<p>Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa. Vid valet av tidskrifter studerade jag även olika årgångar, år 1997 och 2006, för att studera om det förelåg några skillnader samt likheter gällande kost och hälsa. Jag fann att det faktiskt inte förelåg några större skillnader gällande framställningen av kost och hälsa. Det handlade under de båda årtalen i tidskrifterna främst om att äta mycket frukt och grönsaker, fibrer, fisk, nyttiga oljor, te samt fullkornsprodukter och att undvika mättat fett. Detta för att förebygga olika sjukdomar med kostens hjälp. Främst handlade det om att förebygga västvärldens främsta dödsorsaker, cancer, fetma samt hjärt- kärlsjukdomar, men även andra sjukdomar som olika virus, starr, diabetes m.fl. Framställningen av kost och hälsa skedde genom olika sätt, som vardagsskildringar, näringslära, trender, nya produkter, kraftfulla och/eller positiva ordval, mattips, samt rekommendationer. Detta för att inspirera läsarna till ett ökat hälsomedvetande.</p><p>This had been a study of a text to identify how two health magazines, Hälsa och Må Bra conveyed a food and helth massage. At the beginning of the 1800- century was the time when the first type of health information took place. The health information at that time was mainly done by documents. As the society developed the health information also did. Nowadays there are numerous ways of receiving health information like by the Tv, Internet, massmedia, commercial advartises, pharmacy, health food stores, daily papers, magazines and so on. Out of all these different kinds of forum, I choosed to study articles about the food and health topic of two health magazines. As I choosed the magazines I also choosed to study different kind of volumes like 1997 and 2006, to identify if there were any diffrences or similarites about the food and health topic. During my study i only found small differencies between the wolumes and magazines.In both of the magazines the topic was about eating fruit, vegetables, fibrers, eating fish, healthy oil, tea and to avoid unhealthy grease, with the purpose to avoid diseases. Mainly it was about avoiding cancer, overweight and cardiovascular diseases.But it was also about avoiding virus, cataract, diabetes etc. In the magazines I identified that there were different kind of ways to inform the wievers, like everyday life descriptions, nutritives, trends, new produkts, metaphors and food tip. All with an attempt to inspire the wievers to health consciousness.</p>

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa. Vid valet av tidskrifter studerade jag även olika årgångar, år 1997 och 2006, för att studera om det förelåg några skillnader samt likheter gällande kost och hälsa. Jag fann att det faktiskt inte förelåg några större skillnader gällande framställningen av kost och hälsa. Det handlade under de båda årtalen i tidskrifterna främst om att äta mycket frukt och grönsaker, fibrer, fisk, nyttiga oljor, te samt fullkornsprodukter och att undvika mättat fett. Detta för att förebygga olika sjukdomar med kostens hjälp. Främst handlade det om att förebygga västvärldens främsta dödsorsaker, cancer, fetma samt hjärt- kärlsjukdomar, men även andra sjukdomar som olika virus, starr, diabetes m.fl. Framställningen av kost och hälsa skedde genom olika sätt, som vardagsskildringar, näringslära, trender, nya produkter, kraftfulla och/eller positiva ordval, mattips, samt rekommendationer. Detta för att inspirera läsarna till ett ökat hälsomedvetande. This had been a study of a text to identify how two health magazines, Hälsa och Må Bra conveyed a food and helth massage. At the beginning of the 1800- century was the time when the first type of health information took place. The health information at that time was mainly done by documents. As the society developed the health information also did. Nowadays there are numerous ways of receiving health information like by the Tv, Internet, massmedia, commercial advartises, pharmacy, health food stores, daily papers, magazines and so on. Out of all these different kinds of forum, I choosed to study articles about the food and health topic of two health magazines. As I choosed the magazines I also choosed to study different kind of volumes like 1997 and 2006, to identify if there were any diffrences or similarites about the food and health topic. During my study i only found small differencies between the wolumes and magazines.In both of the magazines the topic was about eating fruit, vegetables, fibrers, eating fish, healthy oil, tea and to avoid unhealthy grease, with the purpose to avoid diseases. Mainly it was about avoiding cancer, overweight and cardiovascular diseases.But it was also about avoiding virus, cataract, diabetes etc. In the magazines I identified that there were different kind of ways to inform the wievers, like everyday life descriptions, nutritives, trends, new produkts, metaphors and food tip. All with an attempt to inspire the wievers to health consciousness.

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskollärares uppfattningar av det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikundervisningens såväl som deras förhållningssätt till teknik och teknikämnet i sig. Vidare syftar arbetet till att åskådliggöra hur barns förhållningssätt till teknik kommer till uttryck i undervisningssituationer. För att samla in empiri till studien använde vi oss av ljudinspelning, anteckningar och observationer tillsammans med fem förskollärare och deras respektive barngrupp. Genom dessa metodval kunde vi därmed synliggöra barnens och förskollärarnas erfarenheter av och sätt att framställa teknik. Vidare använde vi oss därefter av semistrukturerade intervjuer och även där användes ljudinspelning. Detta för att ytterligare synliggöra hur förskollärarna framställer det kompensatoriska uppdraget i relation till teknikinnehållet i undervisningen.Det inspelade materialet från observationerna och intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter; sociokulturella teorin samt en del av variationsteorin. Inledningsvis visar resultatet att förskollärarna uppfattar teknik på olika sätt. Dessa olika sätt var teknik som problemlösning i samband med de mäktiga fem vilket bland annat består av det lutande plan, hjulet, kilen, hävstången och skruven. Teknik har även uppfattas i relation till fysik samt tekniska artefakter. Resultatet visar även att barnen uppfattar tekniska artefakter med hjälp av förskollärarnas framställning av de mäktiga fem. Barnen sätter de tekniska artefakterna i relation till deras vardag. Samspel och interaktion med andra och de tekniska artefakterna i barnens vardag anses vara betydelsefullt för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget innefattar flera viktiga aspekter för att barnen ska ges möjlighet att erfara och skapa förståelse för vad teknik kan ingripa, både inom och utanför förskolans kontext. Dessa aspekter är deltagande, samspel och att utgå från barnens erfarenheter och intressen vid planering av undervisningsaktiviteter.