Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp. Idag behövs mer forskning för att ortorexi ska bli diagnostiserad.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater. För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa. Detta är en strategi som lärare också i huvudsak använder för att hjälpa elever till koncentration. Elever i koncentrationssvårigheter störs av fler faktorer än sina kamrater och den övervägande delen av dem uppger att tråkiga uppgifter stör deras koncentrationsmöjligheter. De har också genomgående fler genomtänkta strategier än sina kamrater för att hålla borta koncentrationsstörande faktorer.

Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod. Elektroniska sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i tio artiklar som kom att utgöra studiens resultat. Artiklarnas resultatdelar har bearbetats av författarna och sammanställts under ett tema med fyra kategorier, varav en har tre underkategorier. Sjusköterskorna upplevde att de hade brist på utbildning och kunskap inom alkoholområdet. Tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen påverkade sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det rådde även oklarhet angående vilket ansvar sjuksköterskan hade för identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna hade blandade känslor inför att diskutera alkohol med patienterna då de ansåg att det var ett känsligt ämne.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård. Interventioner som har genomförts var; utbildning inom munvård för omvårdnadspersonalen, införande av munvårdsrutiner, införande av interventionsprotokoll, omvårdnadspersonal med särskilt ansvar för munvård. Det mest utmärkande av interventionerna var att utbildning gav positiv effekt på vårdtagarnas munhälsa. Slutsats: Vårdtagarnas motvilja var den största bidragande faktorn till att munvård inte utfördes. Ett bättre samarbete mellan äldrevården och tandvården hade varit önskvärt då detta var en del av interventionerna som bidrog till bättre standard i munvården. Regelbunden utbildning samt upprepad utbildning har visat sig vara en positiv intervention som förbättrar munvården hos vårdtagare.

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar. Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''. Vidare diskuterar jag dessa med en koppling till tidigare forskning i diskussionen och en slutsats jag drar är att läraren verkar ha den främsta rollen inom arbetet med en elevs motivation till läsning.

No description available.

Bakgrund Ett flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. Metod Nio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie. Resultat Faktorer som framkom i studien innefattade att manliga patienter var mer benägna att utöva våld mot ambulanspersonal, att våld var vanligast förekommande under insatser på kvällar och nätter och att förövaren ofta var påverkad av alkohol eller droger. Konsekvenser av våldet innefattade en påverkan av patient-vårdar relationen och användning av begränsningsåtgärder i mer eller mindre omfattning. Verbala hot som var vanligast förekommande kunde utövas av patienten själv men även av anhöriga. För att hantera detta kunde larmoperatörer välja att låta ambulanspersonalen avvakta på säkert avstånd medan polis säkrade platsen för att undanröja eventuella hot. Slutsats Vårdgivare bör ha i åtanke huruvida ett samarbete med polismyndighet kan vara av värde för att utbilda ambulanspersonal i exempelvis identifiering av hotfulla situationer. Det föreligger en kunskapsbrist kring detta fenomen och vidare studier bör bedrivas.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte. Litteratursökning med söktermerna gjordes sedan i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i sjuttio artiklar. Genom en urvalsprocess återstod sedan tolv artiklar vars resultat studien bygger på. Resultatartiklarna granskades utifrån en granskningsmall för att säkerställa kvalitén. Resultat: Fyra kategorier framträdde. Stöd som faktor för livsstilsförändring, emotionella tillstånds inverkan på livsstilsförändring, inre resursers inverkan på livsstilsförändring och socioekonomisk status. Under dessa identifierades åtta underkategorier. Slutsats: Psykosociala faktorer påverkar förmågan att ändra livsstilen hos patienter med kranskärlssjukdom. Eftersom livsstilen är avgörande för sjuklighet och dödlighet hos patientgruppen finns god anledning att lägga ett större fokus på dessa faktorer. Omvårdnaden av patienter med kranskärlssjukdom bör i större omfattning ta hänsyn till kunskapsnivå, socialt nätverk, emotionella problem och sjukdomsinsikt då detta skulle kunna stärka patientens förmåga till egenvård och därigenom förmågan att ändra livsstilen.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna. På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val. Således valde vi att undersöka vilka faktorer som påverkar studenters val av livsmedelsbutik. Utifrån ovanstående resonemang kom vi fram till vår problemformulering: Vilka faktorer har störst påverkan på studenter vid val av livsmedelsbutik? För att besvara vår problemformulering har vi använt en metodkombination där vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på studenter vid Umeå Universitet samt en kvalitativ undersökning genom personliga intervjuer med fem studenter från Umeå Universitet och personliga intervjuer med de tre butiksansvariga på Ålidhem Centrum. Vi har utgått från ett positivistiskt synsätt med ett deduktivt angreppsätt eftersom vi baserat vår undersökning på de faktorer vi funnit ur teorin och testat genom vår studie om det är samma faktorer som påverkar val av livsmedelsbutik. Den centrala tanken inom konsumentbeteende är hur individer väljer mellan olika produkter eller tjänster samt varför och var de köper dessa. För att skapa oss en förståelse inom detta ämne har vi använt ett flertal olika teorier vilka är konsumentbeteende inkluderat en människas svarta låda, köp- och beslutsprocessen, de 7 P:na, CRM och valkriterier. Med hjälp av dessa teorier samt det empiriska resultatet som framkommit från våra undersökningar har vi kommit fram till vårt resultat. Resultatet från denna uppsats har visat på fyra faktorer som har störst påverkan på studenters val av livsmedelsbutik. De fyra faktorerna är produktutbud, prisnivån, öppettider och att handla inom samma livsmedelskedja.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever.