<p>Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt-, rollteoretiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att barn kan ha flera anknytningspersoner och att begränsade kontaktmöjligheter kan inverka negativ på barns anknytning till frihetsberövade fäder. Vidare visade studien att barns och föräldrars roller förändras genom fäders frihetsberövande och att olika rollkonflikter har betydelse för barns situation. Barn påverkas även av föräldrars konstruktion av föräldraskapet och kriminalvårdstjänstemännens konstruktioner av frihetsberövade fäder.</p>

<p>Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.</p>

Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett anknytningsteoretiskt-, rollteoretiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att barn kan ha flera anknytningspersoner och att begränsade kontaktmöjligheter kan inverka negativ på barns anknytning till frihetsberövade fäder. Vidare visade studien att barns och föräldrars roller förändras genom fäders frihetsberövande och att olika rollkonflikter har betydelse för barns situation. Barn påverkas även av föräldrars konstruktion av föräldraskapet och kriminalvårdstjänstemännens konstruktioner av frihetsberövade fäder.

Barns situation till frihetsberövade föräldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmärksammats. Häktestiden kan ibland bli lång och tiden för häktning framförs vara den svåraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstånd dels för den häktade sällan får ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förälder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvårdens ansvar att underlätta för en kontakt mellan den frihetsberövade föräldern och barnet. Då en person häktas kan denne i vissa fall åläggas restriktioner vilket innebär att den häktades möjlighet till kontakt omvärlden delvis eller helt inskränks. Sverige har från flera håll mottagit kritik kring användningen av restriktioner med fokus på mänskliga rättigheter, den häktades rättigheter och psykiska hälsa. Restriktionsfrågan har dock inte belysts utifrån barnets behov och rätt till kontakt med den häktade föräldern förutom rekommendationer från Barnombudsmannen att barn till häktade inte bör omfattas av restriktioner. Mot bakgrund av detta aktualiseras syftet om att undersöka förhållandet mellan barns rätt till kontakt med sin häktade förälder och restriktioner samt att undersöka på vilket sätt åklagare beaktar barnperspektivet då de beslutar om att ålägga den häktade restriktioner. Genom kvalitativa metoder inspirerad av grundad teori har datamaterial dels samlats in genom studier av dokument dels genom intervjuer med åklagare. Resultatet visar att det finns tydliga politiska målsättningar om att ett barnrätts- och barnperspektiv ska genomsyra alla beslut som tas av offentliga myndigheter. Trots detta har fokus främst riktats mot kriminalvårdens ansvar att beakta barnets rätt till kontakt med sin häktade förälder och barnperspektivet. Resultatet påvisar att Sverige trots åtagandet att följa barnkonventionen är det barnets rättigheter som får ge vika då det uppstår en konflikt mellan andra samhällsintressen och barnets rättigheter. Resultatet visar att åklagarna har ett utpräglat utredningsperspektiv där barns rätt till kontakt med sin häktade förälder får ge vika för att möjliggöra effektiva brottsutredningar. Ytterligare är de normativa attityderna ledande vilket gör att åklagaren intar ett vuxenperspektiv i frågan. Resultatet visar att barns rätt till kontakt och restriktioner upplevs som ett icke problem. Barnperspektivet överlåtes istället till den häktade föräldern eller kriminalvården att beakta. Resultatet har analyserats med 4 teoretiska begrepp grundat på data samt med hjälp av teorier kring organisation. Nyckelord: Barn till frihetsberövade, barn till häktade, restriktioner, FN:s barnkonvention, barnperspektivet

Barn vars förälder är frihetsberövad är en dold grupp i samhället som inte uppmärksammas.Dessa barn går därför miste om den hjälp som de behöver för att vardagen ska underlättas.Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse för hur ett barn påverkas av att ha enförälder som är frihetsberövad. Detta utifrån vilken påverkan separationen mellan barnet ochdess förälder har, utifrån ett emotionellt och beteendemässigt perspektiv men även utifrån hurvardagslivet i olika aspekter påverkas av att ha en frihetsberövad förälder. Studien är enkvalitativ studie där vår empirin till vår studie bygger på fyra semistrukturerade intervjuermed två intervjupersoner från Solrosen, en intervjuperson från Bufff samt en forskare inomområdet. Det är intervjupersonernas erfarenhet som studien grundar sig i. Vi har utgått fråntidigare forskning samt anknytningsteorin för att bearbeta och analysera resultaten. Det somframförs i resultat- och analysdelen är främst att alla barn påverkas på olika sätt och att detinte finns ett klart svar. Svaret på vårt syfte varierar och beror på relationen barnet har till denfrihetsberövade föräldern.

<p>The purpose of this study was to describe how persons who have been affected by parental incarceration during their childhood have experienced the incarceration and the contact with the parent during and after the incarceration. The purpose was also to increase the understanding for children affected by parental incarceration on the bases of how the persons described their experiences. The questions at issue of the study were; How can persons affected by parental incarceration describe their experience of the incarceration? How do the persons describe their experience of the contact between them and the parent during the incarceration and which factors affected the possibility of a contact and the experience of the contact? How did the parental incarceration affect the contact between the person and parent? The method of the study was qualitative and four interviews were made. The result of the study was analyzed through the theories symbolic interactionism and ecological systems theory. The result showed that the experience of the incarceration and the contact during the incarceration depended for example on the relations between the child and parent. It also showed that the possibility of a contact was affected by different factors, for example, the distance to the prison.</p>

Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar. Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.

<p>Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och</p><p>kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården</p><p>och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn</p><p>upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar</p><p>samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja</p><p>kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ</p><p>då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon</p><p>samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för</p><p>att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns</p><p>samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt</p><p>med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det</p><p>finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra</p><p>beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga</p><p>organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p><p>Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat</p><p>barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas</p><p>och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att</p><p>främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.</p>