Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Detta examensarbete av kvalitativ karaktär syftar till att analysera hur socialsekreterare beskriver att organisatoriskt stöd påverkar ärendehandläggningen vid familjehemsplaceringar av barn och unga. Studiens resultat baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare med erfarenhet av utredande- eller verkställande verksamhet av familjehemsvård. Den insamlade empirin förstås utifrån begreppet organisatoriskt stöd, krav-kontroll-och stödmodellen samt copingteori. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultatet att organisatoriskt stöd upplevs bestå av faktorer som ökar socialsekreterarnas handlingsutrymme. Utmärkande var att de ekonomiska förutsättningarna, socialt stöd från kollegor och chef samt rutiner-och riktlinjer upplevdes ge mest konsekvenser i ärendehandläggningen, oaktat vart socialsekreteraren befinner sig i ärendehandläggningen. Det organisatoriska stödets möjliggör för socialsekreterare att bli mer säkra i sin handläggning och när det organisatoriska stödet fungerar kan socialsekreterare fokusera mer på sitt arbete och klienterna.

Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

Barn som inte längre kan bo kvar hemma hos vårdnadshavare enligt socialtjänstens utredning kan i vissa fall behöva placeras i familjehem.  Denna uppsats centreras runt fem semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen behandlar ämnet familjehem med fokus på fem familjers egen syn på sina upplevelser av och utmaningar med rollen som familjehem. Uppsatsen undersöker familjehemmens upplevelser och utmaningar kring att vara familjehem. Den visar att vardagen inte påverkas mycket mer än det självklara att vara en mer i familjen och involvera socialtjänsten. Det framkommer att familjehemmen finner motivation i positiv feedback från professionella och ser bekräftelse som en drivkraft för att fortsätta sitt uppdrag. Trots att det i dagliga ansvaret och kraven på kontinuerlig kommunikation med socialtjänsten utgör betydande utmaningar. För att skapa en djupare förståelse av individens erfarenheter, förståelser och interaktioner inom ramen för familjehemsuppdraget tolkas materialet utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism och KASAM (känsla av sammanhang) och en narrativ analysmetod. Samtliga som deltog i studien var överens om att de alltid vetat att de någon gång i livet ville bli familjehem. Något oväntat var det heller inte någon av de medverkande familjerna som ansåg att det är speciellt jobbigt att samarbeta med socialtjänst eller det biologiska nätverket även om det vid tillfällen stöter på hinder. Trots de utmaningar som uppstår är det tydligt fokus på att prioritera barnets bästa och främja sin hälsa och trygghet. I en värld där barnets bästa alltid skall prioriteras, där familjehemmens erfarenhet värderas, visar denna studie på deras viktiga och breda roll men även på deras utmaningar. Trots hinder och emellanåt brist på förståelse visar familjehemmen en enastående hängivenhet till att skapa trygghet och omsorg för de barn som kanske behöver det mest.  Nyckelord: familjehem, familjehemsföräldrar, familjehemsplacerade barn, socialtjänsten Keywords: familyhome. familyhomeparents, children placed in familyhomes, social services

The aim of this study was to understand how a social workers responsible for foster children within the municipal social services, is working with the children’s continuous relationships with family members and other significant related, as well as which knowledge formed the basis for their work practice. The study is based on interviews with eight social workers from three different municipalities. The results showed that the work is based on the law which causing interpretations, in which the individual assessment is in fact to be based on the child's needs- and best, but in practice are decisions made by and involving several parties. The study showed that the guardians and foster cares wills and opinions weigh heavily, often at the expense of the child perspective. As a strategy to assess the child's best, the social workers turn to their own quiet knowledge and colleagues and the organization's traditions to retrieve knowledge that supports the decisions, and to a lesser extent to scientific knowledge and evidence-based practice. The social workers also expressed a wish to work more with scientific underpinnings, but the organization does not work with routine gathering of scientific knowledge.

The statistics shows low quantity of custody transfer while it shows a high number of children in long-term foster care placement in Sweden. This qualitative study examines how social services work with custody transfer and the challenges that comes with it. Questions under study were; Which factors makes social services initiate a custody transfer? What argument stands for and against custody transfer after three years? Which dilemmas and difficulties are related to a custody transfer?   The aim of the study was to study what obstacles and possibilities a custody transfer contains according to social workers, and to try to understand the social workers process in working with custody transfer. The group under study consisted of five social workers with a variety of experience within the field. The material from the interviews was analysed by two steps using a phenomenological method. The result shows that many actors can make application of custody transfer difficult. The perspective of the placed children seemed to have a low value when deciding about the children’s staying and what’s best for them. Furthermore, the informants described social services today as in constant change, the staff has less experience and the guidelines is deficient. In accordance with earlier research, the result indicate however that custody transfer means many advantages for the children in foster care. Based on research and theoretical perspectives along with the findings of this study, the discussion is about the importance of children attachment, stability and participation in decisions about their own lives. Further, social services experiences of children worry and other emotions in foster care when custody transfer is discussed. There were also various dilemmas and difficulties according to the informants when assessments of custody transfer were made.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och analysera existerande forskning kring anknytningsmönster mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar samt dess konsekvenser för barnens psykiska hälsa. Studiens empiri utgick från tidigare publicerad forskning som analyserades med hjälp av anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin. Studiens huvudsakliga resultat visade att flera familjehemsplacerade barn saknar eller har en dålig kontakt med sina biologiska föräldrar. Många barn klarar sig dock bra som tonåringar och vuxna, något som kan förklaras med hjälp av olika skyddsfaktorer. De viktigaste slutsatserna visade att familjehemsplacerade barn har större risk för en negativ hälsoutveckling på grund av de separationer och ofta traumatiska händelser de gått igenom i sin uppväxt. En viktig slutsats är att en stabil och trygg skolmiljö, trygga anknytningar till de biologiska föräldrarna, familjehemsföräldrarna eller annan betydande vuxen, kan utgöra en skyddande effekt och minska risken för psykisk ohälsa. / The aim of this literature study was to compile and analyze excising research about attachment patterns between placed children and their biological parents and its impact on the child ́s mental health. The empirical data was based on previously published research that was analyzed using attachment theory and developmental psychopathology. The study’s main result showed that many foster children lack or have poor contact with their biological parents. However, many children manage well as adolescents and adults, which can be explained with the help ofprotective factors. The main conclusions showed that placed children have an increased risk of negative health development due to the separations and often traumatic events they have undergone in their upbringing. An important conclusion is that a stable and safe school environment, secure attachments to the biological parents, foster parents or another important adult, can be a protective effect and reduce the risk of mental health.

