Lekmän i domstol som utnämns efter politisk tillhörighet är en förekommande företeelse inom moderna rättsstater. Detta i Sveriges fall, anrika system och individerna vars uppdrag är att agera folkliga representanter inom rättsväsendet kommer sporadiskt under kritik. Detta på grund av utslag i olika domar och kritik kommer både från medialt och politiskt håll. Uppsatsen här har som syfte att analysera hur detta omtalas från politiskt håll via deras kanaler, samt hur deras åsikter kan förklaras med hjälp av representationsteoretiska begrepp. Uppsatsen besvarar dessa frågor genom att använda sig av kvantitativ analysmetoder genom att sammanställa data från samtliga motioner som omnämner politiskt tillsatta nämndemän, detta för att bilda en generell uppfattning vad rådande åsikter är från politiskt håll. Därefter lyfts samtliga motioner som har en signifikans och får sitt textinnehåll kvalitativt analyserat för att besvara vad som kan vara skäl för rådande åsikter. Här kategoriseras motionerna utifrån Hanna Pitkins representationsteorier för att avgöra vad för typ av representativa brister som uppmärksammas inom motionerna. Resultatet påvisar att diskursen bland riksdagsmän lutar mot en överhängande andel negativa motioner från politiskt håll mot det rådande systemet med politiskt tillsatta nämndemän. De upplevda representativa brister som är påfallande i motionerna är ansvarsutkrävande, deskriptiva samt symbolisk representation medan de fåtal positiva som omnämns omfattar symbolisk och deskriptiv representation. Trots denna överhängande negativa diskurs råder det inte någon särskilt omfattande diskussion för att lyfta ett positivt perspektiv kring detta utan utredningarna påtalar vissa brister och positiva aspekter medan den överhängande mängd negativa motioner påtalar andra typer av representativa brister. Detta kan vara en grund till att diskursen har kvarstått då det inte precis har skett varken några reformer rådande uppdragets grund eller att motargument och diskussioner presenterats för att motverka att diskursen ter sig som den gör.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 – september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen.   Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar. Alfa (prestationen) för fonderna är estimerat med OLS-metoden. Kostnaden för aktiv del ställs i förhållande till prestationen för aktiv del för att se om den högre avgift för aktiv förvaltning medför är rättfärdigad. Resultatet visar överlag att fonderna har en hög korrelation med index, i synnerhet storbolagsfonderna (R2 = 95 procent). 25 procent av fonderna har presterat bättre än marknaden, men enbart 5 procent påvisade en god prestation i förhållande till sin avgift. Majoriteten av fonderna (87,5 procent) presterade inte tillräckligt bra för att kunna rättfärdiga den högre avgift de tar ut för att aktivt förvalta fonden.   Slutsatsen är att det i de flesta fall inte lönar sig med aktiv förvaltning inom premiepensionen, då majoriteten av fonderna inte lyckats prestera bättre än index eller täcka de aktiva förvaltningskostnaderna.

Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

Implementerandet av styrnings- och organisationsmodeller hämtade i det privata näringslivet ställer stora krav på den kommunala förvaltningen och dess tjänstemän. Rättssäkerhet, likabehandling och effektivitet ska kombineras med egna initiativ, personligt ansvarstagande och övergripande mål. En allt större grad av delegering från politiker och ledning till den enskilde tjänstemannen kräver nya sätt att arbeta och en ny syn på medborgaren. Rollerna riskerar att bli mer föränderliga och målen vaga samtidigt som det föreligger en ständigt närvarande kontroll och kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Syftet med denna studie är att övergripande beskriva och analysera hur tjänstemännen hos samhällsbyggnadsenheten inom Åstorps kommun upplever sin egen och medborgarnas roll i en tid av förändringar i arbetssättet och där målet är att öka servicegraden och sätta kunden i centrum. Genom intervjuer med förvaltningens tjänstemän framkommer bland annat önskemål om större eget ansvar, tydligare politiska mål men utan detaljstyrning samt en mer ingående dialog med kunden. Studiens resultat pekar mot att det är möjligt att införa näringslivsinspirerande styrnings- och organisationsmodeller men dessa kan inte helt ersätta den offentliga förvaltningens traditionella legalbyråkratiska arbetssätt.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

