituationen upplevs ansträngd i och med att respondenterna upplever hög arbetsbelastning och många funderar på att säga upp sig. Kompetensen inom äldreomsorgen i Umeåkommun upplevs vara relativt god, men mer åtgärder behöver sättas in för att tillgodose den stora efterfrågan på kompetens nu och i framtiden. För att behålla erfaren omvårdnadspersonal behöver äldreomsorgen prioritera bra relationer och stöd av kollegor, meningsfullt arbete och passande arbetstider. För att behålla erfarna enhetschefer behöver de prioritera hög lön, meningsfullt arbete, eget ansvar samt bra relationer och stöd av kollegor.