I en kantviksmaskin som används för plåtbockning sker oönskade deformationer i mekanismen som klämmer fast arbetsmaterialet. Risken finns att deformationerna gör så arbetsmaterialet flyttas och det kan påverka positionen för bockningen.Målet med studien var att mäta laster och deformationer i kantviksmaskinen och sammanställa mätdata för att jämföra med FEM-analyser av konstruktionen och till grund för framtida arbete med maskinen. Problemet undersöktes genom att utföra mätningar med LVDT-givare och en lastcell. Mätresultatet visade att det blev en förskjutning och vid fastklämningen av arbetsmaterialet varierade klämkraften. FEM-analyserna kom upp i en lägre förskjutning än den uppmätta. Det finns då misstanke om att en del av förskjutningen kan bero på en mekanism för verktygsbyte. För att bekräfta detta behöver mätningar genomföras som kan visa bidraget av deformation från denna mekanism. FEM-analyserna gjordes med olika lastfördelning för att motsvara klämkraften. Analysen med en uppdelad last var baserad på klämkraftens fördelning som var uppmätt och det gav en fördelning av förskjutningen som var lik den uppmätta. För framtida analyser rekommenderas att använda denna eller en liknande lastfördelning. Utifrån mätningar och analyser konstateras det att överprismat böjs och vrids under klämningen. Detta i sin tur ändrar öververktygens position samt bidrar till att klämning inte sker i mittenpositionerna. / In an edge folding machine, used for sheet metal bending, which have undesired deformations in the mechanism that clamps the work material there is a risk that the deformations will cause the work material to be moved and this can affect the position of the bending. The aim of the study was to measure loads and deformations in the edge folding machine and compile measurement data to compare with FEM-analyzes of the design to get a basis for future work with the machine. The problem was investigated by carrying out measurements with LVDT-sensors and a load cell. The results showed that there was a displacement in the clamping of the work material and that the clamping force varied. The FEM-analyzes came up in a lower displacement than the measured one. A possible conjecture could be that a part of the displacement may be due to the tool change mechanism. To confirm this, measurements need to be performed which can show the contribution of deformation from this mechanism. The FEM-analyzes were made with different load distribution to correspond to the clamping force. The analysis with a divided load where the sectioning was based on the distribution of the clamping force that was measured gave a distribution of the displacement that was similar to the measured. For future analyzes it is recommended to use this or a similar load distribution. Based on measurements and analyzes it is found that the upper prism is bent and twisted during the clamping. This changes the position of the top tools and contribute to no clamping in the middle positions.

In today’s fast-paced society, there is a high demand for faster and more effective ways of dealing with chores and other time-consuming activities, but while appliances like washing machines and dishwashers have become standard use, there has been limited progress in making the tedious task of folding clothes easier. This bachelor's thesis project in Mechatronics at KTH Royal Institute of Technology details the design, construction and performance of a motorized automatic shirt folding machine that can fold both T-shirts and long-sleeve shirts. The machine executes folds by operating eight different flaps in a certain sequence. It can autonomously detect if the shirt placed by the user is a T-shirt or a long-sleeve and then execute the folding sequence accordingly. The machine was tested against manual folding performed by three different people. It was concluded that, although the machine was slower at folding a set of 10 T-shirts and 10 thinner long-sleeves by 1.93 and 1.14 seconds respectively, it had greater folding precision and reliability. It also had repeatability issues and succeeded in folding only 21/30 long-sleeve shirts; a success rate of 70%. The performance of the machine could, for instance, be improved by adjusting the dimensions of the flaps to optimize crease positioning. Upgrading to higher torque servo motors is another viable approach. Additionally, exchanging the manually cut D-shafts, which operate two of the flaps, to pre-manufactured D-shafts can effectively reduce play between shafts and couplings. / I dagens snabba samhälle finns det en stor efterfrågan för snabbare och mer effektiva sätt att göra sina sysslor och andra tidskrävande aktiviteter. Medan apparater som tvättmaskiner och diskmaskiner har blivit standard i det moderna hemmet har det knappt utvecklats produkter för att göra den tråkiga uppgiften av att vika kläder lättare. Detta kandidatarbete inom mekatronik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) beskriver designen, konstruktionen och prestandan hos en motoriserad automatisk tröjvikningsmaskin som kan vika både T-shirts och långärmade tröjor. Maskinen utför vikningen genom att använda åtta olika vingar i en viss sekvens. Den kan autonomt upptäcka om tröjan som användaren har placerat är en T-shirt eller en långärmad tröja och sedan utföra vikningen enligt den programmerade sekvensen. Maskinen testades mot manuell vikning utförd av tre olika personer. Det konstaterades att, även om maskinen var långsammare vid vikning av en uppsättning 10 T-shirts och 10 tunna långärmade tröjor med 1,93 respektive 1,14 sekunder, hade den större precision och tillförlitlighet jämfört med manuell vikning. Den hade dock problem med repeterbarhet och lyckades bara vika 21 av 30 långärmade tröjor; en framgång på 70%. Maskinens prestanda skulle exempelvis kunna förbättras genom att justera dimensionerna på vingarna för att optimera veckpositioneringen. En annan möjlig lösning är att uppgradera till servomotorer med högre vridmoment. Vidare finns möjligheten att byta ut de manuellt skurna D-axlar, som driver två av vingarna, till förproducerade D-axlar som effektivt kan minska spel mellan axlarna och kopplingarna.