• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 45
  • 2
  • Tagged with
  • 47
  • 47
  • 34
  • 29
  • 27
  • 25
  • 13
  • 12
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Föräldrars upplevelse av att närvara i sitt barns vård i en akut situation : En systematisk litteraturstudie

Lindell, Stina, Påve, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att barn i akuta situationer är vanligt förekommande inom hälso-och sjukvården. Vid det vårdande mötet med akut sjuka barn bör även föräldrar tas om hand, vilket innebär att den familjecentrerade omvårdnaden har en stor betydelse i dessa situationer. Föräldrarnas upplevelser av att delta och medverka i akuta situationer är ett relativt outforskat område som ytterligare kan belysas. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att närvara i sitt barns vård i en akut situation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 28 kvalitativa studier har granskats och analyserats. Detta genom en metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman, “att kunna närvara i vården och känna närhet till sitt barn” och “betydelsen av god information” samt tre underteman, “att skydda och stödja sitt barn”, “att leva med oro” och “förtroende för vårdpersonal”. Konklusion: Resultatet i studien visar att föräldrars närvarande i akuta situationer har en stor betydelse för föräldrarnas mående, vilket ger stöd för att den familjecentrerade omvårdnaden även kan appliceras vid akuta situationer.
2

Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom : En litteraturstudie

Andersson Westman, Nina, Björnström, Anne January 2016 (has links)
Titel: Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom - en litteraturstudie. Bakgrund: Tusentals barn är anhöriga till cancersjuka föräldrar. Sjukdom hos föräldern påverkar barnets tillvaro både känslomässigt och praktiskt. Barn som anhöriga är sårbara på grund av sin beroendeställning till föräldern samt svårigheter att förstå det som händer och bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sammanlagt nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattade: behov av kunskap och information, förändringar för hela familjen och en emotionellt svår och krävande situation. Konklusion: Sjuksköterskan bör tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt för att uppmärksamma barnens behov när deras vardag förändras. Information och stöd bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov och önskemål. Mer forskning i ämnet skulle kunna förbättra bemötandet av barn som anhöriga.
3

Mödrars upplevelse av att amma sitt prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd : En kvalitativ intervjustudie

Johansson, Sofie, Klaesson, Frida January 2022 (has links)
Introduktion: Prematurt födda barn är barn som föds innan graviditetsvecka 37. Dessa barn kan ha behov av CPAP eller högflödesgrimma. Föräldrar kan uppleva stress av den prematura födseln. Familjecentrerat förhållningssätt är en grundsten för omvårdnaden. Att amma ett prematurt fött barn har sina svårigheter men har även många fördelar. Vårdpersonalen kan ge amningsstöd på olika sätt och detta upplevs olika av mödrar. Vårdpersonal med erfarenhet inom amningsstöd samt personal med motivation är värdefullt för mödrar. Familjecentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamlingen utfördes genom individuella intervjuer via videosamtal. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett deduktivt förhållningssätt har utgåtts ifrån under arbetet.  Resultat: Huvudresultatet var upplevelser av andningsunderstöd, vägen till amning, vikten av stöd och kunskap, moderns tilltro till sin självförmåga samt råd till andra föräldrar. Upplevelsen av att amma ett prematurfött barn som varit i behov av andningsunderstöd är olika. Såväl positiva som negativa upplevelser beskrevs. Att vårda barnet hud mot hud, avveckling av barnets andningsunderstöd och partnerns delaktighet var viktigt för en positiv upplevelse. Vårdpersonalens stöd spelade stor roll för amningsupplevelsen, där kontinuitet och kunskap beskrevs som viktiga. Anknytningen påverkades när mödrarna beslutade att inte helamma och istället ge bröstmjölksersättning. Slutsats: Mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn i behov av andningsunderstöd skiljer sig åt. Vårdpersonalens kunskaper och tidsbrist påverkade mödrarnas upplevelse. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar familjecentrerat. / Introduction: Premature infants are born before week 37 of pregnancy. These infants may need CPAP or HFNC. Parents may experience stress from premature birth for different reasons. Family-centered care is a cornerstone of nursing in the neonatal unit. Breastfeeding a premature infant has its difficulties but it also has many benefits. The care staff can provide breastfeeding support in different ways and this is experienced differently by mothers. Care staff with experience in breastfeeding support and motivation are valuable for mothers. Family centered care was chosen as the theoretical frame of reference. Aim: The aim was to investigate mothers' experiences of breastfeeding a premature infant who were in need of respiratory support.   Method: A qualitative method was used. Data collection was performed through individual interviews via video calls. Data were analyzed with qualitative content analysis. The study had a deductive approach.  Results: The main results were experiences of respiratory support, the path to breastfeeing, the importance of support and knowledge, the mother’s confidence in her self-efficacy and advice to other parents. The mothers had different experiences of breastfeeding a premature infant in need of respiratory support. Positive and negative experiences were described. Caring for the child skin to skin, decreased dependency of the respiratory support and the partners participation were important for a positive experience. Support from care staff played a major role in the experience, where continuity and knowledge were described as important. The attachment between mother and infant was affected when the mother decided not to breastfeed.  Conclusion: All experiences are individual and should not be generalized. The findings of the study are considered to have contributed with greater knowledge within mothers' experiences of breastfeeding premature infants who have been in need of respiratory support.
4

