BAKGRUND: Svenskar har generellt ett för lågt privat sparande till sin pension för att kunna upprätthålla en likvärdig konsumtionsnivå som pensionär. Tidigare forskning visar att beteendeekonomiska interventioner är ett kostnadseffektivt sätt att motverka de kognitiva bias som bidrar till att människan inte förmår spara tillräckligt till pensionen. Svenskar är i hög grad medvetna om hållbarhet, att illustrera pensionssparandets potential att främja hållbarhet via en beteendeekonomisk intervention har därför potential att öka intresset för privat pensionssparande. För att effektivisera framtida interventioner av denna typ visar tidigare forskning att finansiell bildning och inramning är relevanta vilket denna studie syftar undersöka vidare för denna kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka om det utbredda intresset för hållbarhet kan utnyttjas via en beteendeekonomisk intervention för att på ett mer effektivt sätt öka intresset för det privata pensionssparandet. Studien avser också att undersöka hur den beteendeekonomiska interventionen samvarierar med finansiell bildning och inramning för att kunna skräddarsy framtida interventioner av denna typ. GENOMFÖRANDE: Frågeställningarna besvaras med ett experiment. Experimentet utgörs av sex enkäter, som i sin tur är uppdelade i tre delar; (i) kontrollfrågor, (ii) boosts, och (iii) inramning. I del ett besvarar respondenterna kontrollfrågor rörande bland annat ålder, kön och finansiell bildning. Del två prövar huruvida hållbarhet skapar ett ökat intresse för det privata pensionssparandet via en beteendeekonomisk intervention. Del tre avser att testa vilken inramning som lämpar sig bäst i denna kontext. SLUTSATS: Studien ger starka indikationer på att en implementering av hållbarhet gör den beteendeekonomiska interventionen mer effektiv i att skapa ett intresse för det privata pensionssparandet. Respondentens finansiella bildning är en signifikant indikator på dess benägenhet att anmäla intresse för att lära sig mer om pensionssparande. I denna kontext skapar en förlustinramning starkast incitament till ytterligare informationsinhämtning. / BACKGROUND: Swedes generally have too low private savings for their pension to be able to maintain an equivalent level of consumption as a pensioner. Previous research shows that behavioral economic interventions are a cost-effective way of counteracting the cognitive biases that contribute to people not being able to save enough for retirement. Swedes are highly aware of sustainability, illustrating the potential of pension savings to promote sustainability through a behavioral economic intervention therefore has the potential to increase interest in private pension savings. To streamline future interventions of this type, previous research shows that financial formation and framing are relevant, which this study aims to investigate further for this context. AIM: This study aims to investigate whether the widespread interest in sustainability can be utilized through a behavioral economic intervention to more effectively increase interest in private pension savings. The study also intends to investigate how the behavioral economic intervention covaries with financial education and framing in order to be able to tailor future interventions of this type. COMPLETION: The research questions are answered with an experiment. The experiment consists of six questionnaires, which in turn are divided into three parts; (i) control questions, (ii)boosts, and (iii) framing. In part one, the respondents answer control questions concerning, among other things, age, gender and financial education. Part two examines whether sustainability creates an increased interest in private pension savings through a behavioral economic intervention. Part three intends to test which framing is best suited in this context. CONCLUSION: The study provides strong indications that an implementation of sustainability makes behavioral economic intervention more effective in creating an interest in private pension savings. The respondent's financial education is a significant indicator of its propensity to register an interest in learning more about pension savings. In this context, a loss framework creates the strongest incentive for further information gathering.

BAKGRUND: Generation X är den kommande generationen som ska gå i pension och kommer därmed påverkas av hårdare pensionsreformer. Ett förlängt arbetsliv kombinerat med privat pensionssparande anses vara lösningen till problemet. Erkända teorier framhåller att psykologisk bias, finansiell bildning, numerisk förmåga och demografisk bakgrund påverkar individers sparande. Dessa faktorer sammantaget motiverar en kvalitativ studie för att undersöka dess påverkan till ett privat sparande hos generation X. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga hur pensionssparandet i generation X skiljer sig åt mellan de som saknar en akademisk utbildning och inte. GENOMFÖRANDE: Studien är baserad på 10-semistrukturerade intervjuer med personer tillhörande generation X. Frågorna har utformats på ett sådant sätt att intervjurespondenterna har haft möjlighet att själva reflektera och analysera sina egna svar i syfte att få en nyanserad bild av hur de upplever sitt eget sparande. SLUTSATS: Studiens resultat visar att det finns ett generellt intresse för ett privat sparande hos respondenterna tillhörande generation X. Samtidigt påvisas tendenser till bias i form av överoptimism. Utbildningsnivå verkar inte samvariera med ett ökat sparande mer än att det kan leda till en bättre planeringsförmåga.

