Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av 22 läroböcker som förekommer på kandidatutbildningar vid Sveriges fem största nationalekonomiska institutioner. Uppsatsen har sin utgångspunkt i den internationella kritik som riktats mot utbildningarna i nationalekonomi. Uppsatsen har valt analysera i vilken utsträckning innehållet i läromedlen återspeglar den bredd som existerar inom arbetsmarknadsforskningen och undersöka om kritiken är applicerbar på den svenska kontexten. Centralt för uppsatsen har även varit att undersöka om de teoretiska ramverken som dominerar läromedlen underlättar studenternas orientering kring aktuell empirisk forskning. Uppsatsen presenterar resultat som ligger i linje med den internationella kritiken och indikerar att läromedlen inte fullt ut speglar den bredd av forskningsprogram som existerar inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskningen.

Previous research connecting scientific knowledge production with governing of the global environment usually start in international climate change negotiations and related assessments. From that vantage point Earth system science and models are studied as an expansion of Global Circulation Models. By tracing of the history of the present Earth system outlook this thesis offers a reflection about how scientific knowledge produce and connects problems with descriptions of desired order of things and strategies to get there. Knowledge becomes a productive power by shaping fields of possible action in relation to the global environment. The interpreted empirical material consists of scientific discussions from the International global environmental change programmes and particularly the International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) and the International Human Dimensions Programme on global environmental change (IHDP). The studied period spans from the start of the planning of the IGBP in 1983 to the presentation of the new research programme Future Earth in 2013. The thesis is organised around the effects of the IGBP’s strategy to use predictive Earth system models as a tool to bring a broad range of scientific disciplines together. The results demonstrate the historicity of the present Earth system outlook by showing how ecosystems and human dimensions were attributed new and more important roles as drivers of global change. The thesis also argue for the need to approach the ‘Earth system’ as a result of a productive tension between top-down perspectives found in global modelling and bottom-up empirical research engaging with process interactions down to local scales. / Genom att studera diskussioner inom internationella miljöforskningsprogram spårar den här avhandlingen framväxten av dagens syn på planeten jorden som ett sammanlänkat system – Jordsystemet. Kopplingen mellan makt och kunskap, styrning och mentaliteter, ligger till grund för studiens tolkande ansats. Den knyter samman sätt att betrakta och beräkna den globala miljön, grunden för jordsystemperspektivet, och de handlingsalternativ det synliggör inom politik och vetenskap. Studien baseras primärt på analyser av arkivmaterial från International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) och International Human Dimensions Programme of Global Environmental Change (IHDP). Tillsammans representerar dessa två program ett brett nätverk för forskning om globala miljöförändringar. Den undersökta perioden startar i och med planeringen av IGBP 1983 och avslutas 2013 med att Future Earth etableras som ett nytt internationellt program för forskning om globala miljöförändringar. Avhandlingen undersöker effekter av IGBPs strategi att använda prediktiva Jordsystemmodeller som ett redskap för att integrera och koordinera forskningen om globala miljöförändringar. Studiens resultat visar på historiciteten i nuvarande sätt att betrakta Jordsystemet. Framförallt studeras hur introducerandet av ekologisk och social komplexitet i förståelsen och modelleringen av Jordsystemet hänger samman med en förändrad bild av relationen människa-miljö och därmed också bilden av globala miljöförändringar som vetenskapligt och politiskt problem. Avhandlingen visar att förståelsen av Jordsystemet vuxit fram i en produktiv spänning mellanovanifrånperspektivet i globala modeller och lokalt förankrad socio-ekologisk interaktion.