Under den preoperativa fasen möter anestesisjuksköterskan patienten för första gången. Tidigare forskning har visat att föräldrar upplever ångest inför att deras barn ska genomgå en operation. Föräldrars och anestesisjuksköterskans attityd påverkar barnet, -och vikten av en god relation är av stor betydelse. Tidigare forskning har belyst att föräldrar har stor påverkan på barnet preoperativt, men ingen tidigare forskning har belyst anestesisjuksköterskans perspektiv på hur föräldrar påverkar barnet. Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskan uppfattar att föräldrar påverkar sitt barn under den preoperativa fasen samt att undersöka vilka strategier anestesisjuksköterskan använder i mötet med barn och föräldrar. För att få reda på anestesisjuksköterskans upplevelser och erfarenheter valdes kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats som metod. Fem anestesisjuksköterskor som hade erfarenhet av att vårda barn fick frågan om hur de upplever att föräldrar påverkar barnet i den preoperativa fasen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes av de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrarna hade stor påverkan på barnet vilka kunde utgöra hinder och förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen. Resultatet presenteras i tre kategorier: Förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen, Hinder i mötet med barn i den preoperativa fasen och Anestesisjuksköterskornas strategier. De tre kategorierna har tillhörande subkategorier. Tidigare studier styrker att föräldrar påverkar sitt barn i vårdsituationer, men få forskningsstudier tar upp barnets oro för föräldern som mår dåligt av att medverka i en vårdsituation. Vidare forskning om barns oro för föräldern bör göras.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att patienter opereras i vaket tillstånd med hjälp av regionalanestesi och detta har visat sig ge bättre återhämtning efter operationen. Det finns dock kunskapsluckor om hur dessa patienter upplever situationen i den intraoperativa fasen då till exempel miljön kan ge många olika sinnesintryck. Det är bland annat operationssjuksköterskans ansvar att tillsammans med operationsteamet se till att patienten upplever ett gott välbefinnande under pågående operation. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Metod: En litteraturstudie baserat på kvalitativa samt kvantitativa artiklar valdes för att ge en överblick över samtida forskningsartiklar inom detta område. Artiklarna analyserades utifrån Evans innehållsanalys. Sjutton artiklar valdes där majoriteten blev kvalitativa artiklar då syftet handlar om upplevelser. Resultat: Resultatet påvisar att patienten önskar få information både före och under pågående operation för att minska oron, ångesten samt smärtan. Det hjälpte även att hålla någon i handen för att minska oron och ångesten. Musik kan även vara en hjälpande faktor för patienten att slappna av samtidigt som vissa kände att de tappade kontrollen om de fick lyssna på musik. För att patienten skulle känna sig delaktig visade resultatet att det var viktigt att etablera en god kommunikation. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till de patienter som opereras i vaket tillstånd krävs det att operationssjuksköterskan ser patienten som en unik individ och får tid att anpassa sin omvårdnad för att säkerställa god vård.

<p>Utmärkande för morgondagens IS är att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stället för att nyutveckla. Då det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som äger rum då morgondagens IS ska utvecklas är det av yttersta vikt att arbeten vars syfte är att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka olika aktiviteter som går att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, då ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad på att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen då ett IS ska vidareutvecklas, har en enkät- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts.</p><p>Då det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras då ett IS ska vidareutvecklas:</p><p>· Fatta beslut</p><p>· Utföra undersökningar med hjälp av informationsinsamlande aktiviteter</p><p>· Författa dokument</p><p>· Deltaga i diskussioner</p><p>Det erhållna resultatet innebär en god plattform att utgå ifrån då ytterligare forskning ska göras inom området och då metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram.</p>

<p>Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).</p><p>Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut.</p><p>Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS.</p><p>Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS.</p>

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen &amp; Zhang, 2000). Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut. Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS. Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS.

Utmärkande för morgondagens IS är att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stället för att nyutveckla. Då det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som äger rum då morgondagens IS ska utvecklas är det av yttersta vikt att arbeten vars syfte är att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka olika aktiviteter som går att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, då ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad på att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen då ett IS ska vidareutvecklas, har en enkät- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts. Då det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras då ett IS ska vidareutvecklas: · Fatta beslut · Utföra undersökningar med hjälp av informationsinsamlande aktiviteter · Författa dokument · Deltaga i diskussioner Det erhållna resultatet innebär en god plattform att utgå ifrån då ytterligare forskning ska göras inom området och då metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram.

