Ledarskap beskrivs som viktigt för främjandet av en hälsosam arbetsmiljö, varför det är ett angeläget ämne att lyfta inom arbetshälsovetenskap. Mest forskning om ledarskap och hälsa har varit av kvantitativ karaktär där man via enkäter tillfrågat medarbetare vad de anser är hälsofrämjande ledarskap. Dock finns det mindre kvalitativ forskning som fokuserar på chefers upplevelser av att främja en god arbetsmiljö samt få studier som undersöker hur ett hälsofrämjande ledarskap utövas i praktiken. Syftet med studien hardärför varit att undersöka ledarskapserfarenheter bland första linjens chefer vilka arbetar för att främja en god arbetsmiljö. Studiens metod är av kvalitativ karaktär varav data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit 10 kvinnliga första linjens chefer verksamma inom en stor offentlig myndighet i Sverige. Intervjuerna har analyserats med hjälp utav en fenomenografisk analysansat. Resultatet visar att det fanns en samstämmighet av informanternas erfarenheter av vad som främjar en god arbetsmiljö. De samlade upplevelserna var att främjandet av goda relationer samt ett tydligt och strukturerat ledarskap var väsentligt för en god arbetsmiljö. Att finna balans i relationsskapandet genom tydlighet kan ses som en avgörande faktor för en hälsofrämjande arbetsmiljö. Goda relationer förefaller vara enförutsättning för att som chef få mandat att vara den som leder. I den specifika organisation informanterna verkade i var det viktigt för informanterna att skapa delaktighet inom givna ramar och stötta medarbetarna att förhålla sig till höga arbetskrav genom acceptans. Resultaten visade vidare att friskvård användes som en hälsofrämjande åtgärd men att det inte ansågs som nödvändigt för att främja en god arbetsmiljö.

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization

Historiskt har forskningen inom ledarskap fokuserat på ledarens karaktärsdrag och beteende, olika ledarstilar samt dess påverkan för organisationens framgångar. Denna studie avser en annan vinkling, då fokus ligger på hur första linjens chefer upplever sin arbetsvardag, deras möjligheter att utöva ledarskap samt skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig ledarstil. Den metodologiska referensramen i studien är en fallstudie då ett stort privat företag, som verkar i Sverige och utomlands, inom en kvinnodominerad bransch har studerats. Det empiriska materialet baseras på fem semistrukturerade intervjuer, tre med kvinnor och två med män, och samtliga arbetar som första linjens chefer i det utvalda företaget. Materialet inkluderar även interndokument, angående organisationsstruktur och kultur samt könsfördelning. Resultatet visar att företaget påverkar sina anställdas ledarskap och därmed är organisationsstruktur och kultur av betydelse. Trots att män och kvinnor beskriver sitt ledarskap på liknande vis, så visar använda teorier, på en stark koppling mellan ledarskap och maskulinitet. Resultatet visar även att denna koppling fortfarande lever kvar i våra samhällsideal genom stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap. Vidare belyser resultatet att det finns vissa skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer inom hälso-och sjukvården upplever formella och informella maktförhållanden i organisationen samt hur maktförhållande påverkar deras förutsättningar att driva förändringsarbete. Således utgår studien från tre frågeställningar där de första två berör upplevelsen av makt och motstånd och den tredje frågeställningen berör upplevelser gällande nätverk och sociala relationer. Uppsatsen har utgångspunkten i Foucault maktperspektiv samt Kotters (1996) åtta stegs modell för förändring. Studiens empiriska material har formats genom semistrukturerade intervjuer och har bearbetats genom kodning och tematisering.  Resultatet visade att första linjens chefer upplever att deras identitet (informella position, personliga egenskaper och kompetenser) skapar förutsättningar för att utöva makt. Vidare är chefernas upplevelser att de behöver stöd och resurser samt tydlig struktur och mål för att driva förändringsarbetet. Cheferna använder sig av den disciplinära makten för att påverka medarbetarnas handlingar. I förändringsprocessen upplever cheferna att deras maktutövning ger utfall i form av lydnad eller motstånd från medarbetarna. Strategierna som cheferna använder vid maktutövning för att få medarbetarna att acceptera makten är främst samtal, dialog, meningsskapande och delaktig. När motståndet eskalerar skapar de tydliga gränser och hänvisar till deras formella position samt riktlinjer. Sociala nätverk och allianser cheferna skapar en mer effektiviserad förändringsprocess.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Uppsatsen är explorativ och kvalitativ, i vilken vi har genomfört åtta intervjuer med första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg. Studien har också varit komparativ mellan en landsortkommun och storstadskommun. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan kommunerna när det gäller 40-talisterna, första linjens chefer välkomnar mer kunskap. När det gäller mottagandet av äldre invandrare finns redan mycket kunskap i storstadskommunen, medan det i landsortskommunen efterfrågas mer kunskap. Brukare och forskning anses i båda undersökningskommunerna vara goda kunskapskällor för att utveckla och förbättra inför mottagandet av 40-talisterna och äldre invandrare inom den offentliga äldreomsorgen.

