Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter. Vid kommunala reningsverk är det främst kväveavskiljningen och den biologiska reningen som riskerar att ta skada vid förekomst av kemikalierna. Beståndsdelarna i färg visar en toxicitet för vattenlevande organismer, vilket även parabener och zinkpyrition gör. Triclosan är toxisk för vattenlevande organismer, akutgiftig för däggdjur och kan leda till mikrobiell resistens. Fosforföreningar omvandlas till fosfater i vattenmiljöer och ökar risken för eutrofiering.

Denna studie handlar om textila materials brännbarhet och antändlighet, framförallt bäddtextilier i bomull. Idag finns det lagkrav på att utföra antändlighetstester enligt SS- EN ISO 12952-1:2010 på bland annat fyllda bäddtextilier, till exempel täcke och kudde. Ikea of Sweden (IoS) har beslutat om att göra ytterligare antändlighetstester på ofyllda bäddtextilier så som underlakan, påslakan och örngott i säkerhetssyfte. Då det inte finns en testmetod för ofyllda påslakan i standarden har metoden för underlakan använts för test av påslakan. I detta arbete undersöks testmetodens relevans för test av påslakan. Det primära problemet med detta utförandet är att tester enligt ISO 12952-1 på ofyllda produkter resulterat i en stor spridning i utfallen mellan replikaten. Studien syftar därför till att undersöka om det finns faktorer som kan påverka denna inkonsekvens. För att göra denna undersökning har IoS egna testrapporter analyserats och testresultat sammanställts från år 2017. Ett urval av de produkter som visade spridda resultat valdes ut användes som testmaterial i egna utförda antändlighetstester enligt ISO 12952-1 på RISE, Research Institute of Sweden, i Borås. Litteratursökning, datainsamling och tester har legat till grund för denna studie. Projektet i sin helhet består av två delar; dels undersöks vilka faktorer som kan påverka utfallet och dels utreds frågan om testmetoden för lakan är relevant för test av påslakan. En hypotes om att val av tvättmedel kunde påverka testresultatet undersöktes närmare genom att fyra replikat tvättades med ett fosfatinnehållande tvättmedel före test. Tre test av fyra utförda tester visade godkänt resultat (75%), vilket ledde till slutsatsen om att tvättmedel är en känslig parameter och därför bör ej tvättmedlet avvika från standardens rekommendationer. Resterande tester, som tvättats enligt standardens rekommendationer, visade 100 % godkänt resultat, oavsett om lakan, påslakan (dubbelt lager) och påslakan (enkelt lager) testades. Utifrån testresultatet på de resterande testerna drogs en slutsats om att testmetoden för lakan är relevant för test av påslakan, oberoende om dubbelt eller enkelt lager testas. Dock ifrågasätts testets relevans ur ett miljöperspektiv, samt om tillräckligt många tester har utförts för att säkerställa trovärdigheten. / This study regards the combustibility and ignitability of textile materials, especially cotton bedlinens. Today, there is legal requirements for performing flammability tests according to SS-EN ISO 12952-1: 2010 on filled bedlinen, such as blankets and pillows. Ikea of Sweden (IoS) decided to make additional ignitability tests on unfilled bedlinen such as sheets, duvet covers and pillow cases for safety purposes. Since there is no test method for unfilled bed linens in the standard, the method for sheets was used for test of the duvet cover. In this report, the test method's relevance for the test of the duvet covers is examined. The primary problem with this is that tests according to ISO 12952-1 of unfilled products results in a spread in the output between replicates. Therefore the study aims to investigate if there is any factors that may cause this inconsistency. IoS test reports from yeas 2017 was analysed and complied. A few of the products that showed dispersed results were selected as test material for ignitability tests according to SS-EN ISO 12952-1: 2010 made at RISE, Research Institute of Sweden, in Borås. Literature research, data and test results have been the solid ground for this study.   The project consists of two main parts, one aims at investigating whether there are parameters that can affect the outcome of test results and the other analyses whether the test method for sheets is relevant for test of duvet covers. A hypothesis that choice of detergent had an effect on the result was further investigated by washing four replicates with a phosphate containing detergent before testing. Three tests of four showed approved results (75%), which led to the conclusion that detergent can be a sensitive parameter, thus the detergent should not deviate from the standard recommendations. The remaining tests, which were washed according to standard recommendations, showed 100% approved results, regardless of which test product. whether the sheet, duvet cover (double layer) and duvet cover (single layer) were tested. Based on the results of this study, the conclusion is given that the test method for the sheet is relevant for the test of the cover, regardless of double or single layer. However, the relevance of the test is questioned from an environmental perspective, and if enough tests have been conducted to strengthen credibility.

Shore displacement has largely affected both the natural landscape and the humans within. This is especially true for Västergarn parish on Gotland, where low-lying plains make up large parts of the domain. Yet, the land–sea interaction of Västergarn, has not been studied closely for a long time. Through a comprehensive study, as well as a reexamination, of different sources and materials, this study aims to shed new light on the spatial distribution and chronology of Västergarn. To understand this, we need to get a scope of the extent of the sea. Previous research (e.g. Ilves & Darmark 2011; Mikołajczyk et al. 2015) has showed that phosphate analysis may help indicate the position of former shorelines. How can this, methodologically, be applied to phosphate-mapping carried out well over 50 years ago? This thesis does not aim to completely answer this question, but rather to analyze what went into determining a shore-level for 1000 AD during earlier research (e.g. Lundström 1979, 1981). Moreover, this study aims to critically examine the interplay between historical shore-levels and the built world within Västergarn. The Västergarn defensive wall and Paviken bay constitute the two main areas of study, owing to the pursuit of understanding the interplay between these two sites. Västergarn cannot be fully understood without also including the Kronholmen peninsula (formerly island, as the name suggests), why some attention is also directed towards this area. / Strandförskjutningen har till stor del påverkat både naturlandskapet och människorna inom. Detta stämmer i synnerhet för Västergarns socken på Gotland, där i princip hela området är att betrakta som synnerligen låglänt. Ändå har relationen mellan land och hav i Västergarn, inte utforskats närmare på länge. Genom att inkludera och ompröva ett flertal olika källor och material, syftar denna studie till att på nytt belysa Västergarns rumsliga fördelning och kronologi. Tidigare forskning (se Ilves & Darmark 2011; Mikołajczyk et al. 2015) har visat på att analys fosfatvärden kan bära med sig insikt i forna strandlinjenivåer. Hur kan denna kunskap metodologiskt tillämpas på fosfatkarteringar som genomfördes för mer än 50 år sedan? Denna uppsats syftar inte till att fullständigt besvara denna fråga, men däremot att närma sig vad som legat till grund för att fastställa en strandnivå för 1000 e.Kr. under tidigare forskning (se Lundström 1979, 1981). Huvudfokus för denna studie är att kritiskt granska samspelet mellan historiska strandlinjenivåer och bebyggelse i Västergarn. Västergarnsvallen och Paviken utgör, i strävan efter att förstå relationen mellan dessa två platser, de huvudsakliga studieområdena. Västergarn kan dock inte förstås till fullo utan att även blicka mot halvön Kronholmen (tidigare ö, som namnet vittnar om), varför en viss uppmärksamhet också riktas mot detta område.