Bakgrund och problemformulering: Operationssalen är en komplex högteknologisk vårdmiljö där olika professioner är beroende av varandra. Brister i kommunikationen inom operationsteam är en bidragande faktor till uppkomsten av vårdskador. Operationssjuksköterskan har genom det vårdande mötet ett ansvar att föra patientens talan. En del av ansvaret innebär att operationssjuksköterskan besitter goda kunskaper i kommunikation. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet i den intraoperativa fasen. Metod: Systematisk litteraturstudie. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes systematiskt i Cinahl och Pubmed som är databaser för omvårdnad och medicin. Resultat: Operationssjuksköterskor ser sig som patientens advokat, vilket innebär utmaningar då begränsningar i tid utgör hinder för att etablera kontakt med patienten i den intraoperativa fasen. WHO-checklista främjar samarbete och kommunikation. Brister i kommunikation och störningsmoment inne på operationssalen anses hota operationsteamets förmåga att kommunicera för att främja säker vård. I operationssjuksköterskans ledarskap kan gemenskap stärkas, vilket ökar förutsättningar för samarbete och kommunikation. Trygghet och kontinuitet inom operationsteamet anses vara centralt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hierarkiska strukturer kan hota kommunikationen och utgöra risk för osäkerhet och misstag. Operationssjuksköterskorna upplever att patienterna känner sig mer omhändertagna i en trygg och lugn atmosfär. Slutsats: För att utföra rollen som patientens advokat krävs ett tydligt ledarskap från operationssjuksköterskan, kontinuitet med goda relationer inom operationsteamet samt en sund hierarki där alla professioner synliggörs för att stärka kommunikation.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep’s and Lincoln’s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms’ fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007. The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln. Assumptions that the female characters in Grimm's fairy tales are representative of women in reality are treated in the paper as well as an analysis of the stories’ contents.

Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet. I resultatet framkom fem teman, bli en främling för sig själv, acceptera och förneka, hantera livet med minnessvårigheter, leva med föreställningen om Alzheimers sjukdom och rädsla för framtiden. Flera personer med Alzheimers upplevde att sjukdomen innebar en stor förändring och en negativ påverkan på deras liv. Personerna utvecklade olika strategier för att hantera livet med sjukdomen. Personer med Alzheimers upplevde brister i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Framtida forskning bör fokusera på mötet mellan patienten och sjuksköterskan samt patientens upplevelser av erhållen vård för att kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande. / Alzheimer’s disease has, seen from an international and national perspective, high occurrence. Up to 90 000 people are diagnosed with Alzheimer’s disease in Sweden. It is important to pay attention to the patient’s experience for the nurse to be able to give good and adequate care. The purpose of this study was to highlight patient’s experience in the early stage of Alzheimer’s disease. A literature review was conducted and twelve research articles were processed and analyzed to conclude the result. The result revealed five main themes, to become a stranger in one’s life, acceptance and denial, coping with memory loss in everyday life, living with the idea of Alzheimer’s disease and fear of the future. Several persons with Alzheimer’s felt that the disease meant a big change and had a negative impact on their lives. People with Alzheimer’s developed different strategies to help them cope with the disease. People with Alzheimer’s experienced inadequacies in encounters with health care personnel. Further research should focus on health care encounters in patient perspective and their experience of received care in order to improve health care interventions and nurses’ attitudes.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan är ansvarig för patientens säkerhet i operationssalen tillsammans med det övriga teamet. Vikten av god kommunikation och teamarbete är avgörande för arbetet i operationssalen. Förekomsten av hierarkier i teamet kan skapa tveksamheter i kommunikationen vilket påverkar teamet negativt. Även stress påverkar kommunikationen och samarbetet i teamet.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka kommunikationens betydelse mellan operationssjuksköterskan och operatören i den intraoperativa fasen.  Metod: Semi-strukturerad observationsstudie med induktiv ansats och kvalitativ design. Datainsamlingen har skett vid totalt 10 observationer på ett sjukhus i södra Sverige. Studien är en icke-deltagande observationsstudie.   Resultat: Det framkommer under observationerna att kommunikationen är ett viktigt verktyg för att undvika missförstånd och bibehålla patientsäkerheten. En tydlig kommunikation bidrar även till ett bra arbetsflöde och en trevlig arbetsmiljö för professionerna på operationssalen. I observationerna framkom inga tydliga hierarkier utan professionerna hade respekt för varandras arbete och kunskap.   Slutsats: En god kommunikation är nyckeln för en lyckad arbetsmiljö. I kombination av ett gott samspel, en god atmosfär samt respekt för varandras professioner kan det bidra till att patientsäkerheten bibehållas genom hela operationen. / Background: The operating room nurse is responsible for the patient´s safety in the operating room together with the rest of the team. The importance of good communication and teamwork is crucial for the work in the operating room. The presence of hierarchies in the team can create uncertainties in communication, which negatively affects the team. Stress also affects communication and collaboration within the team. Purpose: The purpose of the study is to investigate the importance of communication between the operating room nurse and the operator during the intraoperative phase.  Method: Semi-structured observational study with inductive approach and qualitative design. Data collection was conducted during a total of 10 observations at a hospital in southern Sweden. The study is a non-participatory observational study. Results: It emerges during the observations that communication is an important tool to avoid misunderstandings and maintain patient safety. Clear communication also contributes to a good work flow and a pleasant working environment for the professionals in the operating room. During the observations no clear hierarchies were observed, and the professionals showed respect for each other´s work and knowledge.  Conclusion: Good communication is the key to a successful work environment. In combination with good teamwork, a positive atmosphere, and respect for each other's professions, it can contribute to maintain patient safety throughout the entire operation.