Unionida musslor (stormusslor) är en djurgrupp som kan ha positiv påverkan på ekosystemfunktioner i vattendrag och ökar den biologiska mångfalden. Musslorna absorberar föda genom filtrering av vattenmassor, vilket genererar en bättre vattenkvalitet och ger mat till andra bottendjur. Syftet med denna studie var att undersöka en av våra svenska stormusslor flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera), och om det fanns något samband mellan musselbankar och bottenfauna. Provtagning av bottenfauna skedde i Vasslabäcken, Örebro län. 54 prover togs totalt och 27 av dem togs vid musselbankar medan resterande 27 var kontroll utanför musselbankar. Studien visade ingen signifikant skillnad i den totala bottenfaunans täthet i musselbankar jämfört med kontrollområden utanför musselbankar. Däremot fanns en signifikant högre täthet av nattsländor i kontrollerna än i musselbankarna, medan det inte fanns några skillnader i täthet mellan kontroller och musselbankar för några andra djurordningar. Det fanns även fler ordningar utanför musselbankar än i musselbankar, men antalet individer var så få att inga långtgående slutsatser kan dras. För att vidare undersöka musslors påverkan på flora och fauna kan man undersöka fler år och säsonger under året, samt använda sig av en mer experimentell design. / Unionidea mussels (large mussels) are a group of animals that can have a positive impact on ecosystem functions in watercourses and increase biodiversity. The mussels absorb food by filtering water masses, which generates a better water quality and provides food for other benthic animals. The purpose of this study was to investigate one of our swedish large mussels the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera), and whether there was any connection between musselbanks and benthic fauna. Sampling of benthic fauna took place in Vasslabäcken, Örebro region. A total of 54 samples were taken and 27 of them were taken at musselbanks while the remaining 27 were controls outside musselbanks. The study showed no significant difference in the density of the total benthic fauna in musselbanks compared with control areas outside musselbanks. On the other hand, there was a significantly higher density of moths in the controls than in the musselbanks, while there were no differences in density between controls and musselbanks for any other animal orders. There were also more schemes outside musselbanks than in musselbanks, but the number of individuals was so small that no far-reaching conclusions can be drawn. To further investigate the impact of mussels on flora and fauna, you can investigate more years and seasons during the year, and use a more experimental design.

Fiskar kan drabbas av många olika parasiter tillhörande ett brett spektrum av organismgrupper. Parasiter kan påverka värdens fysiologi, morfologi och beteende, vilket kan ha negativa effekter på värden.  Den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) parasiterar under sitt tidiga liv som glochidielarver på fiskgälar, i Sverige främst på öringen (Salmo trutta). I tidigare studier har man sett såväl negativa som inga effekter av parasiteringen på värdfisken. Syftet med min studie var att undersöka effekten av musslans parasitering på öringens rörelse, habitatval och tillväxt i Älgån i Arvika kommun, Värmland. Resultaten visade att höginfekterad öring förflyttade sig längre sträckor och hade lägre tillväxt än låginfekterad öring. Det var ingen skillnad mellan hög- och låginfekterade öringars habitatval med avseende på djup, vattenhastighet eller substrat. Sammanfattningsvis kan höginfekterade öringar ha högre mortalitetsrisk än låginfekterade, lägre tillväxt och sämre konkurrensförmåga, vilket kan ha negativa konsekvenser för musslans rekryteringsframgång. / Fish are affected by various parasites, belonging to many different taxonomic groups. Parasites can affect the host’s physiology, morphology, and behaviour, which may have negative effects for the host. The critically endangered freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) lives parasitically as glochidia larvae on the gills of fish, and in Sweden this occurs mainly in the gills of brown trout (Salmo trutta). During their parasitic stage, which lasts for almost one year, the mussel grows up to four or five times their initial size.  Previous studies have reported both negative and no effects of the parasite on the host fish. The aim of my study was to analyse the effect of the freshwater pearl mussel parasitation on the brown trout’s movement, habitat choice, and growth in the stream Älgån in Arvika municipalty, Värmland. The results show that highly infected brown trout moved greater distances and had lower growth than less infected trout. There was no difference in habitat choice in terms of depth, velocity, or substrate between high or low infected trout. In summary, highly infected trout may have high energy costs, low growth, and poor competitive ability, which can have negative consequences for the mussel’s recruitment.

Flodpärlmusslan (Margaritana margaritifera) är en starkt hotad mussla som är beroende av öring (Salmo trutta) för sin larvutveckling. Musslan är negativt påverkad av dagens användning av vattendrag och omgivande mark då de har höga krav på sin omgivning. Denna undersökning tittar på hur bottensubstrat, tillgång till värdfiskars habitat och kantzonernas sammansättning påverkar musslornas rekrytering. För detta användes biotopkarteringar, vilka relaterades till musslans rekrytering. Resultatet visade att hög förekomst av ståndplatser för värdfisken, strömmande vatten och buskskiktet på land var positivt för rekryteringen av flodpärlmusslan. Det visade sig däremot att det inte var någon skillnad i bottensubstratets sammansättning eller i antalet diken mellan vattendrag med och utan rekrytering. Slutsatsen för denna undersökning är att det behövs fördjupade studier på mindre skala och i akvarieexperiment med fokus på hur värdfiskens habitat, hydrologin och kantzonens utseende påverkar musslans rekrytering. / The freshwater pearl mussel (Margaritana margaritifera) is a highly endangered mussel that depends on trout (Salmo trutta) for its larval development. The mussels are negatively affected by the current use of watercourses and surrounding land as they have high demands on their surroundings. This study looks at how bottom substrates, access to host fish habitats and the composition of ecotone affect mussel recruitment. For this biotope mapping was used, which was related to the mussel's recruitment. The results showed that the high prevalence of sites for host fish, flowing water and the shrub layer on land was positive for the recruitment of freshwater pearl mussels. It turned out, however, that there was no difference in the composition of the bottom substrate or in the number of ditches between watercourses with and without recruitment. The conclusion of this study is that in-depth studies on a smaller scale and in aquarium experiments are needed with a focus on how the host fish's habitat, hydrology and the appearance of the edge zone affect the mussel's recruitment.