Multifamiljeterapi (MFT) är en relativt ny metod för att behandla ungdomar med anorexia nervosa (AN) i Sverige. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hur patienter, mammor och pappor upplevde behandlingsinterventioner inom MFT samt om familjeklimatet förändrades efter genomförd behandling. Totalt undersöktes 14 patienter, 14 mammor och 14 pappor utifrån självskattningsformulären Behandlingstillfredsställelse och Familjeklimat (FCS). Resultatet visade att behandlingsinterventionerna storgruppsdiskussioner, smågruppsdiskussioner, gemensamma måltider samt övningar, lekar och rollspel, upplevdes vara hjälpsamma för samtliga grupper. Familjeklimatet förbättrades signifikant över tid avseende dimensionerna närhet och distans. En skillnad påfanns mellan patienter och mammor i upplevelsen av närhet då mammorna skattade lägre på dimensionen närhet än patienterna. Gällande kaos påfanns en interaktionseffekt då patienternas och mammornas upplevelse av kaos minskade medan pappornas ökade något. Resultatet tyder på att samtliga behandlingsinterventioner inom MFT är hjälpsamma och att familjeklimatet i stort förbättras efter behandling. Vidare forskning med större urval behövs för att bekräfta fynden. / Multi-family therapy (MFT) is a relatively new treatment for adolescents with anorexia nervosa (AN) in Sweden. The aim of this pilot study was to investigate how patients, mothers and fathers perceived interventions in MFT and if there was a change in family climate after treatment. In total 14 patients, 14 mothers and 14 fathers were examined with the two questionnaires Behandlingstillfredsställelse and Family climate scale (FCS). The results showed that the following interventions in MFT were perceived as helpful for all groups; discussions in large and small groups, group meals, exercises, games and role play. Family climate was significantly improved over time regarding the dimensions closeness and distance. A difference between patients and mothers was found in how they experienced closeness as mothers reported lower closeness than patients. An interaction effect was found regarding chaos as the patients and mothers reported a decrease in chaos while the fathers reported a slight increase. The results indicate that all the interventions in MFT are helpful and that, by and large, family climate improves after treatment. Further research with a larger sample is required to confirm these findings. / Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa

Studien, en multicenterstudie, som genomfördes vid barnpsykiatriska mottagningar i mellansverige, med kvantitativ ansats och konsekutivt urval ämnade utforska om ett deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI för omsorgspersoner till barn med ADHD påverkar synen på familjefunktionen. Den ämnade också undersöka om självskattningsskalan SCORE- 15 som ännu inte validerats för svenska förhållanden kan urskilja en klinisk population i Sverige och valideras med hjälp av instrumentet Familjeklimat. Datainsamling skedde via upprepade mätningar via standardiserade protokoll i samband med föräldrautbildningen STRATEGI. Resultaten visade att deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI kan ha effekt på synen på familjefunktionen för de omsorgspersoner som rapporterar högst problemtyngd. Resultaten i studien korrelerar väl med mätningarna från tidigare studier av kliniska populationer av O'Hanrahan (2016). Validiteten hos SCORE-15 tycks vara hög. SCORE-15 tycks fungera för en svensk population och bedöms kunna urskilja en klinisk population. SCORE-15 visar sig vara ett användbart kliniskt instrument. / The study, a multicenter study, conducted at the child psychiatric clinics in central Sweden, with a quantitative approach and consecutively selection aimed to explore whether a participation in the parental training programme STRATEGI for caregivers to children with ADHD affects the perception of family function. It meant also to examine whether self-rating scale SCORE-15 can distinguish a clinical population in Sweden and be validated using the instrument Familjeklimat. Data collection was done through repeated measurements using standardized protocols in connection as the caregivers participated in the programme. The results showed that participation in the parental education programme STRATEGI could have an effect on the perception of family function for the caregivers who reported having the largest impact of problems. The results of the study correlates well with measurements from previous studies of clinical populations (O'Hanrahan (2016). The validity of the SCORE-15 appear to be high. SCORE-15 seems adapted to a Swedish population and is expected to distinguish a clinical population. SCORE-15 is therefore a useful clinical instrument.

Bakom varje barn finns en vårdnadshavare som är ytterst ansvarig för att skydda och uppmuntra barnet, så vad händer när barnet kräver mer av sin vårdnadshavare än många andra barn? Ambitionen med denna studie har därför varit att genom en systematisk artikelgranskning undersöka, belysa samt söka svar på hur föräldrar som har barn med ADHD påverkas och upplever sin roll som förälder. Studiens empiriska material bygger primärt på vetenskapligt kvalitativa artiklar där föräldrar har fått ge sin bild av hur framför allt stressen påverkar dem i deras föräldraroll, samt vilken betydelse olika interventioner har haft för att minska densamma. Slutsatsen av studien är att riktade interventioner har en avgörande betydelse för att minska föräldrastressen och därigenom även bidrar till att förbättra det generella familjeklimatet. / Behind every child is a guardian who is responsible for protecting and encouraging the child, so what happens when the child demands more from their guardian than many other children do? The ambition of this study has therefore been to, through a systematic review of articles, investigate, highlight, and seek answers to how parents who have a child with ADHD are affected and experience their role as parents. The study's empirical material is based primarily on scientifically qualitative articles in which parents have been given their view of how stress affects them in their parental role, as well as the importance of various interventions in reducing it. The conclusion of the study is that targeted interventions are of decisive importance in reducing parental stress and thereby also contribute to improving the general family climate.

Följande studie handlar om feedbackorienterad terapi på Familjerådgivningen. Syftet var att mäta parens upplevda förändring av livstillfredsställelse för att se om samtalen på Familjerådgivningen gör skillnad och om förändringen enligt skattningsinstrumenten ORS och SRS överensstämde med skattningen av klimatet i parrelationen/familjen samt om det fanns några könsskillnader. Undersökningsgruppen omfattades av 29 par, som sökte hjälp på Familjerådgivningen i södra Dalarna, i Mora och i Linköping under tiden januari 2016 till maj 2016. Paren fyllde i skattningsinstrumentet ORS (som mäter förändring) i början av varje samtal och SRS (som mäter alliansen) i slutet av varje samtal. Familjerådgivaren använde sig av den feedback som gavs och korrigerade behandlingen därefter. Vid första och tredje samtalet fyllde paren i skattningsinstrumentet "Familjeklimat". Resultatet efter tre samtal visade en liten förbättring av livstillfredsställelse för både män och kvinnor vilket överensstämde med skattningen av klimatet i familjen där närheten förbättrades och kaos minskade. / The following study is about feedback informed treatment in family councelling. The purpose was to measure the couples experienced change in life satisfaction, to see if treatment sessions of family councelling makes a difference and change according to the estimation instruments ORS and SRS and is consistent with the estimate of the atmosphere in the couple´s relationship/family atmosphere and if there were any gender differences. The study group included 29 couples who sought help at the Family councelling in southern Dalarna, Mora and Linköping during the period of January 2016 to May 2016. The couples filled in the instrument ORS (measuring change) at the beginning of each session and SRS (measuring alliance) at the end of each session. The family councellor used the received feedback and corrected treatment accordingly. In the first and third session the couples filled in the "Family climate" instrument. The outcome after three sessions showed a small improvement in the life satisfaction for both men and women which were consistent with the estimate of the atmosphere and the climate in the family. The vicinity improved and chaos decreased.