The purpose with this essay was to investigate whether citizens' trust in the police in the Västra Götaland region is high or low and to investigate why this is. This makes it possible with the help of secondary data retrieved from the SOM institute. And for this to be as good as possible we use a quantitative method. After that we tested our four variables using a Chisquare test. Thereafter to investigate further we performed Kendall’s tau_b to be tested on the variables that we would like to see correlation for. We can state that there is a connection between degree of education and trust in the police as well as gender and trust in the police. There is also a connection between the age-groups and high trust in the police. We then compare our results with Putnam's and Rothstein's theories and previous research on the subject of trust in the police.

Svenska kommuner har under det senaste decenniet lagt allt större resurser på kommunikationsverksamhet i form av särskilda kommunikationsavdelningar och kommunikatörstjänster. Den här uppsatsen bygger på en intervjustudie där åtta kommunikatörer i fyra svenska kommuner har fått beskriva och reflektera över sina upplevelser av att jobba med kommunikation i kommunal förvaltning. Studien är förankrad nyinstitutionell organisationsteori, mer specifikt i teorierna om institutionella logiker. Med utgångspunkt i intervjumaterialet har jag försökt urskilja avspeglingar av de institutionella logiker, och konflikter och samspel logiker emellan, som på olika nivåer påverkar kommunikatörerna och kommunikationsarbetet i kommunerna. Som teoretiska referenspunkter har jag använt tre idealtyper av institutionella logiker; en demokratisk logik, en ekonomisk logik och en professionell logik. Sammantaget framträder en bild av den kommunanställde kommunikatören som del av en komplex institutionell miljö, i sitt dagliga arbete tvungen att förhålla sig till olika slags värden och logiker, och en bild av ett uppdrag som många gånger handlar om att göra avvägningar och vägval i mellanrummet mellan två ytterligheter – mellan samhällsinformation och glass- och ballongkommunikation. Många kommunikatörer betonar vikten av den förstnämnda, mer demokratiskt präglade, typen av kommunikation. Men på en övergripande nivå har kommunikatörerna snarare att förhålla sig till dominansen av en ekonomisk logik, som till exempel kommer till uttryck i deras egna beskrivningar av omgivningens förväntningar på kommunikatörsyrket och den kommunala kommunikationen; förväntningar om mer glass- och ballongutdelning och fler goda berättelser om kommunen, på bekostad av uppgiften att leverera objektiv samhällsinformation till kommunens medborgare. / During the last decade, Swedish local governments have increased input in developing separate communication departments and setting up specific communication functions, such as communications officers. This master’s thesis builds upon an interview study in which eight communications officers in four Swedish local governments (municipalities) describe and reflect upon their own experiences of working with communication in local public administration. The study draws on neo-institutionalist theory, more specifically on the theories of institutional logics. Based on the interview statements, I have tried to distinguish reflections of institutional logics, and conflict and interplay between logics, on different levels influencing communications officers and communication activity within the local government organisations. As reference points, I have used three ideal types of institutional logics; a democratic logic, an economic logic and a professional logic. Overall, an image has emerged of the local government communications officer as part of a complex institutional environment, in daily work compelled to adapt to different types of values and logics, and often engaged in navigating and making choices in the space between two extremes; community information and a more lightsome and shallow ice cream and balloons type of communication. Many communications officers emphasize the importance of the former, democratically encoded, kind of communication. But on the overall level, communications officers rather need to deal with the dominance of an economic logic, expressed for instance in their own descriptions of the surrounding expectations of their occupational role and local government communication in general; expectations of handing out more ice cream and balloons, and telling more happy stories about the municipality, at the expense of the task of carrying out objective information to local citizens.