<p><strong> </strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer </p><p><strong>Författare: </strong>Agneta Ekelund</p><p><strong>Handledare:</strong> Marita Blomkvist</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? </p><p><strong>Teorier: </strong>Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).</p><p><strong>Metod: </strong>För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument. </p><p><strong>Empiri: </strong>Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker.</p><p><strong>Analys: </strong>I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser. </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.</p>

<p>Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjänster från externa leverantörer istället för att producera tjänsterna själva, s.k. outsourcing. Idag väljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge både för och nackdelar. Det är därför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva de motiv och risker som påverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjänster inom ett hyresrättsförvaltande bolag.</p><p>För att uppnå detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrättsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing. HFAB har på senare tid övergått från att ha outsourcat stora delar av verksamheten, till att ta tillbaka vissa delar i egen regi. De har därför stor erfarenheten och är väl insatta i ämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att HFAB ser både för och nackdelar med outsourcing och arbetar med att identifiera dem. Det största motivet till outsourcing HFAB har är att ha hög flexibilitet för att uppnå full beläggning. De vill inte ha maskiner som står still, lika lite som de vill ha anställda utan något att göra. HFAB ser förlorad kundkontakt som den största risken med outsourcing, för att minimera denna risk har de infört husvärdar som är anställda i egen regi och kommer nu närmare kunden.</p>

<p>Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut.</p> / <p>Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.</p>

No description available.

No description available.

The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.

Sammanfattning Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer  Författare: Agneta Ekelund Handledare: Marita Blomkvist Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun. Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch?  Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98). Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument.  Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker. Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser.  Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.

Under de senaste årtiondena har det blivit allt vanligare att företag köper in tjänster från externa leverantörer istället för att producera tjänsterna själva, s.k. outsourcing. Idag väljer en majoritet av alla fastighetsbolag att outsourca delar av sin verksamhet, denna metod kan ge både för och nackdelar. Det är därför intressant att undersöka vad som styr dessa beslut och vilka motiv och risker företag tar i anseende. Syftet med denna uppsats är att beskriva de motiv och risker som påverkar beslutet om out- respektive insourcing av förvaltningstjänster inom ett hyresrättsförvaltande bolag. För att uppnå detta har en kvalitativ metod, i form av en fallstudie valts. Studien granskar det hyresrättsförvaltande fastighetsbolaget HFAB och de motiv och risker de förknippar med outsourcing. HFAB har på senare tid övergått från att ha outsourcat stora delar av verksamheten, till att ta tillbaka vissa delar i egen regi. De har därför stor erfarenheten och är väl insatta i ämnet. Uppsatsens resultat visar att HFAB ser både för och nackdelar med outsourcing och arbetar med att identifiera dem. Det största motivet till outsourcing HFAB har är att ha hög flexibilitet för att uppnå full beläggning. De vill inte ha maskiner som står still, lika lite som de vill ha anställda utan något att göra. HFAB ser förlorad kundkontakt som den största risken med outsourcing, för att minimera denna risk har de infört husvärdar som är anställda i egen regi och kommer nu närmare kunden.

Är närdemokrati en utspelad utopi (fp)?Är lokal delaktighet den provisoriska utopin (s)?Kommer folket i framtiden vilja ta ansvar för lokalt gemensamma angelägenheter i samhället och kommer beslutsfattarna våga lita på folket? Svaren på dessa frågor kan endast framtiden utvisa. Men framtiden går förhoppningsvis att påverka. Denna avhandling handlar bildligt talat om jordmån och klimat för samhällets gräsrötter så som en företagsekonomisk organisationsteoretiker uppfattar det. Jordmånen blir då en fråga om vilken organisationsstruktur som passar lokalt inflytande och ansvarstagande. Klimatet blir en fråga om möjligheterna att åstadkomma en sådan organisationsstruktur. Om gräsrötterna, varav författaren till denna bok är en, skall få se ljuset ovan jorden och t o m kunna slå ut i blom måste både jordmån och klimat förändras. För att detta ska bli möjligt krävs bl a mer kunskap om kommunen som organisation.Avhandlingen tillhandahåller inga färdiga "gödsel- eller drivhuslösningar", men väl en redogörelse av de politiska partiernas uppfattningar om problemen och lösningar i frågan om lokal delaktighet i den gemensamma sektorns verksamheter; en översikt och analys av tillämplig statsvetenskaplig kommunforskning; en utveckling av begreppet lokal delaktighet som baseras på en diskussion om boendedemokrati och kommundemokrati; en empirisk undersökning om lokal delaktighet i förorten Kista norr om Stockholm; en redogörelse för olika typer av kommunal organisationsstruktur; en genomgång av fyra alternativa organisationsstrukturer för lokal delaktighet; och, sist men inte minst, en kritisk granskning av de alternativa jordmånerna, organisationsstrukturerna, mot bakgrund av råande klimat, alltså de faktorer som hindrar eller minskar möjligheterna att ändra den nuvarande strukturen eller, beroende på hur man ser det, hindrar eller minskar de alternativa strukturernas möjligheter att stödja lokal delaktighet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år. Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder. Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på. Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte. Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.