Syftet med denna uppsats är att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnå visuell hierarki, som är ett verktyg för att få det önskade flödet av uppmärksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare än att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar på frågeställningarna. Det finns fler sätt att manipulera text för att uppnå önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete är baserat på ett experiment som görs på 50 deltagare med ett onlinefrågeformulär och tre självgjorda bilder där vi kan utvärdera resultaten, jämföra dem med andra teorier och beräkna den mest effektiva uppmärksamhetsgivaren. Vi har också utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa. Vår studie föreslår att kontrasten i färg kan vara den viktigaste faktorn för att uppnå och upprätthålla visuell hierarki. / The purpose of this paper is to identify the most effective property of a text or a page to achieve visual hierarchy, which is a tool for getting the desired flow of attention in a page or a web page by giving certain elements a degree of weight in contrast, size and positioning.We want to give an opportunity for further research rather than an absolute conclusion of how it really is. There are more ways to manipulate text to achieve the desired visual hierarchy but we choose the most common. This paper is based on an experiment involving 50 participants with an online questionnaire and three self-made pictures where we will evaluate the results, compare them with other theories and calculate the most effective enhancer of attention. We have also developed a hypothesis on what the results will show. Our study proposes that contrast in color might be the most important factor to achieve and maintain visual hierarchy.

In order to combat global warming and climate change issues and facilitate economic prosperity in the same time, it is important to understand the possible tradeoffs between economic growth and environmental degradation. In this thesis, we evaluate the hypothesis of an N-shaped environmental Kuznets curve (EKC). Using panel data analysis, we investigate the relationship between CO2 emissions, GDP per capita, renewable energy consumption, technological development, trade, and institutional quality for 74 countries over the period of 1994 to 2012. We find (i) evidence for the Nshaped EKC when using pooled OLS regressions for all income groups but upper-middleincome countries; (ii) heterogeneous results regarding the N-shaped EKC across income groups and quantiles when using quantile regressions; and (iii) a clear and consistent negative relationship between renewable energy and CO2 emissions, indicating the importance of promoting greener energy to combat climate change. / För att bekämpa klimatförändringar och samtidigt möjliggöra ekonomiskt välstånd är det viktigt att förstå de möjliga avvägningarna mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I denna uppsats utvärderar vi hypotesen om en N-formad miljökuznetskurva (EKC). Med hjälp av paneldataanalys undersöker vi förhållandet mellan koldioxidutsläpp, BNP per capita, förnybar energi, teknologisk utveckling, internationell handel och institutionell kvalitet för 74 länder under perioden 1994 till 2012. Vi finner (i) bevis för en N-formad EKC för alla inkomstgrupper förutom övre medelinkomstländer när poolad OLS används som skattningsmetod; (ii) heterogena resultat gällande en N-formad EKC, både mellan och inom de olika inkomstgrupperna, när vi använder oss av kvantilregressioner; och (iii) ett tydligt och konsekvent negativt förhållande mellan förnybar energi och koldioxidutsläpp, vilket pekar på vikten av att främja grönare energi för att kunna bekämpa klimatförändringar.