Bakgrund: Sedan den första kryptotillgången lanserades 2008 har marknaden uppvisat en påfallande tillväxt och under 2017 hade priset på Bitcoin haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 300%. I takt med att intresset för kryptotillgångar ökat har även allmänintresset tilltagit och många experter har lyft en viss oro huruvida investerare är medvetna om de risker som härrör kring handeln med kryptotillgångar. Kombinationen av den höga risken som kryptoinvestering medför, de beteendefinansiella faktorernas existens samt relevansen av finansiell bildning vid investering gör denna kombination väsentlig att studera för att bättre förstå marknadens kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska kryptoinvesterares kännedom om kognitiva bias, deras finansiella bildning, perspektiv på risk och motivationer till sitt innehav för att bidra med helhetsbild av kryptoinvesterarens tankegångar. Metod: Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Slutsats: Tre investeringsprofiler har identifierats som motiverar sina innehav i kryptotillgångar baserat på tre olika faktorer. Respondenternas förhållande till risk, kännedom och fallenhet för kognitiva bias samt nivå av finansiell bildning ligger delvis i linje tidigare forskning, samtidigt tyder vissa resonemang på motsättningar.

BAKGRUND: Generation Y är idag unga vuxna och kommer när de blir pensionärer få ut en lägre inkomst än dem som går i pension idag, vilket ökar betydelsen av ett eget sparande. Tidigare studier har visat ett samband mellan en hög finansiell bildning och pensionssparande. Den finansiella bildningen har dock visats vara låg bland unga. På området beteendefinans finns en rad exempel på kognitiva bias som även de pekar på svårigheter med långsiktigt sparande. Forskning har ofta fokuserat på en specifik påverkande faktor för pensionssparande med ett kvantitativt arbetssätt, men en helhetsbild saknas. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka generation Y:s kännedom om och hur de reflekterar kring behovet av långsiktigt sparande till pension, samt analysera hur deras kännedom och reflektioner relaterar till deras livssituation, finansiella bildning och tidigare forskning kring kognitiva bias. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer ur generation Y. Genom frågor där respondenterna fått beskriva både sitt eget handlande, sina tankar, sina åsikter samt vad de anser kännetecknar generation Y har en helhetsbild av deras förhållningssätt till pensionssparande skapats. SLUTSATS: Studiens resultat visar att generation Y som utgångspunkt anser att det finns ett behov av pensionssparande, men att det i deras specifika fall inte passar att spara just nu. Deras faktiska kunskap om behovet av pensionssparande är dock låg. Motviljan att spara kan i flertalet situationer förklaras med överdriven optimism inför framtiden. En alternativ förklaring kan dock vara att generationen i dagsläget helt enkelt är nonchalanta inför sin framtida ekonomiska situation som pensionärer, då de värderar kortsiktig konsumtion högre. / BACKGROUND: Generation Y, who today are young adults, will get a lower income when they retire than those who are retired now. Previous studies have shown a connection between higher financial literacy and saving for retirement, but the financial literacy among young people has been shown to be low. In the field of behavioural finance there are several cognitive biases that also suggests that there are difficulties connected to long term savings. Research has often focused on one specific factor of impact for retirement savings with a quantitative approach, but a conclusive picture is lacking. AIM: The aim of this thesis is to examine the knowledge and reflections of generation Y regarding the need for long term savings for retirement, and to analyse their knowledge and reflections in relation to their conditions, financial literacy and previous research on cognitive biases. COMPLETION: The study has been conducted through qualitative, semi structured interviews with eight people from generation Y. Through questions where the respondents have had the opportunity to describe both their own actions, thoughts, opinions and what they think characterizes generation Y a conclusive picture of their attitude towards retirement savings has been created. CONCLUSION: The study concludes that generation Y as a reference point considers retirement savings important, but that in their specific case it is not suitable to save right now. Their actual knowledge about the need for retirement savings is low. Their aversion to save can in several cases be explained by undue optimism towards the future. An alternative explanation could be that the generation at present simply is unconcerned with their future economic situation in retirement, because they value short term consumption higher.

BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs.   COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information.   CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget.   SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov.   GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom.   SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser.

