<p>The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.</p>

<p>Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.</p><p>För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.</p><p>Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.</p><p>Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.</p>

<p>The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective. The interpretation of the results is inspired by hermeneutics. The result showed that the wish to help a child was the primary reason for them to become foster parents. During the assignment new reasons came up and they were to a great extent related to their own satisfaction. Further, the study demonstrates that the foster parents believed they had a large space of action. It is our belief that their space of action had an impact on their willingness to continue being foster parents because they felt they had the power to influence their situation.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.</p>

<p>Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.</p>

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den. För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn. Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.

Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective. The interpretation of the results is inspired by hermeneutics. The result showed that the wish to help a child was the primary reason for them to become foster parents. During the assignment new reasons came up and they were to a great extent related to their own satisfaction. Further, the study demonstrates that the foster parents believed they had a large space of action. It is our belief that their space of action had an impact on their willingness to continue being foster parents because they felt they had the power to influence their situation.

The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.