”Men jag finns inte inom sjukvården! Jag är bara en medföljare” : upplevelser av hur sjukvården påverkade hanterbarheten i makars stödjande roll när deras hustrur behandlades för bröstcancer

Holmlund, Lovisa, kolsmyr, Ida January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats var att beskriva hur makar till kvinnor med bröstcancer upplevde att sjukvården påverkade hanterbarheten och hade kunnat öka hanterbarheten i den stödjande rollen. Nio djupgående, semistrukturerade kvalitativa intervjuer ägde rum och kvalitativ, induktiv innehållsanalys användes för att analysera de transkriberade intervjuerna. Makarna som deltog i studien upplevde sig vara ett stöd för sina hustrur och den stödjande rollen upplevdes vara hanterbar men också förenad med en del krav. Sjukvården upplevdes kunna öka hanterbarheten genom att göra makarna delaktiga i vården av hustrurna. Sjukvården kunde även minska hanterbarheten genom att inte tillgodose makarnas behov av stöd. Genomgående efterfrågades information från sjukvården om hur makarna skulle kunna vara bättre stöd för sina hustrur. Även ökat psykosocialt stöd riktat mot makarna önskades från sjukvården. Om familjefokuserad omvårdnad hade tillämpats i större utsträckning hade möjligtvis hanterbarheten i den stödjande rollen kunnat öka ytterligare.
5

Familjecentrerad omvårdnad till familjer med barn som har funktionsnedsättning / Family-centered care to families with children with disabilities

Ekstam, Bodil January 2016 (has links)
Bakgrund: Hälsan hos barn med funktionsnedsättning är sämre än hos andra barn. Tillståndet påverkas av den familj som barnet lever i samt den omgivande miljön. Familjerna har många samarbetspartners i vård och omsorg och barnet kräver mer stöd och omvårdnad än barn i allmänhet behöver av sina föräldrar. Det är viktigt att hitta metoder som sänker påfrestningarna samt förebygger ohälsa i familjen. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva föräldrars, barns och vårdgivares upplevelse av familjecentrerad omvårdnad, FCC, som riktar sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. Metod: Litteraturöversikt valdes som metod och baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som analyserats. Resultat: FCC definieras i artiklarna i termer av kvalitét och tillgänglighet men även som att som förälder bli lyssnad på, få tillräckligt med tid, bli bemött med respekt, ha ett gemensamt beslutsfattande mellan föräldrar och professionella och att få information, vid behov anpassad. Genom flexibla arbetssätt som är anpassade efter barnet och familjens behov både inom sluten och öppen vård och inom habilitering, kan stress minska både i familj och hos vårdpersonal. Det finns dock grupper med funktionsnedsättning som uppfattar vården som lägre familjecentrerad än andra familjer. Slutsats: Hörnstenen i familjecentrerad omvårdnad är samarbete mellan vårdgivare och familj vilket främjas av att vårdgivare tar hänsyn till och respekterar familjens kultur och bakgrund. Artiklarna i studien visar på att familjecentrerad omvårdnad ger stöd för att vara en framgångsfaktor inom vården. FCC främjar barnets och familjens hälsa vilket gynnar samhällsekonomin på sikt. / Background: The health of children with disabilities is worse than other children. The state is influenced by the family that the child live in and the surrounding environment. The families have many partners in health care and the child needs more support and care than children in general need of their parents. It is important to find ways to reduce stress and prevent illness in the family. Purpose: The purpose of this study was to describe parents, children and healthcare experience of family-centered care, the FCC, which is aimed at families who have children with disabilities. Method: Literature review was elected as a method and is based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approach analyzed. Results: The FCC defined in the Articles in terms of quality and availability, but also as a parent to be listened to, given enough time, be treated with respect, have a joint decision between parents and professionals and to get information, if necessary, adapted. Through flexible approaches that are tailored to the child and family's needs both in inpatient and outpatient care, and in rehabilitation, stress can reduce both the family and the health professionals. However, there are groups with disabilities who perceive health care as a less family-centered than other families. Conclusion: The cornerstone of family-centered care is the collaboration between caregivers and family, which is promoted by the health care provider will take into account and respect the family's culture and background. Articles in the study shows that family-centered care provides support to be a success factor in health care. FCC promotes child and family health, which benefits the economy in the long term.
6

