The project is a thesis work in master program of Intelligent Systems that’s done by Alireza Mozaffari and Kunal Varaiya with supervising of Dr Kenneth Nilsson and Dr Cristofer Englund. In this project we are estimating the depth distribution of different sizes of fibers in a press felt sample. Press felt is a product that is being used in paper industry. In order to evaluate the production process when press felts are made, it is necessary to be able to estimate the fiber sizes in product. For this goal, we developed a program in Matlab to process X-ray images of a press felt, scanned by micro-CT scanner that is able to find the fibers of two different known sizes of fibers and estimates the depth distribution of the different fibers. / The project is done in Matlab which is estimating the distribution of different sizes of fibers in press felt.

The first aim of this work was to develop copper modified carbon felt electrode for detection of amino acids, which are not electrochemically active on ordinary carbon electrodes. Phenylalanine solution at a concentration 1.0 mmol dm-3 was chosen as the testing solution. Electrode modified with electrochemical deposition of copper from mixture of copper(II) sulphate and sodium sulphate provided very low responses which were decreasing during first measurements, apparently because of insufficient amount of copper. Therefore, further experiments were performed using copper microparticles as a modifier. Copper microparticles activated in nitric acid at a concentration 80 mmol dm-3 were applied at carbon felt by several techniques and in different parts of the felt, i.e. by stirring the felt in microparticles suspension, by dripping of the suspension to the part of the felt in contact with capillary (proximal), between two parts of the carbon felt (sandwich) and at a part of the carbon felt in contact with electrolyte in a measuring cell (distal). Electrodes modified in the distal and in the sandwich arrangement were chosen as the best ones. In the last part, calibration dependences for phenylalanine in concentration range from 0.025 mmol dm-3 to 1.0 mmol dm-3 were measured on the last two electrodes....

Questo lavoro di tesi ha come obiettivo generale quello di indagare attraverso un modello multidimensionale come le Felt Obligation, definite nelle dimensioni del mantenimento dei contatti e dei rituali familiari, del ricambiare nella relazione per ciò che si è ricevuto e del personal sharing, si delineano e si costruiscono nelle relazioni familiari. Il primo studio è di carattere strettamente psicometrico ed è volto a definire la struttura fattoriale della Felt Obligation Measure nel contesto italiano. La Felt Obligation Measure rappresenta a tutt’oggi l’unico strumento presente in letteratura che permette di valutare ciò che le persone sentono (felt) essere gli obblighi da assolvere nelle loro relazioni familiari. Il secondo studio è volto ad indagare le possibili implicazioni a livello generazionale e individuale delle Felt Obligation in due differenti generazioni (generazione di mezzo e giovani adulti); sono quindi indagate sia variabili di outcome qualificanti le relazioni familiari quali la soddisfazione e l’identità familiare sia variabili di adattamento individuale come autostima, depressione e benessere psicologico. Infine, il terzo studio è dedicato allo studio delle Felt Obligation nelle famiglie di giovani adulti. La transizione all’età adulta nel contesto italiano è caratterizzata da una prolungata co-abitazione di due generazioni adulte. Obiettivo del lavoro è pertanto approfondire il ruolo delle Felt Obligation per capire come esse diventino parte qualificante della relazione genitori – figli in questa fase del ciclo di vita e come siano legate a specifiche variabili del funzionamento familiare, quali soddisfazione e identità familiare. / The general aim of this research is to investigate, through a multi-dimensional model, how Felt Obligation, defined in the dimensions of maintenance contacts and family rituals, repayment in the relationship and personal sharing, are delineated and build in family relationships. First study’s aim is to identify the factorial structure of Felt Obligation Measure in the Italian context. Felt Obligation Measure is the only instrument in literature by which people could report feelings about their obligations to fulfill in their family relationships. Second study’s aim is to investigate the generational and individual implications of Felt Obligation into two different generations (middle – adults and young adults). Finally, the third study is aimed to examine Felt Obligation in young adults’ families . The transition to adulthood in Italy is characterized by a prolonged co-habitation of two generations of adults; therefore the aim is to enhance the role of Felt Obligation in this specific phase of the life cycle and how they are linked to specific variables of family functioning (family satisfaction and family identity).