Krav och kontroll utgör delar av den så kallade krav, kontroll, och stödteorin som ofta används för att förklara hälsoutfall i arbetslivet. En organisations ledarskap tillskrivs ofta den stödjande funktionen i krav, kontroll, och stödteorin. Genom teorin tilldelas ledaren ett ansvar för såväl anställdas hälsa som välbefinnande i arbetslivet. Att inneha en chefsroll i en organisation kan utifrån detta betraktas som utmanande. Ledarskapsforskningen innehåller en teori om hur ledaren kan anpassa nivån av stöd i relation till motstridiga krav i arbetslivet. Andra studier menar att ledarskap är ett resultat av den kontext ledarskapet utövas i. Första linjens chefer beskrivs genom forskning som en chefsposition utsatt för höga krav i kombination med begränsade kontrollutrymmen. Särskilt utsatta anses första linjens chefer inom hälso-, och sjukvården vara. Studier inom ämnet fokuserar främst på första linjens chefer med en vårdrelaterad yrkesroll där patientkontakt ingår, som verkar inom den offentliga hälso-, och sjukvården. Då den privata vårdsektorn växer sig allt större kan forskning med inriktning mot privat hälso-, och sjukvård ses som intressant att studera. Studiens syfte är att undersöka och beskriva första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll inom den privata psykiatri-, och missbruksvården. Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sammanställts genom en fenomenografisk analysansats. Resultatet av studien visar att första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll är ett relaterade till chefsrollens ansvarområden, kontext och möjlighet att utöva ledarskap. Första linjen chefernas möjlighet att utöva ledarskap är i sin tur ett resultat av omgivande kontext. Att addera kontext som en faktor i den befintliga krav, kontroll stödteorin kan utökas förståelsen för chefers arbetsmiljö, möjlighet att utöva ledarskap och möjlighet att ge underordnade anställda stöd. / Aim: Examine and describe first line managers’ perceptions of demand and control within the private psychiatric, and treatment care. Background: First line managers’ (FLM) work in health care contains high demands and limited control space. It is claimed through leadership research that leaders can adapt the amount of support and control to a given work situation. Other leadership studies claims that a certain work situation, context, can affect the leadership performance. Due to the demand, control, support model, work situations containing high demands and limited control space effects the individuals’ experience of work in a negative way that can affect health and wellbeing. Method: Ten first line managers’ from the private psychiatric and treatment care were interviewed. The interview material was analyzed and presented through a phenomenographic analysis. Result: FMLs’ experiences of demand and control were a result of manager role’s responsibilities, context and opportunity to exercise leadership. FMLs’ opportunity to exercise leadership was in turn a result of surrounding context. Conclusion: Adding context to the existing demand, control and support model can develop an understanding of managers' work environment, opportunity to exercise leadership and ability to support subordinate employees.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen. Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall. Som empiriinsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer genomförts med femton första linjens chefer inom inköp på Saab AB. Resultat: Denna studie har visat att det är viktigt för första linjens chefers uppfattning av målstyrningen att följande fyra faser finns med i målstyrningsprocessen: målformulering, handlingsplaner, regelbunden översyn samt prestationsbedömning. Inom dessa faser har även tio viktiga parametrar som påverkar linjechefernas uppfattning av målstyrningen identifierats: delaktig i stor utsträckning i målformuleringen, SMART:a mål, lagom många mål, högt målengagemang, att planer finns, tillräckligt med löpande feedback, lärandefeedback i någon utsträckning, att en årlig utvärdering finns, att hänsyn tas till feedbacken vid den årliga utvärderingen till nästa år samt att det finns konsekvenser av att nå målen respektive inte nå målen. I studien har även konstaterats att det finns ett positivt samband mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrningen och deras måluppfyllelse. / Background: Management control includes all the tools, systems, rules, practices, values, and other activities that managers use to ensure that the employees' behavior and decisions are consistent with organizational goals and strategies. A type of control system that has been used during a long time is performance management, where goals are used as a means to improve performance. Performance management can be used at all levels of an organization; an important organizational level is that of the first-line managers as they are a