Bakgrund: Förstföderskors ålder ökar i höginkomstländer och med stigande ålder ökar risken för graviditetsrelaterade komplikationer. Även andelen interventioner som avser att sätta igång, förstärka progressen och övervaka den fysiologiska förlossningsprocessen ökar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka om antalet interventioner och förlossningsutfall vid ett medelstort sjukhus i västra Sverige skiljer sig mellan äldre förstföderskor (≥35 år) och yngre förstföderskor (20–24 år) med spontan värkstart. Metod: Examensarbetet var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie där data samlats in under ett år. Materialet som bestod av 232 förstföderskor bearbetades med deskriptiv och jämförande statistiska analyser. Resultat: Det var vanligare att äldre förstföderskor fick utökad fosterövervakning och att de födde barn som vägde 4500 gram eller mer jämfört med yngre förstföderskor. Oavsett ålder födde förstföderskorna vanligtvis vaginalt och interventioner som värkstimulerande dropp och skalpelektrod användes vid runt hälften av förlossningarna. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Få signifikanta skillnader fanns mellan de jämförda åldersgrupperna. Examensarbete visade att det behövs en individuell bedömning av varje kvinna eftersom åldersförändringar sker gradvis. Som barnmorska måste man beakta att ålder bara är en faktor i bedömningen av den födande kvinnan och vara medveten om att man påverkas av den kulturella kontexten och organisationen. / Background: The age of first-time mothers increases in high-income countries and with increasing age, the risk of pregnancy related complications gets more common. The proportion of interventions that are needed to initiate, strengthen and monitor the psychological birth process is also increasing. Aim: The aim of this study was to investigate if interventions and delivery outcomes differ between older nulliparous women (≥35 years) and younger nulliparous women (20–24 years) with spontaneous onset of labor. Method: We conducted a quantitative retrospective cross-sectional study where data were collected from a hospital in Sweden. The material, which consisted of 232 nulliparous women, was processed with descriptive and comparative statistical analyzes. Results: In our study, we found that older nulliparous women more often received extended fetal monitoring and gave birth to babies weighing 4,500 grams or more compared to younger nulliparous women. Regardless of age, nulliparous gave birth vaginally and interventions such as administration of oxytocin and fetal scalp electrodes were used in around half of the births. Conclusion and clinical implications: There were few significant differences between the compared age groups. Our study didn’t show large differences between the age groups, however, research shows that age is a risk factor. As a midwife, you must consider that age is only one factor in assessing the woman giving birth.

Bakgrund: Barnhälsovården har funnits i Sverige sedan 1937, sedan dess är flera studier gjorda för att utveckla barnhälsovården och stärka föräldraskapet. Tidigt hembesök stärker relationen mellan förälder och BVC sköterska och är uppskattat av föräldrarna. Syfte: Syftet med examensarbetet var att jämföra förstföderskor och omföderskors förväntningar och upplevelser av barnhälsovårdens innehåll de första två månaderna. Metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie användes och resulterade i projekt ”Föda barn i Västernorrland”, delmaterial från de två inledande frågetillfällena, från mitten av graviditeten och uppföljande två månader efter barnet fötts, ingick i examensarbetet. Resultat: I examensarbetet inkluderades 918 kvinnor, jämförelse gjordes mellan förstföderskor och omföderskor som visade att förstföderskor värderade subjektiv upplevelse, (SU) lägre än omföderskor, lika så upplevd verklighet (UV) i alla frågor men när det gällde prata BB—vård och få stöd och råd de första två månaderna fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan förstföderskor och omföderskor. Balanserad kvalitet eller mer bedömde förstföderskor och omföderskor i frågan om att få prata om föräldrarollen samt att få ställa egna frågor. Slutsats. En betydande stor del av förstföderskorna upplevde bristande kvalitet vid information om amning/uppfödning samt när det gällde att få prata förlossning och BB—vård,vilket bör studeras ytterligare. / Background: Child health services have been in place in Sweden since 1937, since then has several studies been done to develop child health care and strengthen parenting. Early home visits strengthen the relationship between parent and child health care nurse and appreciated by the parents. Aim: The aim of the degree project was to compare first-time mothers and women who are a multiple expectations and experiences of the contents of child health care during the first two months. Method: Prospective longitudinal cohort study was used and resulted in project "Giving birth in Västernorrland", submaterial from the two initial questions, from the middle of pregnancy and follow-up two months after the child was born, was included in the degree project. Results: The degree project included 918 women, a comparison was made between first-time mothers and women who are a multiple which showed that first-time mothers valued Subjective experience (SU) lower than women who are a multiple. Perceived reality (UV) in all matters but when it came to talking BB care and getting support and advice the first two months significant difference between first-time mothers and women who are a multiple. Balanced quality or more assessed first-time mothers and women who are a multiple on the issue of getting to talk about the parental role and to ask their own questions Conclusion: A significant proportion of first-time mothers experienced a lack of quality in information about breastfeeding/rearing, as well as in getting to talk about childbirth and postpartum care, which should be studied further. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>