Šiame esė formos rašto darbe, keliauju simbolinę kelionę, kuri neturi aiškaus, konkretaus tikslo, nei uždavinių. Būtis, laikas, atmintis, praeitis, Dievas, gimimas, mirtis, laikinumas, amžinybė – padriki egzitenciniai klausimai, į kuriuos įsižiūriu, bet neatsakinėju. Vadovaujuosi fragmentiškais atminties žemėlapiais, menininkų kūriniais ir jų atsiradimo sąlygomis. Remiuosi fenomenologiniu metodu, kuris pagrįstas refleksija ir reikalauja pakartoti esmines intuicijas, siekia išugdyti dėmesingumą, leidžia naujai įprasminti, kaip ir ką mes išgyvename. Darbo skyrius žymiu dienoraštį primenančiais pavadinimais. Šis fragmentiškas dienoraštis – be pradžios ir be pabaigos (prasidėjęs labai seniai, pasibaigia sugrįžimu į pradžią). Jis tampa svarbia praktinio darbo dalimi, paaiškinimu. / In this work written as an essay, I make a symbolic trip which doesn‘t have a clear, precise goal nor aim. Existence, time, memory, past, God, birth, death, temporality, eternity – such are the unbound existential questions which I do look at but do not try to answer. I follow fragmented maps of memory, consider artists‘ creations and the conditions of their appearance. I base myself on phenomenological method which relies on reflection and demands to repeat the essential intuitions, asks to grow attentiveness, permits to give sense to what we experience and how we do it. I give titles to the parts of this work similar to personal diary titles. This fragmented diary is without beginning and without end (it started very long ago and it ends with returning to it‘s starting point). It becomes an important part of the practical work, it‘s explanation.