critical link between senior managers and employees. Nevertheless, it is relatively unknown how first-line managers perceive performance management as a management tool. Aim: The aim of our study is to describe and explain the relationship between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement. The aim is also to create a model that shows the parameters that influence the first line managers' perceptions of performance management. Completion: This study has been carried out through a single case study. Data has been collected through semi-structured interviews that were conducted with fifteen first-line managers in the purchasing department at Saab AB. Conclusions and results: This study has shown that it is important for first-line managers' perceptions of performance management to have the following four phases included in the performance management process: goal setting, action plans, regular reviews and performance appraisal. Within these phases ten key parameters that influence line managers' perceptions of performance management were also identified: involved extensively in formulating goals, SMART goals, a suitable number of goals, high goal commitment, existence of plans, sufficient regular feedback, inclusion of learning feedback to some extent, existence of a yearly performance evaluation, taking feedback from the yearly performance evaluation into account to next year’s performance management process and existence of consequences of achieving or not achieving the goals. The study also found that there is a positive correlation between first-line managers' perception of performance management and their goal achievement.

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö. Karasek och Theorell utvecklade krav-kontroll-stödmodellen under 1970-talet och modellen har främst tillämpats i stressforskning. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen till vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på första linjens chefers beslut att lämna sin befattning inom offentlig sjukvård. Studien baseras på sex stycken kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med första linjens chefer. Intervjufrågorna utgår från krav-kontroll-stödmodellen och det insamlade intervjumaterialet har analyserats samt tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att endast två av sex första linjens chefer haft funderingar på att lämna sin chefsposition. Respondenterna har påvisat betydelsen av andra faktorer utöver krav, kontroll och stöd såsom utvecklingsmöjligheter och att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. Samtliga respondenter hävdar dock att krav, kontroll och stöd är viktiga för deras roll som första linjens chef. Flertalet upplever höga krav i arbetslivet, hög kontroll över arbetssituationen samt stöd i arbetsliv såväl som privatliv. Utifrån intervjumaterialet kan vi konstatera att upplevt stöd i privatlivet är av större betydelse än stöd i arbetslivet. / Statistics has shown that a quarter of managers within the public sector resign within two years and 40 percent within four years. This has caused an economic social problem, since employee turnover is expensive in multiple ways. In addition, a psycho social problem has risen due to the stress first line managers experience, which has affected their health. In general, first line managers struggle to find a balance between demands from management department and demands from employees. Furthermore, previous research has shown the importance of having control and feeling support when maintaining a healthy work environment. Karasek and Theorell created the demand-control-support-model in the 1970’s which has mainly been used in studies of stress and stress related diseases. The aim of the study is to investigate the impact demand, control and support have for first line managers’ decision to leave their manager position within public health care. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with first line managers. The interview questions are based on the demand-control-support model whereupon the material was analyzed by using a qualitative content analysis. The result shows only two of six participants have considered leaving their manager position within public health care. The participants highlight the importance of experiencing demand, having control and feeling support in their roles as first line managers. They also emphasize other essential variables such as having the opportunity to develop both personally and in work life, and to balance work life and private life. The investigated variables are thus important and the majority of first line managers perceive a high level of demands, high control and support in work life as well as in private life. Based on the interviews, we can confirm perceiving support in private life is of greater value than feeling support in work life.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.