No description available.

Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad.Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer,axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungerasom måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sjuegenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Allabostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i VästraHamnen Malmö.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boendeupplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer hardärför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuterlånga och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en). Intervjuerna hartranskriberats och analyserats genom de egenskapsfält undersökningen utgår från. Det har ävengenomförts en enklare inventering av de olika egenskaperna i rummen som omger den privatabostaden, exempelvis trapphus och innergård.Slutsatsen är att de sju olika egenskapsfälten har olika betydelse för och kan påverka trivselnolika i en bostad för de boende. Tillsammans bildar de ett sätt att mäta trivseln. Vissa avegenskapsfälten är lättare att ta till sig för de boende och blir därför lättare att undersöka. Andra harvarit svårare att upptäcka i undersökningen. Men tillsammans med de övriga egenskapsfälten fårdessa en mer framträdande roll. Uppsatsens slutsats är att material och detaljer,öppenhet/omslutenhet och ljus är de enklast tolkningsbara egenskaperna. De är därför också deegenskapsfält som kan vara av störst betydelse för trivseln i en bostad. / To make the dwelling your own is of great importance for your well-being.The swedish architect Ola Nylander presents in his research seven different fields of qualities.These qualities are supposed to work as tool for measuring how easy it is to make the dwelling yourown. Those qualities are: material and details, axiality, closeness/openness, motion, spatial shapes,light and organisation of rooms. This thesis is based on the seven fields of qualities and examinesthe characteristics that are important for the comfort of the dwelling. The building in the survey is apassive house on the property Flaggskepparen 5 of the Western Harbour in Malmö.The purpose with this thesis is to examine which fields of qualities that are of importance forthe perception of the comfort in a passive apartment block. 9 interviews have been conducted withthe residents of the building. The interviews has lasted between 20 to 60 minutes. All of theinterviews took place in their apartments except for one. The interviews were transcribed andanalysed based on the fields of qualities. There has also been made a simple inventory of thedifferent features in the spaces surrounding their private homes. For example, the staircase insidethe building and the courtyard that belongs to the house.The conclusion of this thesis is that the seven fields of qualities have difference significationfor making the dwelling your own. Together, they provide a tool for measuring the perception of thewell-being in the dwelling. Some of the fields of qualities are easier for the residents to understandand therefore easier to examine. Other fields of qualities have been hard to detect in the survey andharder for the residents to understand. Together, though, they make up a greater role in themeasuring of the perception of the well-being. The most easily interpretable properties of the fieldsof qualities in this study are: material and details, closeness/openness and light. They are thereforealso the fields that could be considered to being of most relevance for the comfort of the dwelling.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.