By building a felt time repertoire, designers can sensitively feed a sense of time into their design work. And this in turn can help them produce an interaction gestalt that is richer, more sensual. My research on this suggests that this is not entirely easy, however. One has to develop a ‘feel’ for time. My research exploration began when I worked on designing a biofeedback data system, Affective Health, struggling with the tension and division between clocktime and the users’ unceasingly changing, ‘felt’ experiences. By turning to artistic practice, of music and culinary arts, I hoped to find keys to this question. Through connecting interaction-design research to these practices, I could start unfolding possibilities of temporal aesthetics in interaction design. I point to a space where designers can expand their understanding of felt time and playfully explore the sense of time that interactive systems and physical materials can deliver. Through the aspects below I point to the importance of being sensitive to felt forms and expressions of time to approach the temporal gestalt in interaction.   • Through my research I have strived to move outside clocktime and re-imagine the sense of time that interactive systems deliver. • One part of this space is felt rhythms and how they shape temporal experiences. • In common to those rhythms are the rest and pause moments that form their vitality. • One way of working with rhythm is to see how felt shapes and rhythms of time resonate through the temporal gestalt in interaction. • Aesthetic sensitivity, felt timers, can help us to orient ourselves in time. • By approaching time as plastic: time as a form and shape that we can hold on to, squeeze and weave together, we can start finding tools for remoulding the sense of time in systems, artefacts and services. • Finally, I have worked with aesthetic transformations that can encourage people to start experiencing temporality from new perspectives and with a different approach. / I den forskning som ligger till grund för den här avhandlingen har jag, genom en explorativ ansats, undersökt hur man kan förnya och berika sättet på vilket tid behandlas i interaktionsdesignforskning. Med hjälp av den här forskningen kan designers bygga upp en praktikbaserad repertoar, och med estetiskt finkänslighet formge tid och temporalitet i sitt arbete.  Detta kan i sin tur hjälpa dem att producera rikare interaktions gestalter som gör det möjligt att uppleva flera tidsuttryck. Min forskning visar på att det dock inte är helt lätt utan kräver att man gradvis utvecklar en "känsla" för tid. Tid har en kraftfull påverkan på våra tankar, känslor och handlingar, men vi är oftast ganska omedvetna om effekten tid har på våra liv. Klockan är ett praktiskt verktyg för att hålla reda på tid en och gör det möjligt att schemalägga händelser och orientera sig i en ström av erfarenheter. Men tid som den representeras av klockan är bara en bråkdel av hur vi förnimmer tid i vårt vardagliga liv. Upplevelsen av tid handlar dock inte bara om längd eller intervall mellan valda ögonblick utan den har också andra dimensioner och skepnader såsom tex styrka eller fasthet. Alla dessa dimensioner gör att tiden existerar för oss. Min utforskning började när jag arbetade med att utforma ett system för biofeedback, Affective Health, där hjärtfrekvens, affekt och rörelse skulle visualiseras på ett sätt som inspirerade till en dialog mellan användare och system. Visualiseringarna skulle representera hur användarnas egna kroppar reagerade och rörde sig i realtid men även ge möjlighet att blicka bakåt genom det förflutna. Som utgångspunkt började jag med att skapa illustrationer baserade på linjära, metriska tidsbegrepp, men jag hade svårigheter att porträttera människors egna skiftande upplevelser av tiden, det vill säga deras individuella upplevelser av rörelser och rytmer, genom de illustrationer jag tog fram. Klocktid stämde inte överens med användarnas egen, kroppsliga, upplevelse av tiden.  Genom att vända mig till konstnärlig praktik, närmare bestämt musik och matlagningskonst hoppades jag på att hitta nya lösningar. Tillsammans med Sebastien Boudet, utforskade jag hur tid tar sig uttryck genom surdegsbakning och ett levande material, degen. Genom surdegsbakningen kunde jag se och interagera med tid på nya sätt, t.ex. genom att hålla, krama, sträcka och knåda den. Arbetet hjälpte mig att formulera tankar om och resonera kring en ny sorts tidsestetik som vi normalt inte tänker på i interaktionsdesign. En som förskroppsligar tiden och omvandlar den till ett material som vi kan bearbeta genom design. Jag var dock tvungen att arbeta vidare på hur känslan av tid i surdegsbakning skulle kunna överföras till interaktionsdesign. Detta gjorde jag genom en uppföljande workshop ’BodyTimeTech’ där jag tillsammans med de 15 deltagarna byggde och diskuterade förslag på hur en känsla av tid skulle kunna ta sig uttryck i en interaktiv artefakt. Som resultat av denna såg jag bland annat hur rytmer användes på flera olika sätt. För att utforska rytmer mer i detalj byggde jag Rhythm Poetry, en applikation som jag använde för att undersöka hur upplevelser av rytm kan bearbetas och omvandlas.  Jag har en bakgrund som klassisk musiker och altviolinist. När jag reflekterade över min erfarenhet som musiker kunde jag se hur vi inom musik har en väl utformad praktikbaserad kunskap samt ett rikt språk för att gestalta tid genom musiken. Jag bestämde mig för att använda min egen erfarenhet som klassisk musiker för att grunda min förståelse och känsla av vad för slags tidsestetik jag var på väg mot och hade som mål att utveckla. Det var komplext och svårt att använda surdegsbakning och musik för att förstå känslan av tid i interaktionsdesign, men genom att knyta dessa tre praktiker kunde jag öppna upp en potential för tidsestetik i interaktionsdesign. Huvudbidraget av min forskning är en formulering av de mest framträdande aspekterna av upplevd tid som jag utvecklat genom fyra praktikbaserade undersökningar. Sammantaget utgör dessa grunden för en ny sorts tidsestetik som kan hjälpa designers att resonera kring den känsla av tid som interaktiva system och fysiska material kan leverera. Aspekterna i korthet: Ett övergripande tema i min forskning är förhållandet mellan klocktid och upplevd tid, där avhandlingens fokus ligger på aspekter av den upplevda tiden. Ett fokus i detta arbete har varit  rytmer och hur de formar upplevelsen i olika processer som tex surdegsbakning och musik.  I vissa fall är rytmerna långsamma och sträcker sig över flera timmar, som i bakning, och i andra fall väldigt snabba som i vissa musikstycken.  Gemensamt för rytmer är att de definieras av stunder av aktivitet och stunder av paus. Vilan och pausen skapar rytmens karaktär. Men vilan har också ett värde i sig som ger utrymme för att ta paus och återhämta sig, kliva av scenen.  Ett sätt att hantera rytmer är att se hur de samspelar i olika temporala gestalter, tex hur de fogas samman till en process som tex bakning eller ett musikstycke, eller hur våra talade och gestikulerande rytmer samspelar när vi kommunicerar med varandra.  Att mäta tid är ganska enkelt med en klocka, men om man vill veta mer exakt vad tiden är i en process så måste man ha ett mer raffinerat sätt att undersöka och mäta tiden. Estetisk finkänslighet kan hjälpa oss att orientera oss i tid. Tex i bakningen genom degens textur. Kladdigheten eller fastheten i degen berättar för oss att vi har arbetat oss fram till en viss tidpunkt i processen och vad som är kvar att göra. Genom att uppleva förändringarna genom flera sinnen kan vi orientera oss i tid med hjälp av estetisk finkänslighet.  Detta leder till nästa aspekt av upplevd tid som jag vill framhäva och som handlar om tidens plasticitet. Genom att närma sig tiden som plastisk, dvs något som kan klämmas på, sträckas, knådas eller vävas samman, kan designers börja bearbeta den på flera olika sätt som ligger närmare vår rika upplevda känsla av tid. Slutligen har jag i min utforskning genomgående arbetat med omvandlingar av tidsaspekter, för att skapa en uppfattning om tex en rytm på nya, ibland överraskande sätt. Transformationer filtrerar aktiviteter genom olika former och uttryck. De kan tex omvandla hjärtslag till färgförändringar. Att omvandla tid på detta sätt, kan ge en helt ny syn på den ursprungliga tidsformen. Det kan leda till att man börjar se saker (tex sitt hjärta) från nya perspektiv och med nya förhållningssätt.  Jag pekar på och beskriver dessa aspekter för att förnya och berika samtalet och praktiken kring tidsestetik i interaktionsdesignforskning. Genom aspekterna vill jag betona vikten av att som designer uppöva finkänslighet för tidens förkroppsligade former och uttryck och att ha ett rikt formspråk för tid. Således kan detta arbete aldrig riktigt avslutas, eftersom det bara är ett steg på vägen mot en pågående utveckling av nya interaktionsdesignpraktiker. / <p>QC 20161220</p>