Närståendes upplevelser när en anhörig har en cancersjukdom : En litteraturöversikt

Lilja, Sarah January 2019 (has links)
Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i världen och ökar hela tiden. Två av de vanligaste behandlingarna vid cancer är cytostatika och strålbehandling. De ger ofta olika biverkningar som sjuksköterskan behöver informera patienten och de närstående om. Sjuksköterskans roll är att se till att både närstående och patienten har en god hälsa under hela vårdprocessen. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser när en anhörig har en cancersjukdom. Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman; närståendes förändrade livssituation, närstående hamnar i bakgrunden och närståendes behov av stöd. Under dessa huvudteman förklaras hur närstående upplever tiden med sin anhöriges cancersjukdom i sex olika underteman. Konklusion: De närstående upplevde flera olika förändringar i samband med sin anhörigs cancersjukdom. De upplevde en oro för framtiden och begränsade sig på olika sätt gällande det vardagliga och sociala livet och satte sin egen hälsa åt sidan. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån en familjecentrerad omvårdnad för att de närstående och patient ska få tydlig information och den stöttning de behöver.
7

"Lägg lite extra fokus på föräldrarna också!" : Föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalvårdsenhet

Rålund, Jenny, Wennerberg, Sophia January 2021 (has links)
Bakgrund: På en neonatalvårdsenhet vårdas prematura och fullgångna nyfödda barn. Neonatal vård är en del av barnsjuksköterskans arbetsområde och omvårdnaden ska ske utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt. Idag saknas tydliga riktlinjer för hur familjecentrerad omvårdnad ska utföras och därför ser arbetet på vårdenheterna olika ut. Syfte:  Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad under vårdtiden på en neonatalvårdsenhet. Metod: Mixad metod användes. Urvalet var samtliga familjer vars barn vårdats på neonatalvårdsenheten på ett länssjukhus i södra Sverige, oavsett orsak mellan 2017-2020. 649 familjer svarade på frågor rörande vårdkvalité, information, delaktighet och bemötande under vårdtiden. Kvantitativ dataanalys med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån familjecentrerad omvårdnad genomfördes på utvalda frågor. Resultat: Upplevelserna av familjecentrerad omvårdnad varierade. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de var nöjda med informationen, att de fick vara delaktiga i omvårdnaden av sitt barn och att de kände sig som föräldrar. Familjerna önskade förbättringar avseende samstämmig samt skriftlig information, ett respektfullt bemötande, ökat samarbete, större lyhördhet samt mer stöd i omvårdnaden. Slutsats: Bra rutiner avseende kommunikation genom hela vårdprocessen leder till kännedom om familjens behov men ökar också familjens möjlighet att känna sig delaktiga i det som sker.
8

Sjuksköterskors stöd till kvinnor med postpartum depression och deras familjer / Nurses' support for women with postpartum depression and their families

