<p>Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer.</p>

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer.

Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar. Analysen visar att kvinnors roll i scener med våld tenderar att sexualiseras, ofta har de inte samma mål med sina ockulta praktiker som männen samt att det har skett en stor ökning i nyinspelningen vad gäller objektifiering och sexuella anspelningar på kvinnokroppen. Det har även skett en stor ökning av scener med våldsinnehåll och det är dessutom ett brutalare sådant, samt att det övernaturliga ges betydligt mycket mer utrymme i remaken.Det kan i slutsatsen konstateras att filmer idag innehåller mer av allt inom de aspekter som jag hade för avsikt att undersöka i den här studien, och att detta i sin tur kan relateras till en något mer avtrubbad publik idag som möjligtvis kräver att filmer ska vara mer övertydliga i sin framtoning.

Syftet med denna uppsats är att med en genusvetenskaplig ingång undersöka hur relationen mellan femininitet och makt kan skildras i historisk spelfilm. I studien analyseras tre olika filmer från olika årtionden, som alla skildrar samma historiska person, Elizabeth Tudor; The Virgin Queen (1955), Elizabeth (1998) och Elizabeth: The Golden Age (2007). Utgångspunkten är en kritiskt granskande feministisk filmanalys som utgår ifrån begreppen kvinnlig maskulinitet och hegemonisk femininitet. Med en organisationsteoretisk ingång i enlighet med Abrahamsson (2009) analyseras Elizabeths olika strategier för att legitimera sin makt. Den historiska Elizabeth var tvungen att förhålla sig till sin samtids patriarkala struktur, ideal och krav, men karaktären Elizabeth har också formats och skapats utifrån sin, det vill säga filmens, samtida föreställningar om femininitet och makt. Även om representationer av kvinnor i maktfulla positioner potentiellt kan utmana rådande föreställningar om makt och femininitet betyder det inte att de automatiskt gör det. Jag undersöker hur femininet relateras till makt och hur Elizabeth, som kvinna, kan få sin makt legitimerad.

En filmanalys som fokuserar på att studera framställningen omkring den svenske kungen Karl XII. Studien är omfattad att analysera olika filmer med olika produktionsländer för att finna hur olika filmskapare och länder har valt att presentera den svenske kungen. Studien fokuserar på att undersöka den bild som ges av Karl XII i olika filmer för att finna hur historien omkring Karl XII har brukats.

<p>Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn’t exist within the film media, then it will be hard to change the society’s point of view. To get the answer of our question, we chose to analyze three movie pictures from three different time areas, the choice came to be the three King Kong movies that were produced in 1933, 1976 and 2005.</p><p>After we finished analyzing the films we came to learn that society’s view of women has changed drastically between the 1930’s and the 21st Century. The changing progress has been both positive and negative because of the fact that women in today’s society are exploited more as sex objects than they used to be. But even in the 30’s men looked at women in a sexual matter, but in those days the difference between the respectable women and those time’s pin-up girls. On the other hand, equality between the sexes has come a long way in the work place and women have gained more independence in their private lives. But there is still a long way to go before we reach a complete equality.</p>

Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn’t exist within the film media, then it will be hard to change the society’s point of view. To get the answer of our question, we chose to analyze three movie pictures from three different time areas, the choice came to be the three King Kong movies that were produced in 1933, 1976 and 2005. After we finished analyzing the films we came to learn that society’s view of women has changed drastically between the 1930’s and the 21st Century. The changing progress has been both positive and negative because of the fact that women in today’s society are exploited more as sex objects than they used to be. But even in the 30’s men looked at women in a sexual matter, but in those days the difference between the respectable women and those time’s pin-up girls. On the other hand, equality between the sexes has come a long way in the work place and women have gained more independence in their private lives. But there is still a long way to go before we reach a complete equality.

The aim of this thesis is to study how Utbildningsradion’s movies about religion differ in content, how the individuals are presented, how the individuals present compared to the expert and if the movies fulfils the pedagogic aims of Utbildningsradion. Three movies of the series “Jude”, “Muslim”, and “Kristen”, included in “UR-val: Swedish as a second language”, are analyzed through a film analysis and a comparative analysis method. Each movie consists of a religious individual who presents his/her religion, and the historian of religion Christer Hedin who gives a comprehensive picture. The thesis concludes that the presentation of the individuals differ, a clear orientalism emerges as the Christian youth is presented as more western than the other youths. The pedagogic ambitions and aim of the movies are achieved in some manner, but not entirely.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden? Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.

<p>Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?</p><p>Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.</p>