Denna studie handlar om rektorsrollen på folkhögskolan. För att belysa rektors arbetsdag på folkhögskolan har studien som metod en kvalitativ ansats och inspireras av etnografi, vilken bygger på fältforskning och halvstrukturerade intervjuer i form av samtal.I olika studier beskrivs rektorsrollen bland annat som en tiokampare som en metafor för rektorsrollens komplexitet. Syftet med studien är att genom att observera sex rektorer under en arbetsdag med fokus på process och samspel, vad gör rektor på just den här skolan, vilka personer träffar rektor under en dag, och har det någon betydelse i den vardagliga praktiken. I slutet av besöksdagen sammanfattades dagen i ett samtal mellan mig och rektor om dagens händelser för att eventuellt få syn på mera data som kunde ha ett värde för resultatet.Resultatet tyder i korthet på att för att skapa en bra verksamhet krävs ett ledarskap som bygger på formella kunskaper, samt en förmåga att skapa en organisation som bygger på tillit. Möten vare sig de är planerade eller oplanerade är viktiga nyckelfaktorer för rektorsrollen. Att se, lyssna och skapa relationer i olika processer, att få all skolans personal att känna sig delaktiga i det som sker i verksamheten.Nyckelord: Folkhögskolan, rektorsrollen, mötet, process.

Har specialläraren i matematik en plats i folkhögskolan? Genom en kvalitativ intervjustudie av sex anställda på två olika folkhögskolor analyserades behovet och förväntningarna på en speciallärare i matematik. Tre kategorier av personalgrupper intervjuades: rektor, lärare i matematik och stödperson/ resurs. Resultatet visar att det finns ett uttalat behov av specialpedagogisk kompetens hos alla kategorier av intervjuade. Det framgår också att folkhögskolans arbetssätt har ett specialpedagogiskt perspektiv som till stor del kan fylla detta behov. Folkhögskolans verksamhet bygger på en god kommunikativ förmåga mellan deltagare och lärare och ett kontinuerligt professionellt samarbete mellan olika personalkategorier. Det bidrag en speciallärare kan tillföra i folkhögskolan är att utveckla lärmiljön och introducera nya verktyg i matematikundervisningen. / Does special educators in mathematics have a function in Folk High Schools? Through a study using a qualitative interview method, the need and the expectation of a special educator in mathematics were investigated. From two different Folk High Schools six employees from three different categories; principals, teacher in mathematics and assistants were interviewed. In the interviews an expression of a need for special education among the pupils were addressed. This need was shown to be fulfilled through the Folk High Schools way of teaching. The Folk High School education system is built on good communication between pupils and teachers and an extended collaboration between professions. A special educator can contribute with new tools for education in mathematics and develop the local school environment at the Folk High School.

This study focuses on how students at a folk high school in southern Sweden experience social learning and how their identity is affected. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the data was collected through semi-structured individual interviews with a total of eight students studying general courses. The results are analyzed using Honneth’s theory recognition, Vygotskijs theory on thinking & speech and Moscovici’s theory social representation. The results showed that the students expressed improvement in views of their own identity and self-esteem and it’s likely that the social learning in classes is responsible for the improvement among students where the teacher enables social learning and responsibility in the classroom. Lastly, our study showed that many students indicated that social factors had more importance than academic gain. / Studien fokuserar på hur deltagare på en folkhögskola i södra Sverige upplever socialt lärande och hur deras identitet påverkas av detta. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk metodansats och det empiriska materialet har samlats med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer med hjälp av åtta deltagare. Resultatet analyseras med hjälp av Honneths teori erkännande, Vygotskijs kulturhistoriska teori och Moscovici teori sociala representationer. Resultaten visar att deltagarna uttrycker förbättring kring den egna självbilden och det egna självförtroendet och det är troligt att det sociala lärandet på folkhögskolan är en förklaring till detta där läraren möjliggör socialt lärande och ansvar i klassrummet. Slutligen visar studien att många deltagare menar att sociala faktorer har större betydelse än akademiska framgångar.