Introduction: The increasing prevalence of childhood obesity around the world has promoted researchers to identify ways to slow down or reverse this development. As a part of that work, the school-based obesity prevention project Rörlig Ungdom Nu (RUN) was initiated. Method: The RUN-project was implemented at schools on Hisingen, Göteborg. It was a cooperation between the local school authorities, the primary healthcare and a sport club. The project included 90-180 minutes extra physical activity during school-time each week for one year for children at the age of ten who was included in the study. The children were followed-up for another two years. As outcome measures, both factors related to obesity and health related fitness was measured. For obesity height and weight were measured and body mass index (BMI) were calculated as weight (kg) /height2 (m2), in addition waist circumference was also measured. As markers of health-related fitness all children conducted a Counter Movement Jump (CMJ) and a 10 m shuttle run test for aerobic fitness. The school nurses at each school monitored all measurements. To analyze the effect of the intervention, a series of linear and mixed models were fitted with BMI, waist circumference, CMJ and 10 m shuttle run as dependent variables To control for the possible confounding effects of age, weight and height they were also entered into the models, except when BMI was the dependent variable, then only age was included. Given that children grow and naturally change in both body composition and in fitness level the most interesting variable to evaluate the outcome of the study is the interaction term between group (intervention or control) and time of measurement. Results: In all, 971 children were included distributed on eight intervention schools (n=667) and six control schools (n=304). As expected, all children increased their BMI, waist circumference, CMJ and 10 m shuttle run over time, but this increase was not the same in both groups. The intervention group had a slower increase in waist circumference at both follow up measurement (p<0.05), and they also showed a more preferable outcome in the CMJ and the numbers of shuttle-runs between baseline and follow ups (p<0.001). There was no difference in BMI between the both groups. Conclusion: This study shows that it may be possible to prevent an unfavorable development of obesity if there is a broad approach to the problem, at least in a relative short-term perspective. The long-term effects of such a program is unknown and future studies should address that.   Keywords                                                                                                      Adolescents, children, physical activity, school   Thanks to Patrick Bergman my supervisor and my Family. / Inledning: Den ökade förekomsten av barn-obesitas världen över har gjort att forskare har försökt att identifiera vad som kan hjälpa till att bromsa den utvecklingen. Som en del av det arbetet genomfördes Rörlig Ungdom Nu (RUN). Metod: RUN genomfördes på skolorna på Hisingen, Göteborg. Det var ett projekt som genomfördes i samarbete mellan skolan, BK Häcken och Hisingens hälso- och sjukvårdsnämnd. I projektet ingick 90-180 minuter fysisk aktivitet varje dag under ett år, för de barn som var tio år. Barnen följdes upp under ytterligare två år. Som mätmetoder användes både antropometri och fysisk kondition. För antropometri användes Body Mass Index (BMI) som beräknades med vikt (kg) / längd2 (m2), dessutom mättes midjemåttet. För att mäta konditionen användes Counter Movement Jump (CMJ) och 10 meter shuttle-run. Samtliga mätningar utfördes av skolsköterskorna på skolorna. För att utvärdera effekten av interventionen, genomfördes en rad linjära och mixade modeller. För att kontrollera eventuella felkällor av ålder, vikt och längd användes de som förväxlingsfaktorer, förutom när BMI var den beroende variabeln då vikten exkluderas. Eftersom barn växer och mognar naturligt var det interaktionen mellan mättiden och gruppen (intervention eller kontroll) som barnen tillhörde, som var den viktigaste variabeln och mättiden. Resultat: Totalt inkluderades 971 barn på åtta interventionsskolor (n=667) och sex kontrollskolor (n=304). Som förväntat ökade samtliga grupper i BMI, midjemått, CMJ och shuttle-run, men det var inte samma ökning i båda grupperna. Interventionsgruppen hade en långsammare utveckling av midjemåttet vid båda uppföljningarna (p<0.05), och de visade också ett bättre resultat i CMJ och shuttle-runs mellan baslinje och uppföljning (p<0.001). Det var ingen skillnad i BMI mellan de båda grupperna vid uppföljningarna. Konklusion: Den här studien visar att det kan finnas möjlighet att förebygga och påverka en ogynnsam utveckling av obesitas, åtminstone i ett relativt kortsiktigt perspektiv. De långsiktiga effekterna av en sådan studie är okända och framtida studier bör undersöka detta vidare.   