Este trabalho descreve os resultados do estudo de materiais como óxido de manganês, nanotubos de carbono e feltro de carbono (puro e recoberto com nanotubos ou polianilina-Pani), assim como do desenvolvimento de dispositivos. Os dispositivos estudados estão relacionados a sensores de pH, utilizando esses materiais como membranas seletivas de H+ . Essas membranas funcionam como parte de dispositivos denominados EGFETs, cujo princípio de funcionamento é semelhante ao ISFET. Inicialmente utilizamos o óxido de manganês produzido através do método hidrotérmico com posterior fabricação de filmes finos desse material através da técnica de spray-pyrolysis. Esses filmes foram depositados variando a temperatura de deposição, a concentração da solução e o tipo de superfície do substrato de vidro, com o objetivo de investigar a resposta elétrica do EGFET em função da concentração de íons de H+ . As melhores sensibilidades foram de 50,1 mV/pH e 75 mV/pH no filmes produzidos no substrato de vidro rugoso e vidro liso, respectivamente, com 2g/l de concentração e temperatura de 80o C em ambos os filmes. Num segundo momento, trabalhamos com a produção de nanotubos de carbono e posterior fabricação de filmes finos também pela técnica de spray-pyrolysis, tendo como parâmetros, os mesmos utilizados na primeira parte. Os filmes finos que melhor responderam foram aqueles produzidos a 80o C no vidro rugoso e 100o C no vidro liso, com sensibilidades de 51,6 mV/pH e 53,1 mV/pH, respectivamente, ambos com 3g/l de concentração. Finalmente, utilizamos os feltros de carbono (FC) como membrana seletiva e também como substrato para os nanotubos de carbono (NTC) e a polianilina (Pani). Como membrana, os feltros tiveram uma sensibilidade de 65,47 mV/pH. NTC purificados e não purificados foram também depositados utilizando FC como substrato. NTC não purificados apresentaram pior resposta, enquanto que a parte que foi purificada teve um ligeiro aumento na sensibilidade, sendo de 67,7 mV/pH. Houve ainda o recobrimento dos FC e dos FC/NTC com a Pani. As membranas que contém Pani, são mais estáveis do que as outras amostras, sendo que a Pani no estado deprotonado tem melhor sensibilidade e estabilidade do a Pani no estado protonado. A melhor sensibilidade obtida com a participação da Pani foi de 46,4 mV/pH, que mesmo assim não supera a das demais amostras. Esses materiais se mostram como potenciais para uso de sensores de pH e posteriormente para uso como biossensores. / This work presents the results related to the study of materials such as manganese oxide, carbon nanotubes and carbon felt (pure and with deposition of nanotubes and polyaniline-Pani). The development of devices related to pH sensors is also presented. The materials are used as H+ selective membranes in sensors based on the EGFET configuration, almost similar to the ISFET. We produced manganese oxide by the hydrothermal method with subsequent deposition of thin films using spray pyrolysis. We varied the deposition temperature, concentration of solution and glass substrates surface with the aim of studying the electrical response of the EGFET as a function of the concentration of H+ ions. The best sensitivities were 50.1 mV/pH and 75 mV/pH for films grown on rough and flat substrates, respectively, with a concentration of 2g/l and substrate temperature of 80o C for both films. In the sequence, carbon nanotubes were investigated with the production of thin films also using the spray pyrolysis technique with the same deposition parameters. Films produced at 80o C on rough substrates and at 100o C on flat substrates presented sensitivities of 51.6 mV/pH and 53.1 mV/pH, respectively. Both were produced with a concentration of 3g/l. Finally, carbon felts (FC) were used as selective membranes and also as substrates for the deposition of NTC and Pani. As single membrane FC presented a sensitivity of 65.47 mV/pH. Purified and non-purified NTC were deposited on FC. Non-purified NTC presented the worst response, while purified NTC presented an increase in sensitivity to about 67.7 mV/pH. Pani was then deposited over FC and FC/NTC. Membranes that contain Pani were more stable than other samples. Pani was used either protonated or deprotonated. Deprotonated samples presented a better response. The best response with Pani was about 46.4 mV/pH, which is not as good as the one corresponding to other samples. These materials are promising candidates for a future use as H+ sensors, and also as biosensors.

