Texte remanié de: Diss.--Freie Universität--Berlin, 1999. / Bibliogr. p. 247-280.

Inaug.-diss.--Münster. / Lebonslauf. Includes bibliographical references.

Inaug.-diss.--Münster. / Lebonslauf. Includes bibliographical references.

No description available.

Texte remanié de: Diss.--Bochum--Ruhr-Universität, 1987.

Submitted by Isaac Francisco de Souza Dias (isaac.souzadias@ufpe.br) on 2016-06-13T18:43:21Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Versão Final - Dissertação - MarinaDidier--Copiar.pdf: 5537504 bytes, checksum: 1a62631e1fa6ac438a71f08eba6404cb (MD5) / Made available in DSpace on 2016-06-13T18:43:21Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Versão Final - Dissertação - MarinaDidier--Copiar.pdf: 5537504 bytes, checksum: 1a62631e1fa6ac438a71f08eba6404cb (MD5) Previous issue date: 2015-08-31 / CAPES / A partir da leitura das obras da fotógrafa americana Francesca Woodman, passo a tecer diálogos com a temática das categorizações sociais femininas, da identidade e da singularidade, com o intuito de refletir sobre o modo como a produção de subjetividade encontra, contemporaneamente, seus obstáculos, e como as instituições tendem a dificultar tal produção. Ao percorrer as imagens de Francesca, nas quais ela questiona e confronta padrões femininos estabelecidos dentro do seu contexto histórico, falo da representação fotográfica como meio de construção das identidades e da arte como um dos lugares no qual certas construções naturalizadas podem ser quebradas e confrontadas, e onde a singularidade pode ser expressada. Entre o ensaio, as fotografias e os trechos de diários, meu e dela, reflito sobre as influências desses ordenamentos sociais nas produções das imagens que as mulheres fazem de si mesmas. / By taking as a guideline tread the works of the American photographer Francesca Woodman, I weave dialogues with issues such as women's social categorizations, identity and uniqueness, in order to reflect on how the production of subjectivity faces, nowadays, its obstacles, and how institutions tend to hinder such production. By scrolling through the pictures of Francesca, in which she questions and confronts female standards set within her historical context, I speak of photographic representation as a means to construction of identities and art as one of the places in which certain naturalized constructions can be broken and confronted, and where the uniqueness can be expressed. Among the essay, the photographs and journal entries, hers and mine, I raise considerations regarding the influences of these social standards and stereotyping upon the images produced by female artists.

Just nu är över 60 miljoner människor på flykt i världen. Ungefär hälften av dessa är barn. Elever i Sveriges skolor möter nästan dagligen flyktingar på ett eller annat sätt, antingen personligt eller genom nyheter och sociala medier. Det är av vikt att de har kunskaper att kunna bemöta människor som är eller har varit på flykt. Problemorienterade böcker är ett sätt att behandla problematiska ämnen på ett mer sofistikerat sätt med eleverna. I den här uppsatsen jämförs och analyseras två valda bilderböcker som båda berör ämnet flykt.Böckerna som valts är Flykten och Trolleri med Karam Nadjar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn på flykt framställs i de valda böckerna. Vidare är syftet att utifrån analysen se hur böckerna kan användas i undervisningen för att ge elever kunskaper om barn på flykts livssituation. Resultatet visade att barnen i de valda böckerna framställs på olika sätt. Barnen i Flykten är på flykt just nu och stöter på hinder och motgångar varje dag. De vill inte fly men mamman bestämmer. I boken Trolleri med Karam Nadjar leds handlingen av Karam som kommit till Sverige och precis börjat i en svensk klass. Han kan inte det svenska språket men låter inte det hindra honom. Han längtar efter att få flytta ifrån flyktingförläggningen och få en lägenhet där han och hans mamma kan bo. Båda böckerna kan användas i ett klassrum för att behandla frågor om flykt. Böckerna uppmuntrar båda till olika diskussionsämnen som kan ge Sveriges elever kunskaper om flyktingbarns livssituation.

Syftet med denna uppsats är att jämföra Cindy Shermans och Francesca Woodmans sätt att arbeta med temat identitet och sätta detta i relation till ett didaktiskt perspektiv. Utifrån frågeställningarna: Vad finns det för likheter och skillnader mellan Cindy Shermans och Francesca Woodmans sätt att arbeta med identitet genom fotografi? och Hur kan man utifrån dessa fotografer arbeta med identitet i bildundervisningen? kommer en komparativ analys göras på fyra bilder. Två av Cindy Sherman och två av Francesca Woodman. Resultatet påvisar att Francesca Woodman arbetar med identitet utifrån ett modernistiskt synsätt där inre psykologiska processer och tillstånd uttrycks i fotografiska bilder. Cindy Sherman däremot arbetar med iscensättning av sociala roller och kulturella representationer utifrån ett postmodernistiskt perspektiv.

À partir des autoportraits photographiques de Vivian Maier (1926-2009) et Francesca Woodman (1958-1981), la thèse de ce texte est que la figuration féminine nous transmet un art de disparaître. Si l’on établit que cet art serait présent de manière plus ou moins active dans l’ensemble de l’iconographie du féminin, on montre que c’est un contexte particulier qui en révèle l’existence : celui de l’émancipation des femmes depuis la fin du XVIIIe siècle, de l’invention de la photographie au XIXe siècle et du bouleversement écologique contemporain. En effet, on constate chez Vivian Maier et Francesca Woodman, et plus largement dans l’autoportrait photographique féminin, une écologie poétique déterminée et engendrée par la technique photographique et les mutations modernes dans la vie des femmes, où se rencontrent désormais le destin de la figuration féminine dans l’histoire de l’art et le destin possible de notre espèce. Cette thèse propose de tirer de ces autoportraits un nouveau modèle pour habiter le monde en ce moment de transition historique à l’égard du genre et de la nature. / Drawing from the photographic self-portraits of Vivian Maier (1926-2009) and Francesca Woodman (1958-1981), this thesis argues that feminine figuration conveys an art of disappearing. Establishing that this art is, to a certain extent, at work across the iconography of the feminine, we are showing that it was brought to light within a specific context: the emancipation of women since the end of the 18th century, the invention of photography in the 19th century and the contemporary ecological crisis. Indeed, a poetic ecology emerges through the works of Vivian Maier and Francesca Woodman in particular, and the feminine photographic self-portrait as a whole, determined by the photographic technique and modern changes in women’s lives, where the destiny of feminine figuration in art history converges with the possible destiny of our species. From these self-portraits, this thesis offers to draw a new way of inhabiting the world in this historic moment of transition with regard to gender and nature.

The lecture recital was given April 1, 1974. Eighteenth-century accounts of the voices and performing styles of Francesca Cuzzoni, Faustina Bordoni, and Anna Strada del Pò were related to six opera arias written for them by George Frideric Handel. The arias, accompanied by harpsichord, violin, and violoncello, were performed with added original ornamentation. In addition to the lecture recital two other public recitals and two opera roles were performed. The first solo recital was on February 11, 1972, and included works by Mozart, Fauré, Rimsky-Korsakov, R. Strauss, Walton, Moore, and others. The second solo recital, on October 15, 1973, included works by Porpora, Rameau, Handel, Wolf, Donizetti, Debussy, and Schubert. The role of "Urgele" in the marionette opera Die Fee Urgele by Pleyel was performed in English on October 30 and 31, 1972, with the Collegium Musicum of North Texas State University. The role of "Clorinda" in Rossini's La Cenerentola was performed in English on November 26 and 28, 1972, with the Shreveport Symphony.