Nyckelord Barn, fysisk aktivitet, skola, ungdomar   Tack till Handledare Patrick Bergman och min familj.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur prestation på 3000m, uppskattad ansträngningsnivå, medel- och maxpuls påverkades efter intag av 3mg koffein/kg. Studien undersökte även testpersonernas koffeinkonsumtion kopplat till träning och tävling. Metod: Tolv elever från orienteringsgymnasier sprang två 3000m-test med cirka en veckas mellanrum. Den ena gången sprang de med 3mg koffein/kg och den andra med placebo. Testpersonerna svarade på en enkät om sin koffeinkonsumtion till vardags och i träning- och tävlingssammanhang samt uppskattade sin ansträngning vid de båda tillfällena med Borgskalan. För att se om någon signifikant skillnad förekom inom gruppen gjordes ett t-test med Microsoft Excel (version 2016). Signifikansnivån sattes till P ≤ 0,05 och all data presenterades som medelvärden tillsammans med standardavvikelse (n=12). Resultat: Efter intag av koffein förbättrades den fysiska prestationen på 3000m signifikant (P=0,0052). Deltagarnas medelvärde förbättrades med 18,5 s. Den självskattade ansträngningen var statistiskt signifikant högre efter intag av koffein (P=0,012). Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs på vare sig medel- eller maxpuls.Ingen av försökspersonerna använde systematiskt koffein i träning- och tävlingssammanhang för att förbättra den fysiska prestationen. En av deltagarna intog mer än 1000mg koffein under en vecka. Tre av deltagarna intog aldrig koffein, varken i träning- eller tävlingssammanhang eller i vardagen. Slutsats: Intag av 3mg koffein/kg ökar fysisk prestationsförmåga på 3000m hos orienteringsgymnasieelever. Deras självskattade ansträngningsnivå är högre efter intag av 3mg koffein/kg jämfört med placebo på ett 3000m-lopp. Resultatet kan ha påverkats av flera faktorer, framförallt yttre omständigheter, så som väder och dagsform. / Aim: The aim of this study was to investigate how 3000 m performance, self-assessed exertion, average heart rate and maximum heart rate was affected by a caffeine intake of 3mg/kg. The study also covered test subjects caffeine consumption when training and competing. Method: Twelve orienteering high school students ran two 3000 m tests circa one week apart. One experiment after 3mg/kg caffeine intake and the other occation on placebo. The test subjects also did a survey regarding caffeine consumption in everyday life, training and competition. The Borgskala was used for self-assessed exertion. Significance was assessed using a t-test in Microsoft Excel (2016 version). Significance level was set to P ≤ 0.05 and data was presented as mean ± standard error of the mean (n=12). Results: 3000 m performance was significantly increased after caffeine intake (P=0.0052). Self-assessed exertion was significantly higher after caffeine intake (P=0.012). No significant change in mean or maximum heartrate was observed. None of the test subjects used caffeine systematic to increase physical performance. One of the test subjects used more than 1000mg caffeine per average week. Three of the test subjects never used caffeine in either training, competition or everyday life. Conclusion: 3mg/kg caffeine increase 3000 m physical performance in orienteering high school students. Self-assessed exertion is higher after 3mg/kg caffeine intake compared to placebo when orienteering high school students run 3000 m. The Results may have been affected by several factors, especially extrinsic factors, like weather and incentive.

The complexity of the menstrual cycle is considered a major barrier to the inclusion of women in sports research. This limits the studies of how women’s menstruation cycle and health are affected by exercise, along with limitations in studies concerning women’s experiences of exercising during the different phases of the cycle. These are all important parts to consider among women who are physically active due to decrease both short-term and long-term health effects that intensive physical activity can lead to. The study is based on a holistic health perspective with support in KASAM. The study is investigating women’s experiences of exercising during the different phases of the menstrual cycle. The aim is to investigate the health effects of exercise and lifestyle in connection with the menstrual cycle, from a health perspective.    A qualitative method in the form of interviews was used. The material was analyzed with the support of Kvale and Brinkman (2014) also Hassmén and Hassmén (2008). Three main categories were identified during the analysis; experiences, adaptation and menstrual disorders. The categories report the women's experiences of exercising during the different phases of the menstrual cycle, as well as the adaptation of exercise and lifestyle along the menstrual cycle, and the menstrual disorders experienced by the women.     