Människan tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är även på den arenan som hälsa och välbefinnande påverkas mest. Ledarens uppgift inom en politisk styrd organisation kräver både effektivitet och lärande, de måste därigenom besitta kunskaper om hur hälsa främjas på arbetsplatsen samt hur resurserna kan användas i arbetet för att nå målen. Syftet med studien var att belysa förvaltningschefers uppfattning om de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Den teoretiska referensramen utgår från systemteori, sociokulturellt perspektiv, kollektivt lärande och känsla av sammanhang. Studien har en fenomenografisk samt en konstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två domäner. Resultatet visade att de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är variationer i chefernas uppfattningar om interaktion och reflektion i kollektivet, ledarens egenskaper och handlingssätt samt hierarkiska systemnivåer. Slutligen kan samverkan i kollektivet bidra till ett utvidgat lärande där ledarskapet bidrar till att detta möjliggörs. Möjligheterna skapas då att få en ökad hälsomedvetenhet och en känsla av sammanhang hos individerna i kollektivet. Det i sin tur ger individen möjlighet till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.