Lundin, Karin, Österberg, Hans January 2016 (has links)
I Sverige drabbas åtta till femton procent av de nyblivna mödrarna av en postpartum depression, som ofta debuterar inom tre månader upp till ett år efter en förlossning. Det är inte bara den nyblivna modern som drabbas av konsekvenserna av en postpartum depression utan även det nyfödda barnet, partnern och övrig familj blir påverkade. Syftet var att belysa sjuksköterskors stöd till kvinnor med postpartum depression och deras familjer. En litteraturstudie valdes som metod. Resultatet av litteraturstudien grundades på 15 vetenskapliga artiklar från sju olika länder. Fem teman kunde urskiljas; på vilket sätt relationen mellan sjuksköterskor, mammor och familjer påverkar upplevelsen av stödet, kontinuitetens betydelse för stödet, mammors och familjers upplevelse av sjuksköterskors stöd, information och praktiska råd som stöd vid postpartum depression och sjuksköterskors stödsamtal som behandlingsalternativ. Mammorna upplevde att en god relation till sjuksköterskorna var viktig för att kunna beskriva sin livssituation. För att kunna prata om sin livssituation på ett djupare plan var en kontinuerlig kontakt med sjuksköterskan en viktig aspekt för mammorna. Mammorna upplevde att stödet från sjuksköterskan varierade från att vara ett bra stöd till att mammorna upplevde brist på stöd. I flera studier kunde mammorna tala om vilket stöd de hade önskat och hur de hade velat att sjuksköterskan skulle ha agerat för att vara en god stödjare. Att mammorna fick information och praktiska råd om postpartum depression upplevde både mammor och pappor som viktigt och det ledde till att föräldrarna sökte hjälp för vård och behandling. I sju studier beskrev mammorna och papporna att stödsamtal var ett bra behandlingsalternativ. Slutsatsen som författarna kom fram till var att, för att föräldrarna ska kunna ta emot stöd är det viktigt att mammorna känner sig trygga i sin relation med sjuksköterskan. Vården präglas av ett respektfullt partnerskap, med kontinuitet, mellan sjuksköterskan och familjen. Sjuksköterskan bör ge stöd utifrån hela familjens behov. En av uppgifterna som sjuksköterskor har, är att ge informativt stöd om tidiga symptom och tips på hantering av en postpartum depression. Detta kan vara avgörande för hur familjen kommer att klara av sin situation. Stödsamtal visade sig vara en mycket effektiv behandlingsform och uppfattades, av mammorna, som en mer acceptabel behandling än medicinering.
9

Föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på neonatalavdelning / Parents experiences of family-centered care in the neonatal unit

Blidberg, Emma, Hamnström, Sanna January 2014 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn. Metod En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet. Slutsats Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.
10

Föräldrars uppfattning av stöd från sjuksköterskor på en barnavdelning : En enkätstudie

Wiberg, Kristina January 2016 (has links)
Bakgrund: När ett barn blir sjukt påverkas även familjen av sjukdomen. Föräldrar till sjuka barn kan få ett förstärkt behov av stöd. Föräldrars sociala nätverk är främsta källan för stöd, men de sjuksköterskor som vårdar barnet kan vara viktiga för att ge föräldrarna kraft att ta hand om sitt sjuka barn. Familjecentrerad omvårdnad har visats vara effektiv när det gäller att vårda barn och familjer på sjukhus. Syfte: Att undersöka hur föräldrar till barn inlagda på en barnavdelning skattar stödet de får från sjuksköterskor. Metod: En enkätstudie genomfördes på en barnavdelning med ortopedisk, kirurgisk och medicinsk inriktning. Det isländska instrumentet ICE-FPSQ som är utformat för att skatta familjecentrerat stöd från sjuksköterskor användes. 75 föräldrar tillfrågades om deltagande, de 47 svar som inkom sammanställdes på ett deskriptivt sätt. Resultat: Alla som svarade på enkäten var föräldrar till det inneliggande barnet, 72,3% var kvinnor och 27,7% var män. Medelvärdet av skattningarna var 35,12 (min 14, max 70). Slutsats: Föräldrarna skattade det familjecentrerade stödet relativt lågt. Ytterligare studier är nödvändiga för att beskriva hur sjuksköterskorna jobbar på avdelningen samt vilket stöd föräldrar förväntar sig av dessa.

Page generated in 0.0788 seconds