The conclusion is that women who are physically active experience that the menstrual cycle affects their exercise in such a way that they feel both psychological and physiological effects of where in the cycle they are. The menstrual cycle can also be affected by the woman's training in connection with not enough recovery or a deficiency in calorie intake.  Menstrual cycle based periodizing training can from a health perspective, as well as for performance optimization be a possible solution. / Menstruationscykelns komplexitet ses som en begränsning vid inkludering av kvinnor i idrottsforskningen. Detta begränsar forskningen kring hur träning påverkar kvinnans menstruation och hälsa, samt kring hur kvinnor upplever att träna under de olika faserna i cykeln. Dessa är väsentliga delar att ta hänsyn till bland fysiskt aktiva kvinnor för att minska både kortvariga och långvariga hälsoproblem som långvarig högintensiv fysisk aktivitet kan leda till. Studien grundar sig i ett holistiskt hälsoperspektiv med stöd i KASAM. Studien undersöker kvinnors upplevelser av att träna under menstruationscykelns olika faser. Ett underliggande syfte är att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka hälsoeffekter av träning och livsstil utifrån menstruationscykeln.    En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer användes. Materialet analyserades med stöd av Kvale och Brinkman (2014) samt Hassmén och Hassmén (2008). Tre huvudkategorier identifierades under analysen; upplevelser, anpassning och menstruationsstörningar. Kategorierna redovisar kvinnornas upplevelser av att träna under de olika faserna i menstruationscykeln samt anpassning av träning och livsstil utefter menstruationscykeln. Därtill redovisas även de menstruationsstörningar som kvinnorna upplevt.    Slutsatsen är att kvinnor som är fysiskt aktiva upplever att menstruationscykeln påverkar deras träning på så sätt att de känner av både psykologiska och fysiologiska effekter av var i cykeln de befinner sig. Även menstruationscykeln kan påverkas av kvinnans träning i samband med för lite återhämtning och för lågt kaloriintag. Att periodisera träningen och kaloriintaget utifrån menstruationscykeln kan vara en möjlig lösning utifrån ett hälsoperspektiv samt för optimering av prestation.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Främre korsbandsskada är vanligt förekommande inom idrotten och många väljer även att operera sig. Vissa forskare anser att knäleden blir stabilare med operation än utan och rekommenderar operation för att återgå till sport.Syfte: Syftet med denna litteraturgenomgång var att undersöka skillnader i funktion och smärta samt förekomst av reruptur hos de som opererats med hamstringsgraft jämfört med de som opererats med patellarsenegraft. Metod: En genomgång av studier gjordes i PubMed och Cochrane under februari och mars 2020. Olika sökordskombinationer användes och totalt hittades 18 studier som passade in på inklusionskriterierna.Resultat: Funktion: Merparten visade ingen signifikant skillnad grupperna emellan i funktion. IKDC hade 2 studier som visade positiva resultat för hamstringsgruppen och Tegner activity scale hade positiva för en av varje grupp. Resterande funktionella tester och mätmetoder visade 2 studier för positiva resultat för hamstringsgraft och 1 studie för patellarsenegraft. Återgång till sport hade också positivt för en av varje graft. Smärta: 6 av 9 studier visade ingen signifikant skillnad. Resterande 3 studier visade högre förekomst av främre knäsmärta vid operation med patellarsenegraft. Reruptur: En studie visade signifikans av reruptur för hamstringsgraft. Resterande 7 studier visade ingen signifikans grupperna emellan. Konklusion: Utifrån denna litteraturgenomgång är det svårt att observera några mätbara skillnader. Merparten av studier visade ingen signifikans grupperna emellan i uppmätta metoder. Ytterst liten fördel till att de som opererats med hamstringsgraft hade mindre förekomst av främre knäsmärta. Vidare genomgångar behövs för att kartlägga framförallt funktion, rehabilitering och återgång till sport mer noga.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa resonerar kring och arbetar med begreppet hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. De frågeställningar som besvaras är: Hur tolkar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa?Vilka didaktiska val gör läraren för att undervisa i hälsa?  Metod Metoden som användes i detta arbete var kvalitativ och empiri baserades på intervjuer. Intervjuerna var av halvstrukturerad karaktär och genomfördes med fem stycken lärare i idrott och hälsa i skolans senare år. Urvalet gjordes genom en kombination av ändamålsenligt urval och bekvämlighetsprincipen. Det teoretiska ramverket som valdes och som genomsyrar stora delar av arbetet med studien utgår ifrån didaktiska teorier och modeller.    