11 |
Vattenbrist i Chaniaregionen : Klimatförhållanden eller ineffektiv vattenförvaltning?Zampouni, Magdalini January 2011 (has links)
Under sommaren 2010 drabbades Chaniaregionen på Kreta av vattenbrist. Denna studie undersöker vad som har orsakat och bidragit till vattenbristen i Chania. Det har gjorts genom att bearbeta kvantitativa data och intervjua sex representanter för myndigheter och institutioner som är medvetna om regionens vattenproblematik. Nederbördens ojämna fördelning i tiden i kombination med sommarsäsongens ökade efterfrågan på vatten, på grund av turismen och odlingen, samt en ineffektiv förvaltning av vattenresurser verkar ha medverkat till regionens vattenbrist. Klimatförhållanden i Chania har inte uppvisat någon markant förändring över tiden. Vattenkonsumtion inom den kommun- och jordbruksektorn överskrider inte regionens årliga genomsnittliga vattentillgång. En ineffektiv vattenpolitik så väl på privat som på kommunal nivå verkar vara avgörande för den vattenbrist som uppstått i Chania under sommaren 2010.
|
12 |
Den professionella handläggaren : En studie av personliga handläggare på FörsäkringskassanFogelgren, Mattias January 2014 (has links)
De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien. Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen? Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet. I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll. Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs. Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs. Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande: Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger. Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar. Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar. Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism. En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen. Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation. Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen. Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.
|
13 |
Framtagande av förvaltningsmall åt Länsstyrelsen i Norrbottens länÖhrvall, Elin, Sköld, Jennie January 2021 (has links)
No description available.
|
14 |
DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGENSOM RATIONALISTISKT IDEAL- en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola,barnomsorg och miljö- och hälsoskyddLundgren, Mats January 1999 (has links)
DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.
|
15 |
Informationsutbyte från BIM-modeller : Från BIM-modell till format hanterbara av förvaltning- och GIS-system / Exchange of information from BIM ModelsRis, Johannes January 2014 (has links)
BIM has been a trend in recent years when it comes to design and construction of new buildings. However, there has been less talk about what happens to BIM models after the construction phase. This issue has been raised at the Forsmark construction documentation department. This thesis aims to look at how the information in a BIM model can be transferred to facility management and GIS systems and thus add value, even after the construction phase. Questions raises how such an exchange might look like and whether it is reliable. How should a claim be brought to planners for such an exchange to work. This thesis tested some of the most common methods for this kind of exchange of information from BIM models to facility management and GIS. It was formats like IFC, Fi2xml and a database connectivity that was analyzed by a computer simulation of a model provided by Forsmark. The model consisted of an existing office building at Forsmark, modeled in Autodesk Revit. The results indicate that the formats tested require a precise plotting of the models. The loss of information that came to light in the simulation could be attributed to failure modeling in Revit. Even such things as naming of areas must be consistent. To achieve more efficient naming process, test where carried out to deal with parameters outside the Revit environment. However, it did not work optimally. Support for some parameters was lost and the information that was built up in the database was too extensive.
|
16 |
Inrättandet av statliga kontrollmyndigheter : En kritisk diskursanalys av policydokument till inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg & Statens skolinspektion / The establishment of state inspection authorities : A critical discourse analysis of policy documents for the establishment of the Inspection for Health and Care and the National School InspectionMathisson, Filip January 2018 (has links)
The purpose of this essay is to study the establishment of the Inspection for Health and Care and the National School Inspection. The intention is to identify policy document’s justification for the establishment of the inspections, as well as comparing the similarities and differences of the justification and explain the results through the theories “the public ethos” and “governance”. The policy documents are processed by Carol Bacchi’s critical discourse analysis “What ́s the problem represented to be?”.This method identifies the justifications of the inspections by analyzing the policies according to problems, cause and effect. The critical policy analysis permeates the structure and the phrasing of the questions in this study. The result of the analysis identifies the establishment of the inspections as the policy document’s solution. This is justified by the sectors inefficiency, lack of government control, a changed welfare and lacking supervision. The theories “the public ethos” and “governance” explain the establishment of the inspections as the state’s concept to govern in order to create a rational and effective administration. The Inspection for Health and Care emphasizes the private actors as the reason for the changed welfare, unlike the National School Inspection which only sees the change of welfare as a challenge. The study contributes to research and society’s understanding of the growth of Swedish inspection authorities in the public sector, as well as the public administrations differing approach to the entry of private actors into the welfare sector.
|
17 |
Aktivt förvaltade fonder : Är Sverigefonder skuggfonder?Stening, Gustav, Hellström, Rickard January 2010 (has links)
<p>Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.</p><p>Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning.</p><p>Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa.</p><p>Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.</p>
|
18 |
Värmländska naturreservat i skogsmiljö : Sköts dessa på ett adaptivt sätt? / Nature reserves in Värmland : Are they managed adaptively?Kaikkonen, Johanna January 2009 (has links)
<p>Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.</p><p> I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.</p><p> En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.</p>
|
19 |
Aktiv PPM-Förvaltning : Vilket värde bidrar tjänsten med?Würfel, Charles, Ståhlberg, Emma January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande:</p><p>Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar.</p><p>Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig.</p><p>Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider. Detta eftersom att Premiesparfonden då ligger kvar med samma risknivå, samtidigt som förvaltarna har större möjligheter att anpassa sina placeringar.</p><p>Samtliga aktörer har uppvisat stora skillnader under flera år av uppgång på finansmarknaden i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.</p>
|
20 |
Aktiv PPM-Förvaltning : Vilket värde bidrar tjänsten med?Würfel, Charles, Ståhlberg, Emma January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande: Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar. Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig. Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider. Detta eftersom att Premiesparfonden då ligger kvar med samma risknivå, samtidigt som förvaltarna har större möjligheter att anpassa sina placeringar. Samtliga aktörer har uppvisat stora skillnader under flera år av uppgång på finansmarknaden i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.
|
Page generated in 0.0617 seconds