Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie. Ett av kraven för att konkurrensfördelarna ska materialisera sig är att styrsystemet implementeras på rätt sätt i företaget. Med rätt implementering ökar chansen att företaget får det resultat som de förväntar sig, dock visar forskningen att en större del av alla implementeringsarbeten misslyckas. I vår studie reder vi ut vad som kan bidra till det höga antal misslyckade implementeringsprojekt.Vi går i denna uppsats igenom de delar som krävs för att implementeringen ska få en grund att stå på. Detta gör vi genom att vi använder oss av allmänna implementeringsteorier och samtidigt jämför detta med Balanced Scorecard teorier angående implementering. Detta ställde vi sedan mot kritiska tankar angående implementering av Balanced Scorecard. Med detta som grund för vår forskningsfråga gick vi sedan vidare för att utföra en kvalitativ undersökning hos vår respondent genom intervjuer. Detta arbetssätt bedrev vi för att få en så överensstämmande bild av vad som krävs för att kunna utföra en lyckad implementering då vi jämförde skillnaden mellan teorin och empirin för att komma fram till ett resultat. Därefter presenterar vi detta genom att diskutera de inre och yttre faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Där visar vi att det finns faktorer som påverkar en implementeringsprocess mer än andra. I vår slutsats kom vi fram till att de faktorerna som har störst påverkan på implementeringsprocessen är förankring samt företagskulturen. Vi anser genom denna slutsats att utan en god förankring i företaget samt en stödjande företagskultur så finns det stor risk att implementeringsprocessen kommer att stöta på problem.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades – det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden. Denna utveckling har generat olika anledningar för verksamheter att adoptera det balanserade styrkortet, vilket denna uppsats belyser.Undersökningen har visat att det finns flera faktorer som spelar in på varför vissa verksamheter väljer att adoptera eller förkasta det balanserade styrkortet. Med hjälp av uppsatsens analys har vi kunnat identifiera vilka dessa faktorer är och dessa benämns i slutsatsen, där vi även besvarar uppsatsens problemformulering. Målet med vår studie är att förklara de huvudsakliga faktorer som påverkar ett adoptionsbeslut. Syftet blir därmed att identifiera och beskriva dessa faktorer. Undersökningen visade att verksamheter vill framstå som proaktiva och rationella på grund utav att omgivningen är en stark faktor som påverkar adoptionsbeslutet. Eftersom det finns flera modeller av ett styrkort blir detta en påfrestning för organisationer och komplicerar därmed adoptionsbeslutet, vilket även har en påverkan. En ytterligare faktor är kulturen inom en verksamhet, kulturen formar organisationer och därmed även styrmodellen. Sambandet mellan dessa påverkar utfallet av ett adoptionsbeslut.Vi valde att forma vår undersökning utifrån en kvalitativ ansats. För att samla information kring detta har vi haft kontakt med Christian Ax och Nils-Göran Olve som båda är kända forskare inom ekonomistyrning. Deras hjälp gav oss en riktlinje till relevant forskning samt att de deltog i vår empiriska undersökning. Undersökningen grundas på intervjuerna med forskarna samt en egen tolkning på valda forskningsartiklar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p><p>Bakgrund:</p><p>dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade</p><p>från person till person.</p><p>upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.</p><p>som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas</p><p>vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av</p><p>innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.</p>I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklar<p>Resultat:</p><p>hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens</p><p>relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor</p><p>betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det</p><p>var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt</p><p>sätt.</p><p>anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som</p><p>drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns</p><p>faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling</p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p>Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De </p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p><p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Då behandling med implanterbar defibrillator (ICD) enligt forskning</p><p>förlänger överlevnaden för hjärtsjuka har socialstyrelsen i sina nationella</p><p>riktlinjer rekommenderat att behandling av arytmier och hjärtsvikt med</p><p>ICD ska prioriteras. Detta kommer att leda till att antalet patienter med</p><p>ICD ökar i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva</p><p>faktorer som påverkar ICD patienternas hälsorelaterade livskvalitet.</p><p>Studierna påvisade generellt sett att ICD patienter som grupp inte hade</p><p>lägre hälsorelaterad livskvalitet, men på individ nivå framkom det</p><p>påverkande faktorer. Dessa faktorer indelades i tre kategorier:</p><p>psykologiska faktorer, att uppleva defibrilleringchocker samt tid för</p><p>anpassning och betydelsen av patientens ålder.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i en omvårdnadssituation att inge</p><p>trygghet, stödja patienten och bidra till att patientens kunskap ökar. Det</p><p>ger patienten möjligheten att påverka sin hälsorelaterade livskvalitet</p><p>eftersom den är avgörande för patientens välmående och upplevelse av</p><p>ICD behandlingen.</p><p>Informanterna i resultatstudierna var övervägande män och ur ett</p><p>genusperspektiv begrundas att resultatet i litteraturstudien inte</p><p>representerar befolkningen i stort.</p><p>Med hänvisning till att antalet patienter med ICD kommer att öka i</p><p>framtiden, behövs mer forskning om kvinnor och deras upplevelse av</p><p>hälsorelaterad livskvalitet och ICD behandling.</p>

