Den här uppsatsen undersöker hur e-sportens flerkameraproduktion potentiellt kan påverka utvecklingen inom framtidens flerkameraproduktion. E-sporten är en ständigt växande bransch och med det utvecklas dess produktioner snabbt med nya idéer och tekniker. Med detta kan det finnas potential till utveckling från E-sporten till typer av flerkameraproduktion. Djupintervjuer har utförts med sex personer som jobbar med flerkameraproduktion, både inom e-sport och ”vanlig” sport. Dessutom har esportproduktioner från matcher av Dota 2 och CS:GO jämförts med sportproduktioner av fotboll för att analysera dess skillnader. Resultatet av djupintervjuerna och matchanalysen visade att e-sportens flitiga användning av AR (Augmentet Reality) ses som framtiden inom flera typer av sändningar. Dessutom är användningen av så kallade ”Stream Decks” något som kan plockas in till andra flerkameraproduktioner. Mycket av den tekniken som personer inom branschen vill använda kostar idag för mycket. För att föra utvecklingen kring ny teknik framåt så måste tekniken produceras billigare och bli mer lätthanterlig.

I det här examensarbetet undersöker vi hur medlemmarna i en flerkameraproduktion kommunicerar med varandra under en inspelning och hur de förhåller sig till den rollbeskrivning som flerkameralitteraturen framställer. En avsikt med studien är att få kunskap om hur väl högskoleutbildningen i flerkameraproduktion överensstämmer med branschens krav på blivande medarbetare. Examensarbetet resultat bygger på observationer av tre svenska professionella flerkameraproduktioner och tyder på att branschen gör en delvis annan tolkning av flerkamerayrkesrollen, än den som förespråkas i utbildningen. Efter vår undersökning är vi båda överens om att det finns ett visst kunskapsglapp när det gäller socialisation, fackspråk, teknik och hur rollerna borde agera.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

I denna uppsats undersöks hur en bildproducent kan arbeta inom professionellaflerkameraproduktioner inom sport och jämför det med hur bildproducenter kan arbeta inomproduktioner utförda under kurs på Högskolan Dalarna. Syftet med studien var att få reda på ombranschen och utbildningens produktioner liknar varandra samt om utbildningen har gett braförutsättningar för studenter att utföra branschliknande sportproduktioner. Studien baserades påen observation av en professionell sportproduktion som sedan jämfördes med fyraskolproduktioner. Det jag kom fram till var att det utbildningen har gett bra grundläggandekunskap för hur en bildproducent jobbar. Dock så kan studenter själva behöva ta egna initiativsamt ha intresse för området för att kunna producera sportproduktioner som liknar branschen.

I det här kandidatexamensarbetet undersöker vi vad det finns för utrymme för kameraoperatörer i svenska TV-branschen att utföra kreativa handlingar under flerkameraproduktioner. Undersökningen bygger på två observationer av två professionella flerkameraproduktioner och kommer fram till att det finns många olika faktorer som både kan gynna och missgynna kameraoperatörernas kreativa utrymme, ett exempel på detta är att trånga utrymmen begränsar kameraoperatörernas kreativitet samtidigt som det tvingar dem till att komma på kreativa lösningar. En slutsats i arbetet är att TV-branschens standardiserade arbetsrutiner innebär både begränsningar och möjligheter för den enskilda medarbetarens kreativa utrymme i en flerkameraproduktion.