Titel: Att spara eller inte spara? - En studie om universitetsstudenters sparande och vad som påverkar sparbeteendet Författare: Edvin Pettersson och Sandra Trinh Handledare: Camilla Strömbäck Bakgrund: Enligt livscykelhypotesen är det irrationellt för studenter att spara pengar. Däremot utifrån ett riskhanteringsperspektiv finns det anledningar till att spara vilket inte överensstämmer med livscykelhypotesen. Utöver denna diskrepans har tidigare forskning visat att det finns flera faktorer som kan påverka en individs sparande. Dock har tidigare forskning ofta varit kvantitativ och enbart fokuserat på hur en faktor påverkar sparande men inte om faktorerna påverkar varandra eller givit en bred bild över området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska universitetsstudenters sparande och behovet av det utifrån ett riskhanteringsperspektiv, samt identifiera, analysera och systematisera vilka faktorer som påverkar sparandet. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio svenska universitetsstudenter. Utifrån tidigare forskning uppmärksammades fem faktorer som påverkar sparande. Dessa faktorer låg sedan till grund för intervjuguiden och analysmodellen som skapades. Slutsats: Utifrån ett riskhanteringsperspektiv är det rationellt för svenska universitetsstudenter att spara. Det har gjort att de kan hantera likviditetskriser samt bygga upp ett eget kapital för att kunna ta lån i framtiden. Mental bokföring och finansiell bildning har gjort det enklare för studenterna att hantera sina självkontrollsproblem vilket har möjliggjort att de kan spara. / Title: To save or not to save? - A study about university students’ saving and what affects the saving behavior Authors: Edvin Pettersson and Sandra Trinh Supervisor: Camilla Strömbäck Background: According to the life cycle hypothesis, it is irrational for university students to save money. However, it might be necessary for university students to have a savings buffer to be able to manage liquidity risks and to afford more expensive purchases. Previous research has shown that there are several factors that affect a person’s saving behavior, but it has yet to investigate how different factors work together to affect the saving behavior. Aim: The aim of this study is to examine Swedish university students’ savings and the need for from a risk management perspective, as well as identify, analyze, and systematize which factors affect the saving behavior. Completion: To answer the research questions we have completed semi-structural interviews with ten Swedish university students. This study has used a qualitative method to be able to examine how students reflect on the needs to have savings and to identify if different factors work together to affect the university students’ saving behavior. From previous research we have identified five factors that affect a person’s saving behavior and these factors have been the basis for the creation of the interview guide and the model of analysis. Conclusion: From a risk management perspective it is rational for Swedish university students to save money to be able to manage their liquidity risks and build up their equity to enable loans in the future. Both mental accounting and financial literacy have been helpful for the students to practice self-control, which has made it possible for the students to save money.

Bakgrund: År 2022 kantades av Rysslands invasion av Ukraina, börsnedgång, stigande inflation och styrräntor. Det bidrog till att allt fler sökte hjälp av finansiella rådgivare för att utifrån livssituationen få hjälp med att nå sina sparmål och maximera sin avkastning. I tidigare forskning råder det delade meningar kring om den finansiella rådgivaren faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall hos kunden. Å andra sidan får den finansiella rådgivaren, åtminstone privat, kunskap till sig via sitt arbete som torde leda till en hög finansiell bildning. Huruvida det faktiskt bidrar till positiva ekonomiska utfall i den finansiella rådgivarens egna investeringsbeslut och sparande under 2022 leder således till frågan, om de kan hjälpa andra, kan de även hjälpa sig själva? Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse för hur finansiella rådgivares privata sparande och investeringsbeslut samvarierar med olika faktorer såsom livssituation, psykologiska bias och erfarenheter under 2022. Vidare ämnar studien utforska hur finansiella rådgivare ställer sig till ytterligare utbildning inom beteendeekonomi och huruvida de tror att det kan bidra till bättre finansiellt beslutsfattande. Metod: En kvalitativ metod har använts för att uppfylla studiens syfte. Tio finansiella rådgivare intervjuades genom semistrukturerade djupintervjuer. Slutsats: Studien finner att placering i livscykeln, psykologiska bias samt erfarenhet samvarierar med den finansiella rådgivarens privata investeringsbeslut och sparande under 2022. Placeringen i livscykeln samvarierar främst med riskaversionen, därutöver har de finansiella rådgivarna inte kunnat motstå fall av samtliga undersökta bias i studien. Erfarenheten samvarierar med en minskad benägenhet att falla offer för vissa psykologiska bias, förutom överkonfidens, där effekten snarare är den motsatta. Vidare anser de finansiella rådgivarna att ytterligare utbildning inom beteendeekonomi inte skulle vara värdeskapande för deras privata investeringsbeslut, samtidigt som de anser sig ha behov av det i sitt arbete. / Background: The year 2022 was characterized by the invasion of Ukraine, the downturn of the stock market, rising inflation and increases in the benchmark interest rate. This led to the increasing search for financial advisors who, using life circumstances, could assist the individual in reaching personal saving goals and maximizing returns on investments. In prior research, there are divided opinions about whether financial advisors contribute to positive financial outcomes for the client. The financial advisors, at least privately, gain knowledge through their work which should lead to a high level of financial literacy. Whether it contributes to positive financial outcomes in the financial advisor's own investment decisions and savings in 2022 thus leads to the question, if they can help others, can they also help themselves? Aim: The study aims to create an understanding of how financial advisers' private investments decisions and savings in 2022 have been affected by various factors such as life situation, psychological bias, and experiences. Furthermore, the study intends to explore financial advisers' perception of how further education in behavioral economics could have contributed to better financial decision-making. Method: A qualitative method has been used to fulfill the purpose of the study. Ten financial advisors were interviewed through semi-structured in-depth interviews. Conclusion: The study finds that placement in the life cycle, psychological bias, and experience had an impact on financial advisors’ private investment decisions and savings during 2022. The placement in the lifecycle primarily influences the risk aversion, while the financial advisors have not been able to withstand cases of all investigated biases in the study. Experience has contributed to mitigating the impact of psychological biases to some extent while also creating overconfidence. The financial advisors believe that additional education in behavioral economics would not add value to their private investment decisions, while they consider themselves to need it in their work.