For the last 50 year, forestry operations have become more and more mechanized. In modern forestry in Europe two machines are typically used; a harvester that fells, debranches and cross-cuts the trees into logs and a forwarder that transports them to the nearest road. These machines are technically advanced and quite expensive, but have a very high production rate. In fact, the productivity is so high that the human operator risks becoming a bottleneck if the machines become even more efficient. One way of solving this is to change working methods such that some work tasks are not needed anymore. In this way, efficiency is improved without increasing the workload. Another way to solve the problem is to develop (semi-)autonomous vehicles. One part of the work described in this thesis is an analysis of the economical performance of four potential systems based on the concept of integrated loading. Two of these systems use autonomous forest machines. Results from simulations with large amounts of real forest data show that a promising system is an autonomous forwarder switching loads with a manned harwarder, a combination of harvester and forwarder. Autonomous forwarders able to do the same work as conventional forwarders would be even more profitable than any of the other systems analyzed in this study.The development of techniques and algorithms for autonomous navigation of forwarders that transport logs from the harvesting site to the nearest transportation road is a major part of the thesis. A novel path-tracking algorithm is introduced that is able to accurately guide a forest machine along a previously demonstrated path with high accuracy. To avoid obstacles, the VFH+ algorithm was modified to work on forest machines. However, tests with a forwarder showed that this algorithm performs unsatisfactory when there are narrow passages to negotiate with obstacles close to both sides of the vehicle. This led us to develop a real-time path-planner for off-road vehicles using a simulator to predict collisions in a window forward in time. The path-planner is able to safely navigate a forest machine around obstacles on and close to the path in a way that is hard or impossible to achieve with regular obstacle-avoidance algorithms that do not take the shape of the vehicle into account. To handle a multitude of sensors, actuators, and other hardware in a systematic and uniform way and to enable communication between software modules, a software framework (often called robotics middleware) was developed. The system can be distributed over a network of computers if some software modules require more computing power. The framework has shown to be a powerful tool for research and development of autonomous vehicles.A problem in forestry operations is wheel slip causing ground damage and reducing trafficability of forest machines. Using data collected during experiments with the autonomous forest machine, a method for measuring slip was developed. It can be used to detect excessive wheel slip and may ultimately be used to control the machine transmission to reduce the amount of slip. / De senaste 50 åren har skogsbruket blivit alltmer mekaniserat. I det moderna skogsbruket i Europa används normalt två olika maskiner; en skördare som fäller, kvistar och kapar träden till stockar samt en skotare som transporterar dem till närmsta väg. Dessa maskiner är tekniskt avancerade och ganska dyra, men har samtidigt en mycket hög produktivitet. De är så effektiva att föraren riskerar att bli en flaskhals om produktiviteten ökar ännu mer. Ett sätt att lösa detta är att ändra arbetssätt så att ett eller flera arbetsmoment inte behövs längre. Därmed ökar effektiviteten utan att arbetsbördan ökar. Ett annat sätt att lösa problemet är att utveckla (halv-)autonoma fordon. En del av denna avhandling är en analys av ekonomisk prestanda för fyra tänkbara system som alla bygger på konceptet integrerad lastning, varav två använder autonoma skotare. Resultaten visar att ett lovande system är ett lastväxlingssystem där en autonom skotare byter lastutrymme med en bemannad drivare, en kombination av skotare och skördare. Autonoma skotare som kan utföra samma arbete som konventionella skotare visade sig ha störst potential av de analyserade systemen.Tekniker och algoritmer för autonom navigering av skotare för transport av stockar till närmaste väg är en viktig del i avhandlingen. En ny algoritm för att följa en tidigare demonstrerad väg med hög noggrannhet introduceras. För att undvika hinder modifierades algoritmen VFH+ så att den fungerar med skogsmaskiner. Tester med en skotare visade emellertid att algoritmen presterar otillfredsställande i trånga passager med näraliggande hinder på båda sidor av fordonet. Detta ledde till utvecklingen av en algoritm för ruttplanering för terränggående fordon som med hjälp av en simulator kan förutsäga kollisioner i ett fönster framåt i tiden. Ruttplaneraren klarar att navigera en skogsmaskin förbi hinder som finns på eller nära rutten på ett sätt som är svårt eller omöjligt att uppnå med standardalgoritmer för att undvika hinder, eftersom de inte beaktar formen på fordonet.För att kunna hantera en mångfald av sensorer, styrdon och annan hårdvara på ett systematiskt och enhetligt sätt, och för att möjliggöra för kommunikation mellan mjukvarumoduler, implementerades ett programvarusystem (ofta kallat middleware). Systemet kan distribueras över ett nätverk av datorer om några programmoduler kräver mer datorkraft. Detta ramverk har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för forskning och utveckling av autonoma fordon. Ett vanligt problem i skogsbruket är hjulslirning som orsakar markskador och minskar framkomligheten för skogsmaskiner. Med hjälp av data som samlats in under experimenten med den autonoma skogsmaskinen utvecklades en metod för att mäta hjulslirning. Denna metod kan användas för att upptäcka slirning mellan hjul och mark och skulle kunna användas för att styra maskinens transmission för att minska slirning.

