Hälso- och sjukvårdens utveckling har lett fram till ett marknadsstyrt system. För att kunna jämföra olika vårdgivare och utveckla kvalitén har ett flertal kvalitetsindikatorer och uppföljningsområden införts. Fallrisk är ett av dessa uppföljningsområden. I Sverige är Downton Fall Risk Index förstahandsval som fallriskbedömningsinstrument. Hälso- och sjukvård ska utformas och genomföras i samråd med patienterna. Den traditionella rollfördelningen mellan patienterna och sjuksköterskorna håller på att förändras till att patienternas rätt till delaktighet uppmärksammas. Syftet med denna uppsats var att belysa sjuksköterskornas erfarenhet av och syn på patienternas delaktighet i fallriskbedömningen. Det här är en intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta sjuksköterskor som arbetar på ett akutsjukhus i mellersta Sverige och använder sig av Downton Fall Risk Index vid fallriskbedömningen har intervjuats. Kvalitativ innehållsanalys som inspirerats av Graneheim och Lundman har använts. Den teoretiska utgångspunkten är Peplaus syn på relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna som en av de viktigaste grundstenarna inom omvårdnaden. Studien kom fram till följande fem teman: fallrisk är sjuksköterskornas bedömning, standardmall har ett eget liv, fallrisk - skrämselpropaganda eller verklighet, sjuksköterskornas svårigheter med att involvera patienterna och sjuksköterskornas syn på patienternas delaktighet. Det standardiserade arbetssättet uppmuntrar inte till utvecklingen av reflektionsförmågan och kliniska blicken bland nyutbildade sjuksköterskor därför behövs det en kompetensstege för sjuksköterskor. Sjuksköterskor hittar inte plats varken för sin egen eller för patienternas delaktighet i Downton Fall Risk Index. Frågan som kan ställas är om rätt instrument har valts för fallriskbedömningen i akutsjukvården.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Personer med demenssjukdom har en dubbelt så hög fallrisk i jämförelse med kognitivt friska i samma ålder. Det är viktigt att systematiskt arbeta preventivt med fallrisk. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst och utveckling av antal fallhändelser och planerade fallpreventiva åtgärder för personer boende på demensboende i Sverige. Syftet var även att undersöka förekomst och utveckling av träningsinriktade fallpreventiva åtgärder och studera samband mellan fallhändelser, genomförda riskbedömningar och träningsinriktade fallpreventiva åtgärder. Detta för åren 2016–2022. Metod: Studien genomfördes som en ekologisk studie med registerdata från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Trendberäkningar utfördes med Jonckheere-Terpstra Test och beräkning av Kendall´s Tau. För sambandsanalyserna genomfördes korrelationsanalyser, samt enkla och multivariata regressionsanalyser. Resultat: Det fanns en fallande trend avseende antal fallhändelser mellan åren 2016–2022. De vanligaste planerade fallpreventiva åtgärderna var larm, läkemedelsgenomgång och assistans vid förflyttning. Träningsinriktade fallpreventiva åtgärder planerades in i mycket låg utsträckning. Samband sågs mellan minskat antal fallhändelser och planering av träningsinriktade fallpreventiva åtgärder, främst balans-, muskelfunktions- och styrketräning. Samband sågs även mellan fall och genomförda riskbedömningar för fall. Metodologiska svagheter har uppmärksammats varför generaliserbarheten till hela målpopulationen är svag. Konklusion: Sammanfattningsvis visar resultaten en fallande trend med färre antal fall på svenska demensboenden under åren 2016–2022. Om fler individer skulle fallriskbedömas och fler träningsinriktade fallpreventiva åtgärder skulle planeras in finns möjligheten att förebygga ännu fler fall. Fysioterapeuter bör involveras i det fallpreventiva arbetet för att initiera balans-, muskelfunktions- och styrketräningsinsatser. För att öka tillförlitligheten till resultaten behövs framtida studier som undersöker samband mellan fall och planerade samt genomförda fallpreventiva åtgärder på individnivå.