Resultat Studiens resultat tyder på att lärarna i idrott och hälsa tolkar begreppet hälsa som något som kan delas in i olika delar. Främst framkommer då fysisk och psykisk hälsa, och i några fall även social hälsa. Uppfattningen om hur hälsan skall komma till uttryck i undervisningen görs utifrån lärarens egen definition av begreppet, det som framkommer i styrdokumenten och det som eleverna anses ha behov utav. Det mest framträdande inslagen i hälsoundervisningen är det som kopplas till fysisk aktivitet och fysiologiska effekter. Undervisning som syftar till kunskaper inom området hälsa och livsstil utförs både praktiskt och teoretiskt, men gemensamt är att lärarna försöker möjliggöra ett lärande i området med hjälp av verktyg som diskussion och reflektion. Slutsats  Studiens resultat överensstämmer med resultat från tidigare forskning såsom att lärarna definierar begreppet utifrån olika delar, men att det trots detta är den fysiska hälsan som dominerar hälsoundervisningen. Stor vikt läggs på fysisk aktivitet och att den tillsammans med teoretiska kunskaper skall bidra till förutsättningar för eleverna att påverka sina liv i en hälsosam riktning, både på kort och på lång sikt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa, samt att jämföra det med ämnena svenska, engelska och matematik. Vi vill också undersöka om det finns ett samband mellan inställning till ämnena och i vilken omfattning de deltar i undervisningen. • Skiljer sig elevers självrapporterade deltagande åt i de olika ämnena, i så fall hur? • Skiljer sig elevers självrapporterade inställning åt till de olika ämnena, i så fall hur? • Finns det ett samband mellan deltagande och inställning? Metod: Vi har valt att utgå ifrån en kvantitativ metod och enkät för datainsamling. Vi har anpassat enkäten efter deltagarnas ålder. I undersökningen ingick 86 mellanstadieelever på den skola som har valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna fick fylla i enkäten hemma och vi har samlat in den vid två tillfällen för att minska bortfallet. Vi har sammanställt resultaten i diagram för att kunna jämföra de olika ämnena med varandra och för att kunna undersöka ett eventuellt samband mellan deltagande och inställning. Vi har utgått från ramfaktorteorin. Resultat: Våra resultat har besvarat studiens samtliga frågeställningar. Vad gäller deltagande så kunde vi notera att de uppgav att de alltid närvarar i över 90 procent av fallen i samtliga ämnen som ingick i undersökningen. De uppgav dessutom att de var mycket eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen. Det var flest mycket aktiva i ämnet idrott och hälsa. Vad gäller elevernas inställning kunde vi notera att eleverna var övervägande positivt inställda till samtliga ämnen genom att beräkna ett genomsnittsvärde. 71 procent av eleverna svarade alternativ 4 eller 5 på frågorna kopplat till inställning. Flest elever var positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Vad gäller sambandet så kunde vi konstatera att andelen positivt inställda (71 procent) var nära att stämma överens med andelen mycket eller ganska mycket aktiva (91 procent). Slutsats: Vi kan konstatera att resultatet av deltagande i och inställning till de olika ämnena har varit positiva på den skolan vi har undersökt. Genom att jämföra med tidigare forskning på högstadiet och gymnasiet så kan vi konstatera att problemen är mer omfattande högre upp i åldrarna. Det har varit svårt att dra en slutsats vad gäller sambandet mellan deltagande och inställning.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka trivsel och känsla av sammanhang i ämnet Idrott och hälsa bland elever i årskurs 9 på kommunala skolor respektive friskolor i Haninge kommun. För att uppnå studiens syfte har nedanstående frågeställningar formulerats: ● Förekommer det skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala- och friskolor? ● Förekommer det skillnader i elevernas känsla av sammanhang mellan kommunala och friskolor? ● Finns det ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang och trivsel på Idrott och hälsa-ämnet? Metod Elevernas trivsel och känsla av sammanhang (KASAM) undersöks med hjälp av en kvantitativ metod. Datainsamlingen sker i form av en enkätundersökning. Enkäten utgår ifrån Antonovskys kortare enkät på 13 frågor som mäter KASAM. Enkäten har anpassats utifrån vårt syfte och frågeställning. Urvalsgruppen är tre grundskolor med totalt 115 svarande elever. Ett signifikanstest gjordes på respektive fråga i enkäten. Resultat Resultaten i studien visar att det förekommer skillnader mellan kommunala- och friskolor i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet tyder på att det förekommer skillnader i trivsel såväl som känsla av sammanhang, där de kommunala skolorna får högre resultat än friskolan. Resultaten visar också att det finns ett samband mellan elevers känsla av sammanhang och trivsel i Idrott och hälsa-ämnet. Slutsats Slutsatserna av studien är att det finns skillnader mellan skolformer och ett samband mellan trivsel och känsla av sammanhang. Detta behöver undersökas i en större sammanhang för att se om ett nationellt samband finns och därmed bidra med forskning till den svenska skolan.