I sågverksindustrin är marginalerna små och sågverk måste ha som ambition att få ut det optimala värdet ur varje enskild stock för att kunna konkurrera på den konkurrensutsatta marknaden. Problemet på VIDA Alvesta AB är att det inte existerar någon egentlig sortering innan stockarna kommer in i sågen och därmed sågas en relativt stor andel med rotänden först. Detta examensarbete behandlar om 3D-mätramen hos VIDA Alvesta AB och speciellt hur mätningarna skiljer sig beroende på vilken ände som kommer först in i såglinjen. Uppgiften har delats upp i två olika försök. Dels ett repeterbarhetstest för att se hur ofta 3D-mätramens mätning skiljer sig om den körs igenom femton gånger med topp- respektive rotänden först, dels en kontroll hur stor differensen blev mellan toppändekörning och rotändekörning vid analys av 78 stycken stockar, alla med slumpvis dimension. Dessa kördes igenom 3D-mätramen två gånger med vardera ände för att eventuella felaktigheter skulle kunna upptäckas. Resultatet som erhölls i båda undersökningarna visade att körning med roten först gav en mer precis mätning än körning med toppänden först. I repeterbarhetsförsöket skiljde sig två av de femton körningarna ifrån det optimala vid rotändekörning mot fyra av femton vid toppändekörning. I det andra försöket analyserades hur ofta 3D-mätramen gav samma postningsförslag mellan de två körningarna med samma ände först och här uppvisades att rotändekörningen fick samma värdeutbyte vid 31 av de 78 fallen medan toppändekörningen fick samma värdeutbyte vid 21 av de 78 fallen. / The margins is small in the sawmill industry and sawmills must have the ambition to get optimal value from every single log to be able to compete on the market. At VIDA Alvesta AB their problem is that they don’t have any sorting before the sawing. Therefore a huge amount of the timber is sawed with the root end towards the saw. This diplomawork treats the 3D-scanner at VIDA Alvesta AB, especially how the measures differs depending on which end of the timber that comes first into the saw. The task has been split up in two. The first was a test where one log was used and the final result was how well it was measured by the 3D-scanner. To make the result reliable, the log was measured 15 times with the top end first and 15 times with the root end first. The second was a test where 78 logs were used and the final result was to show the difference of the value between the top end first and root end first. The dimensions of the logs were selected randomly. To be able to find possible wrong measures we made two times with every end first. The result in both tests showed that when the root end was first the values became more reliable. In the first test when the root end was first, the result differed 2 out of 15 from the optimum. When the top end was first the result differed 4 out of 15. In the second test, the analyse was made between the two different measures with the same log. When the root end was first the value was the same in 31 of the 78 cases and with the top end first it was the same in 21 of the 78 cases.

<p>I sågverksindustrin är marginalerna små och sågverk måste ha som ambition att få ut det optimala värdet ur varje enskild stock för att kunna konkurrera på den konkurrensutsatta marknaden. Problemet på VIDA Alvesta AB är att det inte existerar någon egentlig sortering innan stockarna kommer in i sågen och därmed sågas en relativt stor andel med rotänden först. Detta examensarbete behandlar om 3D-mätramen hos VIDA Alvesta AB och speciellt hur mätningarna skiljer sig beroende på vilken ände som kommer först in i såglinjen.</p><p>Uppgiften har delats upp i två olika försök. Dels ett repeterbarhetstest för att se hur ofta 3D-mätramens mätning skiljer sig om den körs igenom femton gånger med topp- respektive rotänden först, dels en kontroll hur stor differensen blev mellan toppändekörning och rotändekörning vid analys av 78 stycken stockar, alla med slumpvis dimension. Dessa kördes igenom 3D-mätramen två gånger med vardera ände för att eventuella felaktigheter skulle kunna upptäckas.</p><p>Resultatet som erhölls i båda undersökningarna visade att körning med roten först gav en mer precis mätning än körning med toppänden först. I repeterbarhetsförsöket skiljde sig två av de femton körningarna ifrån det optimala vid rotändekörning mot fyra av femton vid toppändekörning. I det andra försöket analyserades hur ofta 3D-mätramen gav samma postningsförslag mellan de två körningarna med samma ände först och här uppvisades att rotändekörningen fick samma värdeutbyte vid 31 av de 78 fallen medan toppändekörningen fick samma värdeutbyte vid 21 av de 78 fallen.</p> / <p>The margins is small in the sawmill industry and sawmills must have the ambition to get optimal value from every single log to be able to compete on the market. At VIDA Alvesta AB their problem is that they don’t have any sorting before the sawing. Therefore a huge amount of the timber is sawed with the root end towards the saw. This diplomawork treats the 3D-scanner at VIDA Alvesta AB, especially how the measures differs depending on which end of the timber that comes first into the saw.</p><p>The task has been split up in two. The first was a test where one log was used and the final result was how well it was measured by the 3D-scanner. To make the result reliable, the log was measured 15 times with the top end first and 15 times with the root end first. The second was a test where 78 logs were used and the final result was to show the difference of the value between the top end first and root end first. The dimensions of the logs were selected randomly. To be able to find possible wrong measures we made two times with every end first.</p><p>The result in both tests showed that when the root end was first the values became more reliable. In the first test when the root end was first, the result differed 2 out of 15 from the optimum. When the top end was first the result differed 4 out of 15. In the second test, the analyse was made between the two different measures with the same log. When the root end was first the value was the same in 31 of the 78 cases and with the top end first it was the same in 21 of the 78 cases.</p>