Background: Fall injuries are a costly problem for society, with costs ranging up to 14 billion a year. In addition to economic loss accidental falls also creates human value losses and reduced quality of life for its victims. In order to prevent the occurrence of injury related to accidental falls healthcare providers utilize various scientifically developed risk assessment tools, one of them being Downton Fall Risk Index. Method: Empirical, quantitative cross-sectional study. Objective: The purpose of the extended essay was to describe the categories in Downton Fall Risk Index that have a bearing on patients' risk of falling while in hospital and in municipal care, and to illustrate how nurses can use the fall risk assessment tool. Results: Of the 708 participants a total of 73% had a high risk of falling according to Downton Fall Risk Index, of the patients being treated at a hospital 66% had high risk of falling and of the patients being treated in municipal care 87% had high risk of falling. Downton Fall Risk Index indicates that the medication was by far the largest category and included 576 patients (81%), followed by sensory impairment in 474 patients (67%). 335 patients (47%) had fallen previously. Discussion: Previous studies show that among patients being treated in hospitals, between 1.3 to 2.1% will fall. Downton Fall Risk Index indicates that 66% of the group of patients are at high risk of falling. This may be due to the fact that Downton Fall Risk Index focuses too much on medication. It is the nurse’s responsibility to coordinate work around the patient in order to minimize the risk of falling. For example, contact an occupational therapist or an ophthalmologist who can undertake specific actions to reduce patients' risk of falling. Nurses should also use appropriate risk assessment tools to identify risk factors in the patient and then use these to formulate a nursing diagnosis. Conclusion: Downton Fall Risk Index is too sensitive to be used on hospitalized patients, the instrument works better in patients being treated in municipal care. It is important that the nurse can use scientifically designed tool for ensuring good health care for the patient, tools such as the fall risk assessment tool. / Bakgrund: Fallskador är ett dyrt problem för samhället med kostnader som sträcker sig upp mot 14 miljarder kronor om året i Sverige. Förutom ekonomiska förluster skapar fall även humanvärdesförluster och försämrad livskvalitet för den drabbade. För att förhindra uppkomsten av fallskador används inom sjukvården olika vetenskapligt framtagna fallriskbedömningsinstrument, ett av dessa är Downton Fall Risk Index. Metod: Empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie. Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet är att beskriva vilka kategorier i Downton Fall Risk Index som har betydelse för patienters fallrisk vid vistelse på sjukhus och vid kommunal vård, samt att belysa hur sjuksköterskan kan använda Fallriskbedömningsinstrument. Resultat: Av de 708 medverkande hade totalt 73% hög risk att falla enligt Downton Fall Risk Index, på sjukhus hade 66% av patienterna hög risk att falla och i kommunal vård hade 87% av patienterna hög risk att falla. Downton Fall Risk Index anger att medicinering var den klart största kategorin och inkluderade 576 av patienterna (81%), därefter kom sensorisk funktionsnedsättning med 474 patienter (67%). 335 patienter (47%) hade fallit tidigare. Diskussion: Tidigare studier visar att på sjukhus faller mellan 1,3-2,1% av patienterna. Downton Fall Risk Index anger att 66% av samma patientgrupp har hög risk för fall. Detta kan bero på att Downton Fall Risk Index fokuserar för mycket på medicinering. Det är sjuksköterskans uppgift att samordna arbetet runt patienten så att fallrisken minimeras. Till exempel ska sjuksköterskan kontakta arbetsterapeuter eller ögonläkare som kan utföra punktinsatser för att minska patientens fallrisk. Sjuksköterskan ska även använda fallriskbedömningsinstrument för att identifiera riskfaktorer hos patienten och sedan använda dessa för att utforma en omvårdnadsdiagnos. Slutsats: Downton Fall Risk Index är alldeles för känsligt för att kunna användas på patienter inneliggande på sjukhus, instrumentet fungerar bättre på patienter inneliggande i kommunal vård. Det är viktigt att sjuksköterskan kan använda vetenskapligt utformade verktyg för att säkerställa en god omvårdnad för patienten, verktyg såsom Fallriskbedömningsinstrument.