Gotland is the richest place in the world when it comes to wooded meadows. Traditional management with haymaking and raking for centuries have turned wooded meadows into exceptionally species rich habitats in the agricultural landscape. Since the early 1900’s the area of managed meadows has decreased rapidly. The aim of this study was to investigate if there are differences between continuously managed areas and areas that had been left out, in Lojsta and Gerum on southern Gotland. The results show that there are significant differences in species diversity between the two types of management in both meadows. There was also a relationship between the two parameters temperature and growth. The conclusion of this study is that if it is of interest to conserve wooded meadows with all its species, it is important to continue with the yearly cycle of traditional management.

Med ett allt varmare klimat har observationer av främst växter visat sig vara värdefulla för vilka effekter en klimatförändring kan få på ekosystemen. Observationer av tidpunkten för dessa företeelser är det som benämns fenologi och utgör enligt flera studier indikationer på att jordens klimat förändras. Målet med min undersökning är att se om klimatförändringar har påverkat lövsprickningen i södra Sverige. För att mer specifikt undersöka tidpunkten för lövsprickning har jag avgränsat mig till björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) i fyra län i södra Sverige. För att undersöka eventuella fenologiska förändringar har jag använt/jämfört historiska data från 1873–1923 med nutida 2008–2016 och beräknat hur lövsprickningsdatumen och temperatur har förändrats. För att kunna undersöka sambandet mellan lövsprickning och temperatur har månadsmedeltemperaturen använts för jämförelse tre månader bakåt räknat från lövsprickningsdatum. Resultatet visade att både temperaturen och lövsprickningen har förändrats. I undersökningsområdet har medeltemperaturen i genomsnitt ökat med 2°C, medan lövsprickningen har tidigarelagts för björk och ek med 16,5 respektive 11,5 dagar i genomsnitt. Resultatet visar också att de fenologiska förändringarna är statistiskt signifikanta. Däremot är det mer osäkert att förändringarna beror på temperaturen, trots starka kopplingar mellan temperaturförändringarna och fenologiska förändringar. Det skulle kunna vara variationen i temperaturen, snarare än medeltemperaturen som är viktigast för lövsprickningen.

Climate change and its impact can be seen in a multitude of ways. Earlier spring migration is one and has been observed in several bird species. This can be a result of phenological change amongst migrant birds who rely on photoperiod and climatic conditions to time their autumn and spring migration as weather is not a sufficient nor reliable way of understanding the temperature at their summer habitats from their wintering grounds Many birds with breeding grounds in Sweden are known to migrate, either fully (short or long-distance migrants) or partially (partial migrants). Passerine birds are the largest of the avian class, making up approximately two thirds of all bird species. This makes them great study subjects for many different areas of biological studies such as ecology. Among the passerines are the warblers, a group of songbirds whose migration patterns have been studied previously. This study aims to test if there has been an advancement of spring arrival of six warbler species (willow warbler (Phylloscopus trochilus), wood warbler (Phylloscopus sibilatrix), sedge warbler (Acrocephalus schoenobaenus), reed warbler (Acrocephalus scirpaceus), lesser whitethroat (Sylvia curruca), and garden warbler (Sylvia borin)) in two regions of Sweden (north and south). Additionally, I compared the regions to each other and discussed if there are possible connections to climate change. The hypotheses are that 1) the date when migratory birds first arrive to Sweden is earlier than 20 years ago, 2) there is a difference in arrival date amongst the chosen species and 3) a spatial difference in spring arrival between the chosen regions. To answer the hypotheses, data was collected from the citizen science database SLU Artdatabanken with the first date of report from each year over a 21-year period between 2003-2023 for all six species. An ANOVA and Post-Hoc tests were performed in SPSS to answer the hypotheses as well as a Kendall tau-b test and independent samples t-test to confirm the results of the ANOVA and Post-Hoc tests. The results showed that there had not been an advancement in spring arrival and the null hypotheses cannot be rejected. The results of the study are surprising as many other studies are showing the opposite effect. This could be due to how the data was collected (only first reported date and not an average), or that the climate at their wintering grounds have not changed enough during the last 20 years to generate phenological change as well as not requiring to match certain events. To further our understanding of phenological change and migration across species, studies at wintering grounds would be beneficial. / Effekten av klimatförändringarna kan ses på många olika sätt världen över. Tidigare vårankomst är en av dem och kan observeras hos flertalet flyttfåglar. Det kan vara ett resultat av fenologisk förändring hos flyttfåglar som använder sig av fotoperioder och klimatet för att tidsanpassa sin migration då vädret vid övervintringsplatserna inte är en pålitlig källa att använda sig av för flytt. Många häckande fågelarter migrerar, antingen långa sträckor (långdistansmigrerande fåglelarter), eller kortare sträckor (kortdistansmigrerande fågelarter). Den största klassen av fåglar är tättingar som uppgör cirka två tredjedelar av alla fågelarter. Detta gör dem utmärkta för diverse biologiska studier, däribland ekologi. Bland tättingarna finns sångare vars migrationsmönster studerats tidigare. Syftet med denna studie är att se om sex arter av sångare som flyttar långa distanser (lövsångare (Phylloscopus trochilus), grönsångare (Phylloscopus sibilatrix), sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus), rörsångare (Acrocephalus scirpaceus), ärtsångare (Sylvia curruca), och trädgårdssångare (Sylvia borin) återvänder till Sverige tidigare än förut, och se om det finns någon skillnad mellan de nordliga och sydliga regionerna. Hypoteserna är att 1) fåglarna ankommer tidigare nu än vad de gjorde gör 20 år sedan, att 2) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan fågelarterna, och att 3) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan de olika regionerna. För att besvara hypoteserna användes data insamlad från SLU Artdatabanken. Där valdes den första observationen från varje år under en 21-åring period (2003–2023) för alla fågelarter. En ANOVA och Post-Hoc test utfördes samt Kendall tau-b test och Independent sample’s t-test för att kontrollera resultatet av ANOVA och Post-Hoc testerna. Resultaten visade att fåglarna inte anlände till Sverige tidigare än för 20 år sedan, och noll-hypotesen går därmed inte att förkasta. Resultaten är förvånande då de inte överensstämmer med majoriteten av litteraturen. Anledningen till resultaten kan vara vilken data som användes (enbart första inrapporteringen och inte genomsnittet), att klimatet där de häckar under vintern inte förändras tillräckligt för att generera en förändring i fenologin, eller att förändringen inte leder till en favorisering av tidigare ankomst för att matcha händelser. För att öka vår förståelse kring fenologisk förändring samt migration av flertalet arter, hade studier vid övervintringsplatser varit ett bra första steg.