Den 5 juni 2012 vaknade jag förlamad och i det ögonblicket blev min kropp min fiende. Jag har inte kunnat lita på den sedan dess. Jag är rädd att den kommer svika mig igen. Jag känner mig fast i den, men samtidigt alienerad av den. Nu är det dags att försonas, hitta frid. Friden försöker jag hitta genom ull, ull är säkert, den påminner mig om min mamma och den påminner mig om Island. Ull betyder hem. I mitt arbete vill jag konfrontera min rädsla, alienation från min kropp och förhoppningsvis se det vackra i den till slut. Jag vill skapa en plats där jag känner mig omgiven av min egen kropp, där jag kan titta på den, röra vid den och se att den inte är lika skrämmande som jag trodde. / On 5th June 2012, I woke up paralysed and in that moment my body became my enemy. I haven’t been able to trust it ever since. I’m afraid it might betray me again. I feel stuck inside it, and yet, I feel alienated from it. Now it’s time to reconcile, find peace. I’ll try to find this peace through wool, because wool is safe. It reminds me of my mom and reminds me of Iceland. Wool means home. In this project I want to confront my fear, the alienation from my body, and hopefully find beauty in it. I want to create a place where I feel as if I am surrounded by my own body, where I can look at it, touch it, and see that it’s not as frightening as I thought / <p>Healing through craft</p>

O presente estudo parte da análise de uma amostra de 100 redações produzidas no exame de Vestibular da UERJ/2002. Tem por objetivo estabelecer critérios para o reconhecimento dos problemas de progressão argumentativa. Com base nas teorias propostas em Lingüística Textual e Análise do Discurso discutiram-se as noções de Cognição, Textualidade, Argumentação e coerência. Apresentou-se uma proposta metodológica de Produção Textual no Ensino Médio e exercícios didáticos. Os resultados da pesquisa apontam para a necessidade de que os recentes estudos sobre Cognição, Textualidade, Argumentação, Progressão e Métodos de Produção Textual sejam divulgados, debatidos e absorvidos pelos profissionais que exercem o ensino da disciplina / The present study results from the analysis of one hundred compositions written by students taking the The Universidade do Estado do Rio de Janeiro UERJ entrance examination in 2002. These students were considered to have been above average. The purpose of the present study is to establish criteria to recognize problems in argumentative progression. Notions of Cognition, Textuality, Argumentation and Coherence were analyzed. The analysis was based upon the theories proposed in Textual Linguistics and Discourse Analysis. A methodological proposal of Textual Production and didactic exercises for senior high school students have been presented

This is a supporting paper for a Master of Arts Graduate Exhibition entitled My Journey Home: A Study in Hand-Felted Wool, held at Slocumb Galleries October 30 through November 3, 2006. The work in the exhibition represents a concentrated study in the graduate program in Fiber Art at East Tennessee State University. My artwork is an expression of my feelings and emotions toward my family, particularly the women in my family. The paper begins with an introduction detailing my artistic research and culminates with a reflection of the work shown in the exhibition. The cultural and historical influences that shaped my family and the influences that developed the fiber construction techniques that I use are then discussed. I explain the methods and procedures I employ to construct my art work and discuss the contemporary artists who have had an influence upon my work and me. In the summary I conclude that the hand-felted wool I construct is an excellent medium to express my ideas and emotions toward my family and my home.

Like Cinderella, many repurposed products involve a biographical transformation, from a tattered past identity (e.g., an old airbag) to a product with a valuable but different new identity (e.g., a backpack made from an airbag). In this article, the authors argue that marketers should help customers infer such product stories by highlighting the products' tattered past identities. Three field experiments and four controlled experiments show that making a product's past identity salient boosts demand across a variety of repurposed products. This is because past identity salience induces narrative thoughts about these products' biographies, which in turn allows customers to feel special. Results also suggest that this strategy of past identity salience needs to be particularly well-crafted for products with easily discernible past identities. These findings highlight a promising new facet of storytelling (i.e., stories that customers self-infer in response to minimal marketer input); create new opportunities for promoting products with a prior life; and deliver detailed guidance for the largely unexplored, growing market for upcycled and recycled products.