Urbanplanering är idag ett aktuellt ämne. Under 1900-talet har Sverige haft en socialistisk syn på urbanplanering men under de senaste två decennierna har detta ändrats mot ett nyliberalt synsätt. Nyliberalism innebär ett styrsystem präglat av governance med ett vinsttänkande som prioriterar ekonomiska värden, något som genomsyrar all urbanplanering idag enligt den amerikanske urbanforskaren Susan S. Fainstein. Fainstein har tagit fram en teori om Den rättvisa staden där hon utvecklat tre grundläggande sociala rättvisevärden i urban samhällsplanering. För att uppnå Den rättvisa staden behövs tre rättvisevärden: demokrati, mångfald och jämlikhet. Denna studie applicerar hennes teori i en fallstudie om Södra infarten i Halmstad. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän, kombinerat med en textanalys. Studiens slutsats är att Halmstads kommun enbart uppfyller tre av nio kriterier utifrån den operationalisering vi gjort av Fainsteins rättvisevärden. Detta innebär att kommunens urbanplanering för Södra infarten inte uppfyllde något av de tre värdena för Den rättvisa staden.

Den här studien – Hur formas boendesegregation och hur motverkas den? – är en kvalitativ fallstudie angående stadsdelen Kronoparken i Karlstads kommun, och hur de bedriver en samhällsplanering som främjar social hållbar utveckling. Stadsdelen Kronoparken är ett bostadsområde i Karlstads kommun som byggdes under 1970-talets brist på bostäder i Sverige. Bostadsbyggandet under åren 1965–1975 kännetecknades av bostadsprojektet miljonprogrammet, vilket var ett stadsplaneringsprogram där ungefär 100 000 nya bostäder skulle etableras varje år runtom i landet. Många av de bostadsområden som formades under perioden kännetecknas idag som marginaliserade och utsatta områden, vilket uppfattas vara en korrelation med boendesegregations uppkomst i Sverige. Kronoparken var ett sådant nytt bostadsområde som formades under den perioden. Förutom att vara Karlstads kommuns största stadsdel utifrån invånarantal, är Kronoparken även Värmlands läns största bostadsområde. Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka strategier och mål Karlstads kommun har format och implementerat i deras samhällsplanering avseende boendesegregation. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ dokumentanalys av centrala dokument angående samhällsplanering från Karlstads kommun, tillsammans med kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma planerare anställda av kommunen. Studiens resultat visar på att sociala hållbarhetsproblem avseende boendesegregation finns i stadsdelen Kronoparken, något som Karlstads kommuns dokument och rapporter samt yrkesverksamma planerare uppmärksammar. Ett platsproblem som Karlstads kommun vill motverka, vilket de belyser i sina strategiska mål. Även om sociala problem finns, presenterar samhällsplanerarna en optimistisk framtidsvision angående motverkandet av segregationen. I uppsatsen förmedlar planerarna hur kommunen arbetar för att motverka samhällsproblemet i deras organisation.