No description available.

In this essay I expend upon the theoretical background of my project on female rage. Through my work I examine how the anger of women is currently viewed and translated in a patriarchal society. I look at different example as a way to contextualize my work, starting from Artemisia Gentileschi’s Judith Slaying Holofernes. I reflect on representations of anger closely through different time periods, mediums and in collaboration with other women. I analyse the process of creating my final visual work RAGE – Glossary to a Woman’s Anger.

In this thesis I analyzed three different literary works; A Certain Hunger by Chelsea G. Summers (2020), Bunny by Mona Awad (2019), and Dirty Weekend by Helen Zahavi (1991) through the perspective of the female killer. The aim of the thesis was to analyze the so called “female rage” and what led the women in these novels to murder men. I also discussed how the female killers were presented and if and how the women were perceived as monstrous. The method I chose to do this was close reading, and the theory I used was queer theory. I mostly used Jack Halberstam’s book Skin Shows: Gothic Horror and the Technology of Monsters to contextualize my arguments as well as Judith Butler’s Genustrubbel and Sam Holmqvist’s chapter in Litteraturvetenskap II. The analysis showed that there is a connection between the monster and queerness, and that each of the women I wrote about has both monstrous and queer aspects. The analysis also showed the importance of power and how most of the motivation behind the women killing the men was their lack of power in a patriarchal society.

Abstract Uppsats:  I denna uppsats analyseras kvinnlig ilska genom ett feministiskt perspektiv, med fokus på hur den porträtteras och tolkas i filmen Mean Girls, specifikt genom karaktären Regina George. Genom att tillämpa teorier om stereotyper, genus och postfeminism diskuteras olika tolkningar av Reginas ilska. Där betonas Reginas styrka och självständighet, medan andra ser hennes ilska som svag och okvinnlig. Uppsatsen utforskar även hur dessa tolkningar kan påverkas av samhälleliga normer och hur dessa förändras över tid, med en särskild reflektion över postfeministiska perspektiv. Genom att kontextualisera och studera stereotyper kring kvinnlig ilska uppmuntrar uppsatsen en diskussion kring etiska och samhälleliga aspekter såsom jämställdhet. Genom att integrera dessa perspektiv bidrar uppsatsen till en mer omfattande förståelse av kvinnlig ilska och dess relevans för samhälleliga frågor och den populärkultur vi lever i idag. Abstract Media Produktion:  Jag vill återintroducera filmklassiker till den nya generationens ciniaster. Dagens filmsamhälle är trångt i och med den mängd filmer som produceras dagligen. Detta kan i sin tur leda till att de filmer som startade det hela lätt glöms bort i smeten. Filmstaden  har därför valt att införa något de valt att kalla för “klassiker veckan”. En vecka i månaden väljer filmstaden ut en känd regissör från förr och visar denna personens filmer under veckans gång. Första regissören som valts är Alfred Hitchcock och hans två filmer Psycho och Vertigo.  Jag har fått i uppgift att skapa rörliga teasers och affischer för denna klassiska filmvecka i marknadsföringssyfte.