Title: When a child’s right becomes an obligation When a child is placed in a foster home, the starting point, according to the Swedish Social Services Act, is that children should have a relationship with their legal guardians. The aim of the study was to examine what social workers perceive are the most central aspects in the assessment and the design of visits from legal guardians in families where their children have been placed for out- of- home care, in cases when the child does not want to, or according to the social worker, is adversely affected by the visits. Four qualitative semi-structured interviews with social workers have been analysed based on theories of grassroots bureaucracy and room for manoeuvre and childhood sociology. The results show that social workers claim that they found their decision on the child’s perspective, but that current legislation means that they also have to take into account other perspectives when deciding. The main conclusion is that the work of child welfare social workers requires a great deal of flexibility and that the best interests of the child and the child’s right to be heard can be difficult to reconcile. / Sammanfattning När ett barn är placerat i familjehem ska, enligt Socialtjänstlagen, utgångspunkten för socialtjänstens bedömningar vara att barn ska ha ett umgänge med sina vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare upplever är de mest centrala aspekterna vid bedömning och utformning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare med fokus på då barnet inte vill eller enligt socialsekreteraren påverkas negativt av umgänget. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare har analyserats utifrån teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt barndomssociologi. Resultatet visade att socialsekreterarna anser att de utgår från barnperspektivet men att rådande lagstiftning medför att de också måste ta hänsyn till andra aktörer då beslut fattas, samt att barnets bästa även kan betraktas ur ett längre tidsperspektiv vilket försvårar arbetet. En slutsats är att socialsekreterarnas arbete kräver stor flexibilitet samt att barnets bästa och rätten att komma till tals kan vara svårt att förena.

Skolfam is a school-improving intervention for children in foster care. This study aimed to explore the experiences of those who have been working in former Skolfam teams. A qualitative case study was done, and the data was gathered through semi-structured interviews. Nine former team members from Skolfam were interviewed from seven different Swedish municipalities. Theories of implementation and collaboration were used as the theoretical framework, as well as the concept of street-level bureaucracy. The case analysis of the data showed patterns and themes connected to the implementation, application and closure of Skolfam. One of the findings regarded the difficulty of working with a manual, despite it being vital from an evidence-based perspective. In addition, the results showed that the teams had good collaboration. However, there were deficiencies in other levels of the organizations. The reasons for the closure and the consequences for the children in foster care differ as some municipalities nowadays have a new school intervention for these children, while others do not. The main conclusion of this study is that children in foster care need, and have the right to get, school improving interventions.

Syftet med studien är att belysa socialsekreterarnas perspektiv på det stöd de kan ge till familjehem samt om de ansåg att det finns stöd som kan motverka sammanbrott. Tidigare forskning vi belyser tar upp familjehemmens perspektiv på stöd. Forskningen visar att de ibland upplever socialsekreterarna som otillgängliga och att de saknar stöd för att klara sitt uppdrag. De centrala frågorna i denna studie är vilket stöd som socialsekreterare kan ge familjehem samt om det finns något specifikt stöd som kan minska risken för sammanbrott. I studien intervjuades tio stycken socialsekreterare från olika arbetsplatser i Stockholmsområdet. Detta är en kvalitativ studie som analyserats med hjälp utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det stöd som finns är tillräckligt, att de har gott om handlingsutrymme och även att stöd till familjehem går att individanpassa. Enligt respondenterna är det flera saker som behövs för att minska risken för sammanbrott, exempelvis är det viktigt med väl genomförda utredningar av familjehemmen och att en god matchning mellan barnet och det tilltänkta familjehemmet sker. Studien uppmärksammar vikten av att se till helheten för att lyckas med hållbara placeringar. / The purpose of the study is to highlight social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether they believed that there is support that can prevent breakdown. Previous research highlighted the foster family's perspective on support, showing that they sometimes experience social workers as inaccessible and lack of support to manage their responsibilities. The central questions in this study are what kind of support social workers can provide to foster families and whether there is specific support that can reduce the risk of breakdown. Ten social workers from various workplaces in the Stockholm area were interviewed in the study. This is a qualitative study that has been analyzed using Bronfenbrenner's ecological development theory. The study's results show that the respondents believe that the available support is sufficient, that they have plenty of room for action, and that support to foster families can be tailored to individual needs. According to the respondents, several things are needed to reduce the risk of breakdown, such as well-conducted investigations of the foster family and a good matching between the child and the intended foster family. The study highlights the importance of considering the overall situation to succeed with sustainable placements.