<p>Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.</p>

<p>För att behandla förträngningar i hjärtats kranskärl kan både PCI och CABG användas. CABG ger en bättre symtomlindring och färre återfall jämfört med PCI men utgör en större risk för patienten. Mortaliteten i dessa grupper minskar och vikten av god hälsorelaterad livskvalitet har blivit mer betydande faktor. En sämre hälsorelaterad livskvalitet påverkar behandlingens resultat negativt. Långa väntetider har negativ påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten, sjuksköterskans ansvar är här att ge stöd åt patienten och deras närstående samt informera patienten om vad som skall hända och varför. Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till fysisk funktion, psykisk funktion, stöd från närstående, symtom och dess konsekvenser och patientens tillgång till coopingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa och jämföra kranskärlssjuka patienters skattning av hälsorelaterad livskvalitet före och efter behandling med PCI och CABG. Information visade sig vara en påverkande faktor på den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienter drabbades av fler komplikationer efter operationen och PCI patienterna fick mer restenoser och fick göra om behandlingen. Båda behandlingsmetoderna ökade den hälsorelaterade livskvaliteten. CABG patienterna upplevde sig ha bättre fysisk funktion än PCI patienterna. I den psykiska hälsan sågs inga skillnader mellan grupperna.</p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion. För att finna faktorer som har en promotiv verkan för ungdomars avståndstagande från alkoholen är det viktigt att denna forskning fortsätter. Det skulle vara intressant att gå vidare med en kvalitativ forskning som studerar ungdomars upplevelser av ett avståndstagande från alkohol, och som kan öka förståelsen för deras ställningstagande.</p>

<p>Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.</p>

<p>Sedan elmarknadsreformen 1996 är den svenska elmarknaden öppen för konkurrens när det gäller att producera och sälja el. Den fria marknaden ställer större krav på elhandelsföretagen än monopolet gjorde. Stora investeringar krävs från företagen för att möta kundernas och statens krav. Jämtkraft AB är ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvärmeverk.</p><p>Det finns många olika sätt att göra dessa investeringar på och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hänsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nämner även att andra faktorer bör beaktas. Jag har utifrån detta formulerat mina problemfrågor och mitt syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse icke-finansiell information hade vid beslutet att bygga ett kraftvärmeverk i Östersund.</p><p>Min teori har inriktats på att behandla hur man fattar beslut och vilka olika modeller man kan ta hjälp av. Jag har även beskrivit vilket typ av beslutsunderlag som kan användas. I empirin undersöks Jämtkrafts beslut att bygga ett kraftvärmeverk med hjälp av intervjuer och den PM som utgjorde beslutsunderlaget.</p><p>I analysen jämförs teorin inom området med den empiri som framkommit under studien. Beslutsprocessen, beslutsunderlag och beslutsfattandet avhandlas. Till sist förs även en diskussion om resultatet av studien.</p>

No description available.