<p>Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.</p>

Abstract   Artificiell Intelligens, eller AI, är ett ord som ofta nämns i datalitteraturen nu för tiden. Så har det också varit vid några tillfällen förr i datorernas historia, men då har förväntningarna inte infriats. Hur diskuterar branschfolk AI nu för tiden? Användning utav AI inom samhället, så som självkörande bilar, sjukvård, forskning, AI inom internet och mycket annat, innebär också att ökningen av diskussioner kring AI inom fackpressen har ökat. Idag används AI mer än vad människor vet, när vi handlar något på internet via mönsterigenkänningskontroller, röntgenbilder som kontrolleras av en AI, en chatbot på nätet, självkörande bilar osv. De flesta har till och med en AI med sig varje dag i form av en Iphone där den virtuella assistenten Siri är en form av AI. Med denna ökning av AI, så har det också framförts en hel del kritik vilket diskuteras i den här uppsatsen. En av de mest självklara kritikerna är förstås om AI-tekniken är säker, och att om vi människor har, och kommer att ha tekniken under kontroll i framtiden. Syftet med denna B-uppsats är att forska fram vilka teman som finns inom AI i fackpressen, närmare bestämt computersweden.idg.se. Hur AI diskuteras i fackpressen, vad journalister skriver om AI, vilka problem och möjligheter som nämns. Studien bygger på en kvalitativ studie av artiklar som innehåller termerna ”AI” eller ”artificiell intelligens” och olika användningsområden. Computersweden.idgb.se har använts som datakälla. Hur AI diskuteras inom fackpressen varierar beroende på vilket tillämpningsområde eller bakomliggande teknik som diskuteras. Kortfattat, vad denna studie visar är att man inte diskuterar riskerna och kritiken kring AI jämfört med hur man diskuterar den senaste tekniken och användningen av AI i framtiden. Möjligheterna och den senaste tekniken om AI överskuggar till stor del konsekvenstänkandet och riskerna med AI.    Nyckelord: AI, Artificiell intelligens, maskininlärning, expertsystem, neurala nätverk, fackpress, ComputerSweden.

<p>A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups.</p><p>The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform.</p><p>In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform.</p><p>Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge.</p><p>The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image.</p><p>The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.</p>

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer. Å ena sidan det perspektiv där vargen lyfts fram som hotad av människan, å andra sidan det perspektiv som bygger på att vargen utgör ett hot mot människan och hennes aktiviteter. I Falu Kuriren publicerades fler vargnegativa artiklar än i Dagens Nyheter och ATL. Dagens Nyheter publicerade fler neutrala artiklar än Falu Kuriren och ATL. Men rapporteringen var till största delen saklig och objektiv oavsett tidning. De aktörer som oftast kom till tals i vargdebatten var jägare, makthavare/tjänstemän och forskare/sakkunniga. Ämnen som togs upp var främst jaktrelaterade frågeställningar, vargstammens utbredning och tillväxt samt händelser med anknytning till folks vardag. Rapporteringen i tidningarna präglades av olika synsätt och uppfattningar om varg. Tidningarna och dess reportrar påverkades av den miljö de verkade i, men det fanns en likriktning där man försökte undvika att ta ställning. Detta stämde väl överens med teorin.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups. The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform. In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform. Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge. The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image. The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.

<p>Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del</p><p>människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information</p><p>om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.</p>

Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en del människor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör. För att exempelvis forskningsbidrag ska öka är det en fördel om informationen når ut till allmänheten. Textmedier är en källa som många hämtar information ifrån. Därför är det viktigt att information om sjukdomarna sprids via textmedierna till samhället. Totalt i denna studie kodades 688 artiklar från olika textmedier under åren 1979-2006. De textmedier som har undersökts är dags, kvälls och fackpress. Enligt teorin om vad de olika tidningarna publicerar, ska framställningen av cystisk fibros och blödarsjuka skilja sig åt mellan de olika textmedierna vilket studien har bekräftat att det gör. Under åren 1991-1994 förekom det få artiklar om sjukdomarna i de undersökta medierna. Antalet artiklar om blödarsjuka nådde sin topp år 1999, medan artiklar om cystisk fibros nådde toppen 1997. En hypotes som bekräftades i studien, var att forskare skulle vara de som är mest förekommande i samband med sjukdomarna. Denna studie visar att sjukdomarna i störst utsträckning vinklas mot forskning.