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå. Data har samlats genom cirkelytetaxering av 89 bestånd,under fältsäsongen 2012. Avgångsnivån var 12 % av volymen, eller ca 14 %av stamantalet. Signifikant samband har påvisats mellan skadenivå,beståndshöjd samt exponering. Gödsling verkar påverka skadenivån. Någonstabilisering av gallrad contortatall har inte kunnat påvisas.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved, medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på 117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att ”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh. / The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo, which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest. Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between 30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however, theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca. 2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be approximately 30 kr/MWh.

Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom någon form av buntning. / With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.

<p>Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli</p><p>tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en</p><p>pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera</p><p>framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.</p><p>Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar</p><p>skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En</p><p>slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,</p><p>medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter</p><p>på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång</p><p>torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används</p><p>försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin</p><p>är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den</p><p>totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren</p><p>faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på</p><p>117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att</p><p>”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.</p> / <p>The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT</p><p>in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo,</p><p>which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate</p><p>the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel.</p><p>If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest.</p><p>Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A</p><p>final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches</p><p>and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per</p><p>kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and</p><p>tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and</p><p>tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between</p><p>30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is</p><p>approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however,</p><p>theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca.</p><p>2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove</p><p>needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the</p><p>withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be</p><p>approximately 30 kr/MWh.</p>

<p>Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.</p><p>Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer</p><p>energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).</p><p>Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av</p><p>fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för</p><p>energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i</p><p>Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid</p><p>industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål</p><p>samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man</p><p>merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att</p><p>bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad</p><p>hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av</p><p>skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid</p><p>avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet</p><p>lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom</p><p>någon form av buntning.</p> / <p>With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy</p><p>supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and</p><p>keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through</p><p>gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of</p><p>vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy</p><p>conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in</p><p>Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution</p><p>at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the</p><p>heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the</p><p>majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or</p><p>another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to</p><p>the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel</p><p>leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we</p><p>consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the</p><p>summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.</p>

Swedish forests are mostly used for timber harvesting and 96 % of this harvesting is made by clear cutting while only 4 % is effected through other methods such as single tree harvesting. All species are not affected by forestry to same magnitude. Some specifically generalists are not affected at all. Hence, this study, had its aim to find out vascular plant species that persist, disappear or colonize other species as a result of anthropogenic disturbances in different production forests, so as to determine not only if canopy openness affects the species distribution but also the magnitude of the effects. I examined 10 different forest localities during May and June 2008. Three of these localities were made up of clear cut forest plots, 3 with partially cut down forest plots and 4 with undisturbed production forest plots. Species composition and diversity were then compared between these plots. A total of 34 different species were found. Statistical Analysis was made on how well the species in the partially cut down forest plots fitted into the undisturbed forest group as well as comparing this results with results of how counterpart species in the clear cut forest plots fitted into the undisturbed forest groups. These results showed that there was no significant difference, ANOVA values of P = 0.839, 0.602 and 0.564 respectively among the species composition between the forest, partially cut down and clear cut forest groups between the forest, partially cut down and clear cut forest plots. However, among the 54 species found in all study plots, 11 were common between the forest and partially logged sites whereas only Carex sp in the clear cut forest was common to those in the forest plots implying that canopy openness did not affect the total species number but had an effect in species composition. Clear cutting seems to kill off everything but trees and generalists. Hence, resiliency of vegetation should be increased by management practices that ensure the maintenance of prior species.