Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.