Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik. Resultaten från textanalysen visar att begreppen värme och temperatur framställs på olika sätt i de undersökta svenska gymnasieläroböckerna. I läroböckerna fanns få vilseledande formuleringar men ibland saknades förtydligande påståenden vilket kan bidra till förstärkningen av elevens felaktiga föreställningar om värme och temperatur.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom – det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena. För att få deras perspektiv träffade jag fem personer från olika företag för intervjuer, och det kom fram att de flesta av dessa företag också var relativt positiva till Af. Även här såg jag dock bristande kunskaper om Arbetsförmedlingens verksamhet. Olika åsikter om anledningen till kritiken kom fram, men i stort sett handlar det om bemötandet, resursproblem och massmedias påverkan samt klass och felaktiga förväntningar.Som analysinstrument till dessa totalt tio intervjuer använder jag mig av flera olika teorier: medias påverkan, social psykologi, okunskap och vägledningsteorier. Jag menar att dessa förklarar den bredd resultatet från intervjuerna gav.

Sammanfattning Syftet med föreliggande arbete var att studera förekomsten av felaktiga läkemedelsordinationer på en pediatrisk avdelning. Metoden bestod i journalgranskning av läkemedelsordinationer av inskrivna patienter (n = 94) under två månader, 2012. Journalgranskningen utfördes i journaldatabasen Cosmic och omfattade 543 läkemedelsordinationer vilka granskades utifrån flertalet variabler. Resultatet visade att 174 av 543 (32 %) ordinationslistor var felaktiga. Läkemedelsnamn samt hänvisning till speciallista var angivet i samtliga ordinationer. Läkemedelsform var angivet i majoriteten av läkemedelsordinationerna. Styrka var ej angivet i 1 %, dos var ej angivet i 2 %, administrationssätt var felaktigt angivet i 6 % och var ej angivet i 9 %, administrationstidpunkt var ej angivet i 2 %. Maxdos för vid behovsläkemedel var ej angivet i 35 % och spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema var ej angivet i 10 % av läkemedelsordinationerna. Slutsatsen visar att de vanligaste felaktigheterna bestod i administrationssätt, maxdos för vid behovsläkemedel samt spädningsschema eller hänvisning till spädningsschema. Alla felaktigheter i läkemedelsordinationen har påverkan på arbetssituationen för sjuksköterskan i såväl handhavandet av läkemedel, tidsåtgång samt resurser inom vården, vilket äventyrar patientsäkerheten. / Abstract The aim of the study was to investigate the incidence of drug prescription errors at a pediatric ward facility. The method used consisted of medical record review of drug prescription errors of enrolled patients (n = 94) for two months during 2012. Medical record review was performed and included 543 drug prescriptions, which were evaluated. The results showed that 174 of 543 (32 %) of prescription lists were incorrect, based on information given with the medication. The study found that drug name and reference to the specialist were always provided. However, errors included: dosage form not specified in 0.4%, strength was not specified in 1.1%, dose was not specified in 1.6%, route of administration was incorrectly stated in 5.9% and was not specified in 8.8%, administration time was not specified in 1.7%. Maximum dose for range order was not specified in 34.9% and dilution scheme or reference to dilution scheme was not specified in 9.6%. The conclusion of the study was that the most common prescription errors consisted of route of administration, the maximum dose if necessary drugs and dilution scheme or reference to dilution scheme. Prescription errors have effects in the workplace for nurses in the administration of drugs, which threatens patient safety.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.