The climate affects animal populations through several processes. These processes includereproduction, phenology and the success of hunting. By influencing the phenology of species theclimate also affects the way species interact. If a climate-induced phenology change promotes abasal species to bud earlier in the spring for example, this will affect the links to other species inthe food web due to a time lag in the tropic levels above. This dependence, that a predator has tobeing synchronous to its prey, is called the match/mismatch hypothesis (MMH). Studies haveindicated that species higher up in the food web adapt slower than species lower in the food webwith shorter generation times (which creates a temporal mismatch).A climate-induced phenology change in basal species could therefore be expected to affect thedensities and extinction rates of species higher up in the food web.In this study a declining conversion efficiency for predators was used to model the effects ofclimate change on triangular food webs with three trophic levels. This was done by using ageneralized Lotka-Volterra model. The results indicate that, in a food web with three trophiclevels, the densities of herbivores and carnivores drops in response to an increased change ofclimate. The extinction rates of carnivores also increase rapidly in response to an increasedclimate change. / Klimatet påverkar djurpopulationer genom ett flertal processer. Dessa processer inkluderarreproduktion, fenologi och jaktframgång. Genom att påverka arters fenologi påverkar klimatet ävenhur arter interagerar med varandra. Om en klimatinducerad fenologiförändring stimulerar en basalart att knoppa tidigare på våren kommer det att påverka länkar till andra arter i näringsväven pågrund av en tidsförskjutning till andra trofinivåer. Detta beroende för ett rovdjur att varasynkroniserad med sitt byte kallas för match/mismatch-hypotesen (MMH). Studier har indikerat attarter högre upp i näringsväven anpassar sig långsammare än arter lägre ned i näringsväven medkortare generationstid. En klimatinducerad fenologiförändring i basala arter kan därför förväntaspåverka densiteten och utdöendehastigheten för arter högre upp i näringsväven. Studien använderen avtagande rekryteringsförmåga för att modellera klimatförändringars effekt på trianguläranäringsvävar med tre trofinivåer. För att göra detta har en generell Lotka-Volterra modell används.Från resultaten av den här studien dras också slutsatsen att, i en näringsväv med tre trofinivåer,densiteten av herbivorer och karnivorer avtar som svar på en ökad klimatförändring.Utdöendehastigheten för rovdjur ökar också snabbt som svar på en ökande klimatförändring.

Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species.